100-150 miljarder i brottsvinster varje år

Kriminell ekonomi kan beskrivas som ett ekosystem där brottsvinster genereras, hanteras och återinvesteras. I Sverige är den kriminella ekonomin beräknad att generera 100 till 150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Detta är nästan fyra gånger högre än Polismyndighetens budget och i samma nivå som Försvarsmaktens budget för år 2024.

– Med tanke på de summor det handlar om och vad det innebär för samhället är arbetet mot den kriminella ekonomin en väldigt viktig fråga. Den kriminella ekonomin skapar inte bara ett parallellsamhälle utan gör också att samhället förlorar stora summor som skulle kunna läggas på sjukvård, skola och rättsväsende, säger Annika Laestadius i ett pressmeddelande. Hon är tillförordnad biträdande polisområdeschef i Stockholm city.

Rapporten är skriven för de som inte har någon förkunskap om kriminell ekonomi och förklarar hela ekosystemet. Samtidigt underskattar rapporten bidragsbrottsligheten genom att den så kallade välfärdsbrottsligheten inte finns med i rapporten. Det är när kriminella bedriver vård, undervisning etc och på det sättet tillgodogör sig stora bidrag från staten varav en stor del förskingrar och hamnar i brottslingarnas fickor. Istället kallar de bidragsbrott för välfärdsbrott. Andra rapporter har uppskattat brottsvinsterna från välfärdsbrottslighet och bidragsbrott till mellan 11 och 27 miljarder.

Dessutom försöker rapporten på alla sätt att få det till att narkotikabrottslighet genererar större vinster än det i verkligheten gör. Vinsterna från svartarbete uppskattas i rapporten till 90 miljarder vilket är mer än vad jag sett i tidigare uppskattningar. De har också med en uppskattning av hur stora vinster den organiserade brottsligheten får från avfallshantering. Det har jag inte tidigare sett någonstans.

Rapporten har heller inte med byggfusk, momsfiffel, punktskattebrott och utpressning.

Vinster av kriminalitet, ungefärligt antal miljarder kronor

1. Svartarbete, 90 miljarder (enligt den nya rapporten)
2. Välfärdsbrottslighet, 11-27 miljarder (bidragsbrott etc uppskattas till 8 miljarder i den nya rapporten)
3. Krogfusk, 15-20 miljarder
4. Bedrägerier, 8 miljarder (enligt den nya rapporten)
5. Illegal sophantering, 2-6 miljarder (enligt den nya rapporten)
6. Byggfusk, 5 miljarder
7. Momsfiffel, 5 miljarder
8. Narkotikabrott, 1-3 miljarder (antas dock vara en överskattning enligt den nya rapporten)
9. Punktskattebrott, 2 miljarder
10. Utpressning, ??
11. Illegal tobaksförsäljning, 0,5 miljarder (enligt den nya rapporten)
12. Illegal vapenhandel, 0,5 miljarder (enligt den nya rapporten)

Det finns säkerligen ett visst överlapp mellan olika kategorier då siffrorna kommer från lite olika källor. Men det ger en tydlig vink om att narkotika har en förhållandevis liten betydelser för illegala inkomster. Samtidigt är det viktigt att veta att alla dessa inkomster inte går till den organiserade brottsligheten utan även till en massa andra brottslingar av olika slag. Inklusive en del välrenommerade affärsmän.

– Vi behöver vänja oss vid att se brottsvinsterna och att gå från konventionell brottsbekämpning till att ta tillgångarna. På så sätt kommer vi längre än vad vi gör med lagföring. Rapporten är ett verktyg för oss att få en förståelse för helheten, säger Katrin Kjellén Ekstrand på hubben för kriminell ekonomi i polisregion Stockholm.

Den kriminella ekonomin

Den kriminella ekonomin har under lång tid överskuggats av annan brottslighet såsom skjutningar och narkotikabrott. Samtidigt har globalisering och digitalisering, till exempel användandet av kryptovaluta, skapat nya möjligheter för kriminella att utföra brott och tvätta pengar. Idag finns ett gemensamt samarbete mellan tretton myndigheter mot den organiserade brottsligheten.

– Brottslighetens största drivkraft är pengarna. Om vi når pengarna kommer vi åt de som vi kallar möjliggörarna. Om vi stoppar möjliggörarna kan vi också påverka nyrekryteringen av unga, säger Annika Laestadius, tillförordnad biträdande polisområdeschef i Stockholm city.

Rapporten tar förstås inte upp de enklaste sätten att minska den organiserade brottslighetens inkomster. Att avprivatisera vård, skola och omsorg, att återreglera byggbranschen och förbjuda underleverantörer i flera led samt att avkriminalisera eget bruk av narkotika och innehav av narkotika för eget bruk. För det skulle ju bryta mot de politiska doktriner som gäller för närvarande. Doktriner som dessutom i huvudsak stöds av alla stora partier.

Läs mer:

• Vad tjänar de kriminella gängen sina pengar på?
• Gängen tjänar mer pengar på bedrägerier än knark
• Gängens inkomster och organisering