Gärna en S-V-MP-C-regering – men på vilket politiskt program?

Jag vill inte att vi vaknar dagen efter valet med rubriker som
“Jimmie Åkesson vann en storseger. Kan bli statsminister! Allt hänger på M och KD”. Vi måste också göra allt vi kan för att stoppa en borgerlig regering som SD kan ha inflytande över. Men vi måste också börja diskutera vilka villkor Vänsterpartiet sak ställa för att vara en del i en S-ledd fyrpartiregering där C ingår.

I en Sifomätning som TV 4 gjort vill 42% av väljarna ha en fyrpartiregering med S, V, Mp och C. Ett regeringsalternativ som innehåller SD  fick stöd av 37 procent. En annan intressant siffra i denna undersökning är att 51 procent av kvinnorna vill ha en fyrpartiregering, jämfört med 32 procent av männen.

Därför bör vi säga att vi är för en fyrpartiregering inklusive centern.  Det är i så fall att arbeta för att Vänsterpartiet ska bli så stora som möjligt. För oss som är med i Vänsterpartiet är därmed valagerandet löst.

Men sedan kommer problemet, regeringsprogrammet.  Vi måste diskutera vilka frågor som är vår röda linje för att tillstyrka en sådan regering. Som det är nu har Liberalerna har lämnat januariöverenskommelsen och nu blivit ett rent borgerligt parti. Detta betyder att Annie Lööf nu är helt ensam i mitten.

I en intervju i DI weekend är hon tydlig: ”I mitten. Som utpräglat liberalt borgerligt parti står vi stadigt i den breda mittfåran.” Hon kan dessutom tänka sig att bli statsminister.

Ska hon få vara med i regeringen måste hon göra eftergifter.  Vilka frågor måste vi då driva i Vänsterpartiet  för att förankra en ny röd linje?

Nooshis Dadgostars linje är ju  att göra vänsterpartiet till de nya sossarna, gråsossar 2.0.
Men vi måste försöka förankra en antikapitalistisk linje. Några krav att mobilisera kring:

• Riv upp förslaget om marknadshyror.
• Riv upp Las överenskommelsen. (här får vi diskutera vad som går att genomföra eftersom både Kommunal och Metall har ställt sig bakom överenskommelsen) plus  många tjänstemannaorganisationer.

Vi måste driva krav gentemot storföretagen, det kan gälla återlämnande av coronapengarna. Alltså de skattepengar som storföretagen fått för att klara coronakristen, som nu används till aktieutdelning.

Det gäller  till exempel företag som H&M, det gäller Volvo. Och om de inte går med på det kräver vi förstatliga dessa företag. Det gäller också AstraZeneca som inte lyckats leverera sina coronavaccin i tid.

Det är några förslag vi kan driva i Vänsterpartiet inför den kommande valkonferensen.
Jag är nämligen rädd för att vänsterpartiet kan göra upp om regeringsposter utan att ställa tillräckligt skarpa krav, därför är diskussionen om en röda linje så viktig.

Egentligen är regeringsfrågan inte på allvar uppe på bordet just nu. Vänsterpartiet har få stödjepunkter i fackföreningsrörelsen och sitter under den nuvarande mandatperioden inte i särskilt många kommun- eller regionledningar. Det är först när en ny regering börjar formera sig, som den frågan blir riktigt brinnande.

I Socialistisk Politik går resonemanget så här: utan de mångas aktivitet i folkrörelser, i klasskamp och miljökamp liksom feministisk självorganisering och alla förtrycktas kamp och sammanhållning, kommer de nödvändiga samhällsförändringarna inte att ta form…

Det är en rimlig inställning. Låt oss därför inför valet 2022 diskutera vilka rörelser vi kan utveckla och aktivera. Några exempel:

• Pensionsfrågan: Fattigpensionärerna i Sverige har sämst pension i hela Norden. Gula västarna, som står nära SD politiskt, har i flera års tid organiserat pensionärer på gator och torg. Kan pensionerna bli en sådan stridsfråga ?
• Hyresfrågan: Samma sak kan marknadshyrorna bli den frågan som aktiverar hyresgästerna och demokratiserar hyresgäströrelsen?
• Miljöfrågan: Kan Gretas miljörörelse få ny fart och bli ett verkligt hot mot de etablerade partierna?

Detta är bara några exempel på olika frågor som vi borde ta initiativ kring.

Låt oss diskutera våra uppgifter, men kom ihåg “Gråt inte, organisera er”.

För om vi organiserar oss finns det hopp.

Arnold Jeppsson

Läs också:

• Riktning, inte inflytande, är avgörande i ett koalitionsbygge
• Folkrörelser krävs för att parlament ska kunna ta radikala beslut
• Vänsterpartiet står inför ett avgörande vägval
• Vänsterpartiet leds in på fel väg av partiledningens drömmar om att ingå i regeringen
• Vänsterpartiet – ett parti på ”klass­kampens grund”?
• Vänsterpartiets parlamentariska fixering
• Vänsterpartiets parlamentariska blindhet
• Att vela eller inte vela – det är frågan?
• Vänsterpartiets jobb är inte att förhandla med liberaler – det är att stärka folkrörelserna
• Profitjaktens slut står inte på agendan efter valet
• V:s parlamentariska politik har i alla fall aldrig hindrat mig från att arbeta i folkrörelsen