Panamaläckan gav tre miljarder mer i skatt

När Skatteverket summerar resultatet av Panamaläckan har vi hittills fattat beslut om korrigerad skatt för cirka 100 personer och företag. Sammanlagt har skatten för dessa höjts med cirka 3 miljarder kronor. Panamaläckan har också lett till ett ökat internationellt samarbete och utveckling av det automatiska informationsutbytet. Skatteverket har genom läckan fått en bättre inblick i internationella strukturer för skatteundandragande och ökad kunskap om möjliggörarnas roll.

Under 2016 avslöjades en enorm informationsläcka av ett internationellt journalistnätverk. Skatteverkets fick senare delar av de läckta dokumenten, som bolagshandlingar, passkopior, fullmakter, uppgift om antal innehavaraktier och innehavare.

– De svenskar som fanns med i läckan var personer med bolagskopplingar och ofta med stora förmögenheter. De hade genom svenska rådgivare anlitat en panamabaserad advokatbyrå och skapat utländska bolagsstrukturer eller andra rättsfigurer, ofta med syfte att minska eller undkomma skatt genom att dölja inkomster och tillgångar, berättar Lena Bergkvist i ett pressmeddelande. Hon är programledare för allvarligt skatteundandragande.

Skatteverkets utredningar

Skatteverket arbetar med att förebygga och motverka internationellt skatteundandragande. Uppgifter från en läcka kan aldrig användas direkt för beskattning, utan Skatteverket måste alltid genomföra en noggrann utredning.

– Det första vi gjorde var att gå igenom uppgifterna från läckan för att identifiera och kartlägga bolag och personer. I flera fall fanns det redan pågående utredningar och då gav läckan ny information som stärkte bevisningen. För de personer som ännu inte hade blivit kontaktade av Skatteverket fanns det under en period möjlighet att rätta sina uppgifter, säger Ann Bergqvist Pattihis, skatterevisor.

Skatteverket kunde se en ökning av rättelser av undanhållen skatt under den här tiden, förmodligen till följd av att frågor om tillgångar och inkomster i utlandet fick mycket uppmärksamhet i media.

De utredningar rör uppgifterna i Panamaläckan har varit både tidskrävande och resurskrävande. Cirka 200 medarbetare på Skatteverket arbetar med att granska personer och företag som förekommer i läckan och andra liknande ärenden.

Skatterevisor på Skatteavdelningen.

Ann Bergqvist Pattihis är skatterevisor på Skatteavdelningen.

Resultat

Skatteverket har beslutat om korrigerad skatt för cirka 100 personer och företag kopplade till Panamaläckan. För dessa personer har inkomstskatten höjts med sammanlagt 3 miljarder kronor.

Där Skatteverket har beslutat att höja skatten har i många fall rört sig om olika slags kapitalinkomster, till exempel utdelningar eller kapitalvinster i samband med utländsk kapitalförvaltning. Vidare har uttag från svenska bolag beskattas hos delägarna, överföringar som tidigare gjorts utan beskattning. I vissa fall har Skatteverket identifierat obeskattade tjänsteinkomster. Det finns slutligen fall av beskattning av förmåner kopplade till tillgångar av luxuös karaktär.

I många fall har även anmälningar gjorts till Ekobrottsmyndigheten för misstänkt brottslighet, bl.a. avseende skattebrott.

Risk för felaktig beskattning

Att ha tillgångar i utlandet är inte i sig olagligt och betyder inte automatiskt att man undgått skatt på ett olagligt sätt. Inte heller att placera tillgångarna i offshoreländer kan likställas med att undanhålla skatt.

– Vår erfarenhet är dock att syftet med dessa komplicerade konstruktioner ofta är att minska risken för upptäckt och att försvåra för Skatteverkets utredningar. Risken för felaktig beskattning ökar dessutom ju mer komplex struktur av bolag, truster och försäkringar som läggs upp och ju fler länder som är inblandade, säger Lena Bergkvist.

Om man är osäker på om ens upplägg är lagligt eller olagligt är det bra att kontakta Skatteverket. Om man lämnar en rättelse på eget initiativ blir man inte brottsanmäld och får inte skattetillägg på den skatt man missat att deklarera.

– Rådgivare tonar ofta ner riskerna med att göra vissa upplägg. Det förekommer att personer trott att deras utländska engagemang är skattemässigt korrekta men där det visar det senare visar sig att de ska betala stora summor i skatt och skattetillägg, säger Ann Bergqvist Pattihis.

Samarbete mot internationellt skatteundandragande

Skatteverket har samverkat med andra länder både inom Norden och internationellt. Den nära samverkan mellan länderna ledde bl.a. till att Skatteverket fick del av dokumenten från Panamaläckan.

Panamaläckan har bidragit till att länderna samverkar på ett närmare sätt än tidigare när det gäller att utbyta metoder och erfarenheter. Det automatiska informationsutbytet fanns i delar på plats, men utvecklades starkt tack vare läckan.

– Skatteverket och andra länders skatteförvaltningar hade även före Panamaläckan metoder för att hitta den här typen av skatteundandragande. Men tack vare läckan fick vi inblick i internationella strukturer som tidigare varit svåra att hitta, säger Lena Bergkvist.

Lena Bergkvist är programledare för allvarligt skatteundandragande på Skatteverket.

Fortsatt arbete och nya förutsättningar

Panamaläckan satte fokus på att vissa banker, skatterådgivare, advokater och företag fungerar som nav i internationellt skatteundandragande. Skatteverkets arbete har därför stärkts mot aktörer som möjliggör skatteundandragande, dvs. sådana som ger råd eller stöd på olika sätt och därigenom skapar förutsättningar för felaktig beskattning.

– Efter Panamaläckan har det automatiska informationsutbytet mellan länder blivit mer heltäckande, vilket har förändrat spelreglerna på området. Skatteverket kan nu få information bland annat om finansiella konton från i princip hela världen, säger Lena Bergkvist.

I spåren av Panamaläckan har fler lagändringar kommit, som till exempel skärpta internationella regler kring penningtvätt. Reglerna har utvecklats med ökade krav på att banker och rådgivare upprättar kundkännedomsdokument, som gjort att det inte som tidigare går att dölja vem som äger ett bolag exempelvis. I Sverige har lagen ändrats avseende möjligheten att lämna självrättelse vid s.k. generell kontroll. Det innebär att möjligheten att lämna rättelse på eget initiativ i vissa fall är tidsbegränsad, och ska användas vid exempelvis vid läckor.

– Tack vare Panamaläckan har arbetet med att motverka internationellt skatteundandragandet kommit långt. Det är dock fortfarande lång väg kvar och det skapas hela tiden nya sätt att undanhålla skatt, avslutar Lena Bergkvist.

Läs mer:

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.