Rysslandsvänliga och Putin-urskuldande debattörer på olika håll i världen påstår att Ukraina hade kunnat slippa kriget. ”Bara” de hade lovat Ryssland att förbli neutrala och inte gå med i NATO. Underförstått att Ukraina har sig själv att skylla när de sökte och söker medlemskap i NATO och EU. Underförstått att de tiggde om krig från Ryssland.
Men självklart har Ukraina, Sverige, Finland, Baltikum och alla andra länder i världen rätt att själva bestämma sin säkerhetspolitik. Den bestämmer inte den nye storryska tsardiktatorn Putin. Och det är talande att hela det gamla Sovjet-ryska imperiets dominans i Östeuropa föll i bitar med Murens fall. Alla flydde Moskva.
Och vad menar de rysslandsvänliga egentligen? När Sverige och Ukraina vill byta neutralitet mot NATO-medlemskap – betyder det då med samma logik som med Ukraina att det är Sveriges eget fel om Ryssland anfaller? Självklart inte. Den som oprovocerat anfaller en annan nation är den skyldige. Punkt slut!
Eller menar de ryssvänliga krafterna att om Putin hotar Sverige, så ska vi lydigt förbli neutrala och dra tillbaka vår NATO-ansökan? Och om vi går med västmakterna och Ryssland anfaller Sverige, så har vi bara oss själva att skylla när kriget kommer, eller?
Maken till dubbelmoral! Ukraina anklagas för kriget eftersom de inte böjde sig för Moskvas diktat. Men är det då med samma logik Sveriges (och vår NATO-ansökans) fel om Ryssland invaderar oss framöver? Nej, det är i båda fallen Putin-Rysslands fel!
Väljer frihetskriget
Det påstås också att västmakterna pressar Ukraina att fortsätta kriget. Men det är uppenbart för alla som vill veta sanningen att det ukrainska folkets försvarskrig bygger på deras egen patriotiska vilja att försvara sitt lands självständighet, demokrati och själva existens som nation.
Sverige befinner sig i en delvis liknande situation. Sverige vill gå med i NATO. Sveriges egna militärkapacitet anses inte räcka.
Och USA ska nu få ha egna vapen och egna lagar i ett hörn av svenska militärbaser. Därmed kan inte Sverige stå utanför ett eventuellt krig mellan väst och Ryssland. Men såväl för Ukraina som för Sverige så är det inte någon press utifrån som gör att vi väljer kriget ”om ryssen kommer”.
De blågula ukrainska och svenska folken väljer båda frihetskriget som yttersta utväg för att bevara våra länders nationella oberoende. Vi vet krigets fruktansvärda kostnader i lidande, men även kapitulationsfredens pris i form av främmande ockupation, diktatur, och förlusten av rätten att själva få styra i vårt eget land.
”Ego-nationalister”
En annan Rysslands-gynnande opinionsgrupp är ”de egoist-nationalistiska hycklarna”. En stadig och ganska stabil majoritet av svenskarna vill gå med i NATO för att mota det ryska hotet. Men de svenskar som inte vill ge Ukraina det stöd, de pengar, och de vapnen som behövs för att stoppa den ryska invasionen/aggressionen/ockupationen – de ökar i antal.
Sverige har alltså – enligt dessa själviska nationalister – rätt att försvara sin självständighet, frihet och politiska demokrati. Men med Ukrainas frihet till eget fullt ut nationellt självbestämmande verkar det inte vara så noga.
Solidariteten räcker inte utanför den svenska gränsen enligt dessa ego-nationalister. Ändå har de knappats kunna undgå att se resultaten av de storryska terrorbombningarna av den ukrainska civilbefolkningen.
”Nyttiga idioter”
En ny Hitler-kopia reser sig i Europa. Och inte heller Putin kommer att nöja sig med annat än att återupprätta sin förlorade stormaktsställning. Det är hot även mot Sverige, Finland och Norden. Ja mot alla länder som har oturen att gränsa mot Ryssland, och att en gång ha varit ockuperat av det tsarist-stalinsk-putinska imperiet.
Att stödja folkets kamp i Ukraina är därför rena rama självbevarelsedriften. Att undergräva Ukrainas rättfärdiga kamp genom i praktiken proryska krav på vapenvila, fredsförhandlingar med nuvarande gränser, neutralitetslöften, och landavträdelser – det är i praktiken att vara Putins nyttiga idioter.
Ukrainas kamp är vår! Slava Ukraini!
Hans Norebrink
Kommentar
# Vi socialister är i grunden internationalister. Och därmed mot all självisk, aggressiv, inskränkt, förtryckande, främlingsfientlig, rasistisk nationalism. Men vi bör stödja rättfärdig social upprorskamp och nationell frihetskamp. Som i Ukraina och som i sociala och nationella befrielserörelser. Det är progressiv vänsternationalism.
Därför bör vi vänsterfolk helhjärtat stödja Ukrainas nationella frihetskamp. Även om de tvingats stöd hos reaktionära folkfientliga USA och NATO. Väst stödjer idag taktiskt sett Ukrainas rätt att existera. Klart att Ukraina måste utnyttja det för att överleva (tyvärr!”).
Vad gäller en principiell vänster-ståndpunkt om fenomenet nationalism kan jag inte i grunden inte se någon motsättning till internationalism, vilket ju betyder ”alla nationers ideologi”.
