Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Peter Samuelsson Bagge (1710-79) kom antagligen till Göteborg i början av 1730-talet och sökte burskap som handelsman 1735. Han var gift med Anna Christina Thorsson (1711-79), dotter till kaparkaptenen Anders Thorsson och Anna Thalena Gathe. Peter Samuelsson Bagges styvmor hette Läs mer…
Gustaf Bernhard Santesson (1739-1790) grundade firman G.B. Santesson, senare G.B. Santesson & Söner. Firman var en av de största redarna i Göteborg samt ägde sillsalterier och trankokerier. Han var gift med Dorothea Elisabeth Matzen (1746-1829), dotter till grosshandlaren Harder Matzen Läs mer…
Peter Ekman (III, 1740-1807) inträdde 1761 i faderns (Peter Ekman (II)) handelsfirma som var fokuserad på trävaru- och järnhandel. Innan dess hade han varit praktikant på ett handelshus i Amsterdam och arbetat på Christian Arfvidssons firma. Han grundade också en Läs mer…
Vid Basteviken i Hålta socken utanför Kungälv ägde Samuel Schutz i Göteborg ett stort trankokeri med 16 kittlar. Senare tycks en salterianläggning ha tillkommit och 1801 ägdes hela verket av kapten H.H. Clason. Vid Rörtången ägde Lars Kåhre ett större Läs mer…
Ju längre norrut vi kommer i Bohuslän ju glesare var det mellan sillsalterierna och trankokerierna på 1700-talet. I Stala socken på södra Orust fanns ett lokalt ägt trankokeri på Råssön och väster därom i Tegneby socken fanns ett stort trankokeri Läs mer…
På Tjörn och kringliggande småöar fanns en stor mängd sillsalterier under 1700-talet sillperiod. Det fanns desutom ändå fler trankokerier, både väldigt små och mycket stora. På öarna mellan Marstrand och Tjörn låg verken särdeles tätt. På Lilla Dyrön fanns Kittiholmens Läs mer…
De taxeringslängder och skattetabeller som jag sett i böcker och på nätet visar ganska bra i vilka familjer man kan hitta de rikaste i staden Göteborg under 1700-talet. De 35 rikaste i Göteborg år 1715 var (namn, yrke, bostadsrote, fast Läs mer…
Det Svenska Ostindiska Kompaniet behandlas oftast som om det vore ett och samma bolag hela tiden mellan 1731 och 1813. Men juridiskt var det inte så. De fem olika bolag som avlöste varandra under denna tid hade visserligen alla samma Läs mer…
Släkten Santesson härstammar från Per Santesson (född på 1620-talet, dödsår okänt) som deltog i Karl X Gustafs polska och danska krig och dog på sin gård Bökhult i Långaryds socken i Jönköpings län. En ättling till honom var Gustaf Bernhard Läs mer…
Sillfisket har gjort mången svensk rik och i praktiken skapat de bohuslänska fiskelägena som vi ser dem idag. Speciellt har rikedomar skapats och samhällen byggts under sillperioderna i Bohuslän, varav man känner till fyra stycken större från 1500-talet och framåt, Läs mer…
Svenska Ostindiska Kompaniet som verkade mellan 1731 och 1813 kom att spela en stor roll för kapitalackumulationen i Sverige innan kapitalismens genombrott. Detta då den handel som bolaget liksom den som dess direktörer, superkargörer och kaptener bedrev för bolagets räkning Läs mer…
Familjen Prytz är en typisk representant för göteborgskapitalet med rötter i familjer aktiva inom sillnäringen och med deltagande i olika handelsbolag på 1800-talet samt i den i Göteborg tidvis mycket lönsamma tobaksindustrin. Magnus Prytz (1741-1800) var ägare till Stora Torp, Läs mer…