Hasch och marijuana står för 40% av omsättningen när det gäller narkotika inom Sverige. Antalet smugglare, odlare, grossister och gatuförsäljare är mycket stort. Konflikterna om handeln med hasch och marijuana är få för de handlar om småpengar i gatuledet.
Dessutom är det en marknad där det är omöjligt att ha ett monopol annat än på en fysisk geografiska plats. Men genom att de flesta affärer görs upp via telefon har de geografiska platserna mycket liten betydelse för försäljningen av hasch och marijuana. Hasch och marijuana har därför en mycket liten eller ingen betydelse för våldet i gängkriminella kretsar.
Samma situation gäller för narkotikaklassade läkemedel. Många smugglare, grossister och langare parat med förhållandevis låga priser gör att handeln med narkotikaklassade läkemedel medför mycket få eller inga våldsamma konflikter.
Amfetamin och kokain
Handeln med amfetamin leder även den sällan till konflikter. Det beror på att handeln med amfetamin anses vara dominerad av de kriminella mc-gängen Bandidos MC och Hells Angels MC samt polska kriminella grupperingar. De är välorganiserade och löser eventuella konflikter genom förhandlingar och överenskommelser.
Det finns våldsamma gängkonflikter som kan härledas till narkotikahandeln och då är det alltid kopplat till kokain. Det höga priset och den därmed följande speciella kundbasen som är mindre än kundbasen för övriga typer av narkotika leder till att varje kund och varje kokainparti är värt stora pengar. Kokain köps av förhållandevis få men köpstarka kunder från överklassen och medelklassen. Kontrollen över kundregistren som ofta finns i mobiltelefoner (knarklurar eller kokainlurar) och enskilda kokainpartier är därför mycket viktig. När nåt går fel kan det leda till konflikter. Men rent generellt är det ovanlig att gängkonflikter handlar om narkotika.
Omsättningen när det gäller narkotika ligger enligt beräkningar på mellan 4 och 10 miljarder per år, 40-50% handlar om cannabis (hasch och marijuana, 1,5 – 4 miljarder), cirka 20% om kokain (1-2,5 miljarder) och ungefär lika stor andel för amfetamin (1-2 miljarder) medan narkotikaklassade läkemedel står för cirka 15% (0,5 – 1,5 miljarder).
Hur mycket vinst det handlar om är i princip omöjligt att beräkna men räknar vi med 10% för de andra blir vinsten mellan 400 000 och 1 miljard. Om vi räknar med 20% i genomsnittlig vinst mellan 800 000 och 2 miljarder. Om vinsten för kokain är högre (20%) medan den är lägre för annan narkotika (10%) hamnar det mellan 500 000 och 1,2 miljarder. En del beräkningar ger vid handen att det kan handla om 3 miljarder. Vinsterna fördelas på flera olika led och allt går inte till kriminella gäng och nätverk. En hel del går till ”småföretagare” som sysslar med cannabis och narkotikaklassade läkemedel.
Bedrägerier
Samtidigt ska vi ha klart för oss att de kriminella gängen beräknas ha vinster på 2 miljarder från bedrägerier. De kriminella gängens beräknade vinster från narkotikahandel och bedrägerier anses vara ungefär lika stora. Pengarna från bedrägerier används dessutom ofta till att finansiera narkotikaköp.
De flesta bedrägerier handlar dock om att staten luras på pengar genom välfärdssystemen. Dessa bedrägerier har möjliggjorts genom privatiseringen av välfärden. Välfärdsfusket som helhet beräknas omfatta mellan 11 och 27 miljarder per år. En hel del av detta går till kriminella nätverk och gäng. De kriminella gängens inkomster genom välfärdsbrott är alltså mycket större än inkomsterna från narkotika.
Momsbedrägerier (momsfiffel) beräknas handla om cirka 5 miljarder per år och fusk med punktskatter samt illegal försäljning av tobak cirka 2 miljarder per år. Det mesta av detta går till kriminella nätverk och gäng.
Fusk i bygg- och krogbranschen
Byggfusket beräknas ge vinster på 5 miljarder medan fusket i restaurangbranschen troligen handlar om cirka 15-20 miljarder. En del av detta går till de kriminella nätverk och gäng. Men hur mycket det handlar om är väldigt oklart. Kanske handlar det om så mycket som hälften. Dessutom tjänar de kriminella gängen pengar på utpressning (så kallad beskyddarverksamhet) inom dessa branscher. Hur mycket det handlar om är oklart. Det mesta tyder dock på att de kriminella gängen tjänar mer pengar på fusk i restaurangbranschen och byggbranschen än vad de tjänar på narkotikahandel.
Illegal sophantering genererar också miljardbelopp till de kriminella gängen varje år.
Läs mer:
- Narkotikahandeln i Sverige
- Omsättning inom den svenska narkotikahandeln
- Narkotikamarknaden i Sverige
- Narkotikabruket bland svenskar ökar inte
- Narkotikabruk bland ungdomar är ovanligt
- Alkohol och narkotika i Stockholm
- Narkotikabruket är inte större än någonsin tidigare
- Det finns inget ökat knarkbruk bland unga
- Minskat drogbruk bland ungdomar
- Minskat bruk av narkotika bland ungdomar under 2021
Läs mer om gängkonflikter:
Läs mer om bedrägerier:
- Vilka är det som sysslar med bedrägerier?
- Brottsvinster från bedrägerier återinvesteras i narkotika
- Bedrägeribrott ofta kopplade till organiserad brottslighet
