Vänstern och internet – att nå ut, del 2

Publicerad denFörfattareAnders_S

Vänstern och internet är ett exempel på att något inte fungerar som det borde. Högerextremisterna när ut mycket bättre. Det går inte bara att skylla på de sociala mediernas algoritmer men det är en del av det hela. Mycket beror på vänstern själv. För vänsterns oförmåga att gör det som behövs för att sökmotoroptimera är monumental. Det handlar dessutom om mycket enkla saker. Men vänsterns medier gör det inte.

I mitt första inlägg om att nå ut skrev jag om grundläggande förutsättningar som vilken programvara som används för publicering, påpekade att sökmotoroptimering är viktigt och det är viktigt att sprida artiklarna på sociala medier. Vänstermedia är hyfsade på det senare men samtidigt så använder de bara en eller två sociala medier istället för att använda alla. Eftersom det hela går att automatisera om bara rätt programvara används så är det hur enkelt som helst att använda alla tillgänglig kanaler och det finns inget försvar för att inte göra detta.

Sökmotoroptimering (SEO)

Detta inlägg ska dock fokusera på sökmotoroptimering och det som följer med det. Det gäller grundläggande saker som vänstermedier på nätet sällan gör. Det är som om de tror att publicering på nätet är samma sak som publicering på papper. Men det är helt felaktigt resonerat. Att publicera på nätet är nåt helt annat än att göra en tryckt papperstidning.

Varje dag

De flesta har dock fattat att artiklar behöver publiceras i princip varje dag. Annars blir det inga eller få läsare. Den som inte orkar publicera varje dag eller i varje fall varannan dag bör driva sin blogg ihop med nån annan eller om det handlar om en tidning faktiskt slå ihop den med någon annan tidning. E-folket är ett exempel på en tidning där olika politiska linjer samverkar. Så kan även andra tidningar göra.

Länkar

Om någon inte vill göra så kan de istället återpublicera varandras artiklar med länk till originalet. Faktum är att det ska finnas minst två länkar i alla publicerade artiklar. En länk till en annan artikel på samma sajt och en länka till en annan sajt. Att återpublicera artiklar med en länk till originalet ger automatiskt en länk till en annan sajt.

Länkar till andra sajter gynnar både den länkande sajten och den länkade sajten. Det är att förbättra möjligheterna att synas i sökmotorer för båda sajterna. För två vänstersajter. Om alla vänstermedier skulle länka till varandra mer skulle det öka vänsterns genomslag på nätet. Det är också en av de viktigaste effekterna av Mediakollen och Nyhetskartans länkar till vänstermedier.

Att ha två länkar i varje artikel kräver lite mer arbete men det är värt arbetet.

Rubriker och stycken

Vidare ska en rubrik inte vara längre än cirka 50 tecken. Helst inte mycket kortare heller. Det som står i rubriken ska ordagrant upprepas i artikelns ingress på något sätt. Och sedan ska det förekomma med jämna mellanrum i texten.

Stycken ska vara korta. Det får inte se ut som i papperstidningar. Det här bryter i stort sett alla vänstermedier mot. Och ändå är det så lätt att göra. Att inte se till att styckena är korta är bara ren slapphet och slarv. En artikel ska också ha mellanrubriker med jämna mellanrum. Det behövs många fler än i en papperstidningsartikel.

En artikel får heller inte vara för lång. Cirka 600 ord är rimligt (500 till 900 ord fungerar bra). Är den längre ska den helst göras om till två artiklar som länkar till varandra. En artikel ska helst inte heller vara mycket kortare heller men det är oftast ingen katastrof. En alldeles för lång artikel får alltid färre läsare. Framförallt får de färre läsare bland de vi vill nå. De som inte redan tycker som oss.

Meningar ska vara korta. De flesta skriver för långa meningar. Redaktörerna för vänstertidningar måste vara hårdare vad det gäller detta. Inga meningar som följer på varandra ska börja med samma ord. Det fungerar om två meningar gör det. Men om det är fler så är det dåligt.

Utdrag, taggar, kategorier och RSS

Om glöm inte att alla artiklar ska ha etiketter (taggar) och kategorier och utdrag. Alltid. Det har en artikel nytta av när den återpubliceras på sociala medier. De blir hashtaggar och det som återges där.

RSS-flödet ska bestå av utdrag och inte av hela artikeln för det tvingar den som vill läsa artikeln att besöka sajten och gör det möjligt för många sajter att använda sig av återpublicering av utdragen för att ge reklam och länkar till ursprungssajten. Besök på sajten ger också bättre synlighet i sökmotorer.

Passiva verbformer

Slutligen finns det en sak som SEO-program varnar för som vi som skriver på svenska kan skita i. Det är förekomsten av passiva verbformer. I engelska ska det inte användas men i svenska är det normalt att använda och inget som behöver ändras. Att det är vanligt och okej i svenska är anledningen till att vi svenskar överanvänder passiva verbformer (ing-former av verb) i engelskan.

Vi kan dessutom i allmänhet skita i andelen övergångsord. För använder vi ofta bisatser och dessutom många blir meningarna för långa. Och kortare meningar är viktigare. Men det är bra om det fungerar att ta hänsyn till detta. Som i denna artikel.

Bilder

Slutligen är det alltid bra att ha bilder. Vänstermedier är i allmänhet bra på detta område. Jag har det dock alldeles för sällan.

Läs mer: