Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Gabriel Fredrik Beyer (1705-82) föddes i Vänersborg som son till Gabriel Andersson Beyer (-1705) och Elisabeth Svensdotter Wallman. Modern gifte senare om sig med den rike handelsmannen Nils Olof Wengren (-1744?). Med honom fick hon sönerna Olof Wengren (1707-) och Läs mer…
Anders Smedberg (1695-1763) var rådman i Stockholm och gift med Helena Charlotta Schmeer (1708-?). Därmed var han svåger till Gerhard Willemoth 1680-1764), borgmästare i Nyköping, Mikael Nilsson Grubb, engagerad i Ostindiska kompaniet och Anders Dahlström, framgångsrik handelsman i Stockholm. Paret Läs mer…
Familjen Schutz eller Schütz kom in till Göteborg via Köpenhamn eller Königberg och Stockholm med sadelmästaren Jacob Schutz som föddes 1638 i Mettingen i Tyskland. Troligen dog han år 1690. Hans son Samuel Schutz (1676-1740) var skeppare och redare och Läs mer…
Olof Appelrooth (-1744) var handelsman och rådman i Stockholm fram till sin död. År 1747 taxerades Olof Appelrooths son Carl Appelrooth (1719-97) för handelshusets verksamhet tillsammans med sin 17 år äldre kompanjon, Carl Jacob Spalding (1702-72) som redan tidigare hade Läs mer…
Gustaf Bernhard Santesson (1739-1790) grundade firman G.B. Santesson, senare G.B. Santesson & Söner. Firman var en av de största redarna i Göteborg samt ägde sillsalterier och trankokerier. Han var gift med Dorothea Elisabeth Matzen (1746-1829), dotter till grosshandlaren Harder Matzen Läs mer…
I början av 1700-talet var det sillperiod i Norge med en kraftig ökning av fisket och exporten av sill: Det norska sillfisket utvecklades kraftigt under första delen av 1700-talet och mängde sill som exporterades från norska hamnar ökade. Den största Läs mer…
När det gäller trankokeriägarna på 1700-talet kan man i motsats till när det gäller sillsalterierna få en uppfattning om de största ägarna på ett par olika sätt. Dels via antal ägda anläggningar, dels via antalet kittlar som fanns på dess Läs mer…
Vid Basteviken i Hålta socken utanför Kungälv ägde Samuel Schutz i Göteborg ett stort trankokeri med 16 kittlar. Senare tycks en salterianläggning ha tillkommit och 1801 ägdes hela verket av kapten H.H. Clason. Vid Rörtången ägde Lars Kåhre ett större Läs mer…
De taxeringslängder och skattetabeller som jag sett i böcker och på nätet visar ganska bra i vilka familjer man kan hitta de rikaste i staden Göteborg under 1700-talet. De 35 rikaste i Göteborg år 1715 var (namn, yrke, bostadsrote, fast Läs mer…
Det nuvarande Göteborgsområdet var det område där de flesta sillsalterier faktiskt fanns under 1700-talets stora sillperiod. Många av dem fanns inne i själva den dåvarande staden som låg innanför vallgraven och murarna. Salterierna i själva staden var i jämförelse med Läs mer…
Det Svenska Ostindiska Kompaniet behandlas oftast som om det vore ett och samma bolag hela tiden mellan 1731 och 1813. Men juridiskt var det inte så. De fem olika bolag som avlöste varandra under denna tid hade visserligen alla samma Läs mer…
Familjen Schutz eller Schütz kom in till Göteborg via Köpenhamn eller Königberg och Stockholm med sadelmästaren Jacob Schutz som föddes 1638 i Mettingen i Tyskland. Troligen dog han år 1690. Hans son Samuel Schutz (1676-1740) var skeppare och redare och Läs mer…
Sillfisket har gjort mången svensk rik och i praktiken skapat de bohuslänska fiskelägena som vi ser dem idag. Speciellt har rikedomar skapats och samhällen byggts under sillperioderna i Bohuslän, varav man känner till fyra stycken större från 1500-talet och framåt, Läs mer…
Svenska Ostindiska Kompaniet som verkade mellan 1731 och 1813 kom att spela en stor roll för kapitalackumulationen i Sverige innan kapitalismens genombrott. Detta då den handel som bolaget liksom den som dess direktörer, superkargörer och kaptener bedrev för bolagets räkning Läs mer…