Vem som erbjuder tjänster spelar roll – välfärden

Vem som erbjuder tjänster spelar roll. Det spelar roll ocm en offentligt finansierad verksamhet utför av vinstdrivna företage, idéburna aktörer eller i offentlig regi. Det har betydelse för hur jämlik verksamheten  blir och hur mycket den kostar. Det har betydelse för hur stor byråkratin blir och betydelse för verksamhetens kvalitet. Privat vinstdrivande verksmahet leder till ojämlik verksamhet med en omfattande byråkrat som gynnar de rika.

Enligt den den norska avkommersialiseringsutredningen går det dock utan problem att avprivatisera de delar av den offentliga sektorn som privatiserats och kommersialiserats.  Det som krävs är dock politisk vilja. Och någon sådan verkar inte finnas i dagens Sverige

Avkommersialiseringsutredningen, NOU 2024:17 Kommersielle og ideelle aktørers rolle i fellesskapets velferdstjeneste, lade fram sitt slutbetänkande i augusti 2024. Arena Idé har översatt utredningens sammanfattning och dess viktigaste slutsatser till svenska.

Privatiseringens konsekvenser

Utredningen går noggrant igenom konsekvenserna av de senaste årtiondenas privatisering av välfärden inom sju specifika områden: socialtjänst riktad mot barn och ungdomar, barnomsorg, skola, flyktingmottagande, arbetsmarknadsåtgärder, specialistsjukvård och äldreomsorg. Slutsatserna har betydelse och är relevanta även vad det gäller svenska förhållanden.

Den norska avkommersialiseringsutredningen konstaterar också att kommersialiseringen av välfärden har påverkat hela välfärden, även den som utförs av staten eller kommuner.

Utredningen kommer också fram till att det spelar roll vem som tillhandahåller välfärdstjänster. Välfärdstjänster har en samhällsfunktion. Skolan är ett tydligt exempel. Skolan är inte bara viktig för den enskilda eleven, utan för hela samhället. Därför är det orimligt att kvaliteten i undervisningen framförallt ska drivas av att skolor konkurrerar om elever. De privata skolornas intresse av att locka till sig de mest lättundervisde eleverna är inte det samma som samhällets intresse av en skola som ger alla barn en bra start i livet. Inte heller är elevernas individuella preferenser nädvändigtvis detsamma som samhället behov av vaälutbildade medborgare.

Det är också svårt att mäta och kontrollera kvaliteten på mänskliga tjänster som vård, skola och omsorg. Det går inte att mäta kvaliteten eller säkerställa att välfärdstjänsterna uppfyller sitt samhällsuppdrag med enkla indikatorer eller genom brukarundersökningar. Kommersiella privatägda företag kommer dessutom alltid att sätta vinsten först. Det leder till att bristande kvalitet kan döljas genom marknadsföring och betygsinflation.

Vinstdriven marknadsstyrning – negativt för samhället

Marknadsstyrning, vinster och konkurrens leder därför till att privat driven välfärdsverksamhet inte tillgodoser de behov som samhället har. Det leder också till en allt ökande kontrollverksamhet som också berör offentligt driven verksamhet. Den blir svårare att driva på ett sätt som är till fördel för samhället. Dessutom tenderar den att bli dyrare och dyrare utan att det medför någon ökad kvalitet. Det skapar en välfärd för fatttiga och en annan välfärd för rika som kan betala för sig. Det blir ojämlik vård där plånboken styr vad en person får tillgång till.

Utredningen menar även att det behövs en mer nyanserad förståelse av kvalitet i välfärden. Kvalitet uppstår i mötet mellan personal och brukare, kvalitet handlar om sådant som relationer, kontinuitet och förtroende. Det kan inte reduceras till lätt mätbara mål. Den norska utredningen rekommenderar istället ett fokus på strukturella faktorer. Det handlar om sådant som hur mycket personal det finns, personalens utbildning och kompetens samt lokalernas utformning med mera. Med hjälp av detta kan verksamheterna styras på ett bättre sätt.

Avprivatisering

Utredningen föreslår tre möjliga vägar för en mer jämlik, billigare och bättre vård med mindre byråkrati:

1. En utfasning av alla icke-offentliga aktörer från välfärden (drift i offentlig egenregi)
2. En utfasning av enbart de kommersiella aktörerna (drift i offentlig regi kombine-
   rat med idéburna aktörer)
3. Ett system där även vinstdrivna privata aktörer kan utföra skattefinansierade välfärdstjänster (offentlig regi kombinerat med både vinstdrivande och idéburna aktörer), men inom ramen för en striktare reglering än idag.

Utredningen anser att vinstförbud eller vinstbegränsning inte är nåt som kan rekommenderas. et är alltför tekniskt och procedurmässigt komplicerat foch går lätt att komma runt genom att exempelvis hyra lokaler av sig själv eller hyra in personalen av ett systerbolag. Om myndigheternas avsikt är att det inte ska vara möjligt för privata ägare att ta ut vinst anser utredningen att det är bättre att kräva att privata aktörer driver verksamheten utan vinstsyfte. Det är vinstdriften som är grundproblemet.

Avprivatiseringen kan dessutom ske på olika sätt inom olika sektorer. En del verksamheter måste skötas enbart av det offentliga. Inom andra områden kan vara positivt med kompletterande idéburna aktöre (stiftelser och föreningar). Inom andra verksamheter skulle de vara möjligt med ett inslag av privata icke-vinstdrivna företag (exempelvis kooperativ av olika slag som personalkooperativ och föräldrakooperativ) som utförare.

Läs mer:

• Avprivatisering är vägen framåt
• Ett jämlikare samhälle är mindre våldsamt
• Kriminella företag utnyttjar de svenska välfärdssystemen
• Avprivatisera för en äkta gemensam välfärd
• Fria skolvalet skapar segregation och klyftor