Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Kaxås

Glesbygdsorter som vänt utvecklingen. Kaxås är en by i Krokoms kommun i Jämtland. Kaxås hade tappat nära hälften av invånarna sen 1960-talet. 2019 fanns endast 100 personer kvar. Samma år, 2019, beslöt Krokoms kommun att stänga byskolan. Byn var på väg att helt tömmas. Men blev kvar och befolkningen har sen dess mer än fördubblats.

Skolan finns kvar, det finns en förskola, bensinstation och mataffär. Där finns idag 260 invånare varav cirka 60 barn och en mängd småföretag som bagerier, caféer, skogsföretag med mera. Det finns också ett ekologiskt jordbruk. Dessutom lokalradio, Radio Krokom, som drivs av Krokomsbygdens kulturella radioförening.

Kaxås ingår i Kaxås byalag som består av byarna Kaxås, Åflo, Vågen, Önet, Stocke och Vallen. Syftet med föreningen är att värna om och utveckla bygden. Det finns också en bygdegårdsförening som driver en bygdegård och en folkpark (Svea Park).

Projekt Kaxås

Orsaken till att utvecklingen vände står att finna hos en miljardär i Malmö. Hans härstammar från Kaxås och familjen hade ett sommarhus i Kaxås som de byggde på 1950-talet där de tillbringade alla somrar under hans uppväxt. Han heter Dan Olofsson. Han grundade IT-företaget Sigma som har 4 000 anställda.

Först ville Dan Olofsson sponsrar skolan så att den kunde vara kvar. Det ville inte kommunen gå med på. Tillsammans med kusinen Bert-Ola Bångman och hans fru Karin som bodde i Kaxås startade Olofsson istället ett fastighetsbolag, Projekt Kaxås. Bolaget köpte upp mark i byn. Dessutom byggde bolaget både gemensamhetsanläggningar och bostäder (Ekobyn Ladriket med 32 hus). De byggde en mängd bostäder som de sålde utan vinst till barnfaniljer som kunde tänka sig att flytta till Kaxås. 14 äldre hus förmedlades också till familjer som ville flytta in i byn.

Glesbygdsorter som vänt utvecklingen

Kaxås är ytterligare en av många glesbygdsorter som vänt utvecklingen eller bromats utvecklingen. I nästan all falal har det handlat om lokala eldsjälar men ofta även om att det funnits personer med pengar som varit villiga att investera. Personer som har anknytning tll orten eller bor där. Ofta ingår också att det finns en rad föreningar och småföretag i den aktuella orten. I andra fall är det helt andra saker som gjort vändningen möjligt. Andr samhällen som också har vänt utvecklingen eller i alla fall brosamt den är exempelvis Rörö, Skattungbyn, och Uddebo.

Läs mer:

• Glesbygdsorter som kämpar för att överleva – Rörö
• Om glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Furudal
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Uddebo
• Om glesbygdsorter med kraftig tillväxt – Brännö
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Flatön/Malö
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Rörö
• Om västkustöar som överlever trots dåliga odds – Kosteröarna
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Dyrön
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Lyr
• Utvecklingen i övergivna samhällen och byar
• Vindbyarna i Malå – Lainejaur, Springliden och Mörttjärn