Strängare straff har bara marginell effekt

Det är klart att så länge någon sitter inne så begår den inget brott. Det betyder att om kriminella får långa straff så begår just de individerna inga brott. Och därför är det också lika självklart att om du släpper ut stora grupper ur fängelserna så ökar antalet brott. Det har inget med avskräckningseffekt eller något sådant att göra.

Studien från Italien som Gudmundson i SVD hänvisar till är helt enkelt skräp, man kan knappast dra sådan slutsatser från studien som de gjort. Att de som suttit längst inte återföll i brott kan ju helt enkelt bero på att de är gamla och eller sjuka. Rapporten tar ingen hänsyn till sådana faktorer, men till en massa andra, om man är gift, kan läsa, om det handlar om invandrare, har jobb som naturligtvis ockås har en effekt på återfall i brottslighet. Ålder är en mycket betydande faktor när det gäller brottslighet och att inte ta hänsyn till det gör rapporten oduglig, värdelös och oanvändbar. Slutsatsen är att rapporten inte kan belägga att det finns en avskräckningseffekt. Det finns bättre siffror från USA som visar att längre straff har en viss effekt på brottsligheten men att den i förhållande till kostnaden inte är ett vettigt alternativ.

Alltså, längre straff fungerar i viss utsträckning, men det är inte kostnadseffektivt. Inte heller fungerar den på längre sikt, då det inte finns nån märkbar långsiktigt effekt, man minskar inte rekryteringen till brottslighet och kriminella gäng med längre straff. Snarare kan det vara omvänt. Därför är längre straff, för farmförallt ungdomar ofta kontraproduktivt. Detta har man insett i USA där man börjat arbeta på annat sätt för att få bukt med ungdomsbrottslighet och rekrytering till kriminalitet och gäng.

Läs mer:

  1. Vad vi kan lära om brottslighet från USA
  2. Vad vi kan lära om brottslighet från USA – fallet Chicago
  3. Vad vi kan lära om brottslighet från USA – gängen
  4. Det våldsamma USA
  5. Massinlåsning löser inga problem med brott och våld
  6. Hur är det egentligen med nolltoleransen?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Erik Berglund

    ÖVERVAKNING AV DE FRIGIVNA FUNGERAR BÄTTRE

    De allra flesta som sätts i fängelse återfaller i brott. Egentligen är det ju fel att placera dom tillsammans med andra vilsekomna individer. Det är fel sällskap, som bara lär dom fler dumheter.

    På Newsmill debatteras nu hur inbrott skall bekämpas. Alla politiska partier skriver pliktskyldigast om sina avsikter, som alla går ut på att höja straffen. Något som bara ikan ha marginell inverkan.

    Men en gubbe från Medborgarrättsrörelsen förslår något helt konkret: Sätt en lokator på bovarna. Den visar hela tiden polisen precis var han befinner sig. Den får han ha på sig så länge att han övertygat om att han tänker försöka vara hederlig igen. För det bör man förstås räkna med några år.

    Det är ju perfekt: Boven är fri och kan umgås med hederligt folk bland grannar och arbetskollegor. Han kan tjäna pengar och betala skatt. Det blir omåttligt mycket billigare för skattebetalarna.

    Går du till Newsmill, kan du tala om vad du tycker genom att ”milla”. Förslaget är väl värt att läsa mer om.

  • TB

    Att helt utesluta teorin om straffets avskräckande verkan skall man nog inte göra.

    Själv är jag notorisk och beräknande återfallsförbrytare på ett område – jag kör för fort på motorväg.

    Jag vet att jag här inte är konsekvent med min egen övertygelse att regler är till för att hållas. I detta fall tar vetskapen om att motorvägarna är byggda för åtminstone 130km/h överhanden.

    Dock vet jag att om jag kör mer än 30km för fort ja då blir jag av med körkortet. Detta är mycket avskräckande för mig varför jag planerar mitt brott därefter. Alltså är jag noga med att ha farthållaren på 130km (…ger en viss marginal) och att hellre sakta in och undvika omkörning istället för att ge mig ut i 140km/h i vänsterfilen.

    Jag är fullt medveten om att detta mitt brott kan ge mig några 1000-lappar i böter. Även om detta kommer att svida så kommer det inte att kullkasta hela min ekonomi vilket gör att jag utifrån någon sorts sannolikhetsresonemang tar risken. Efter 10000-tals mil på våra motorvägar har jag ännu inte blivit ertappad men visst någon gång lär det hända.

    Hade bötesbeloppen varit än högre än vad de är idag är det högst troligt att jag omprövat mitt brottsliga beteende.

    Huruvida detta exempel, från en brottslighet som väl inte hör till den allra grövsat, har bäring även på annan brottslighet, ja det kan man fundera över.

  • Anders_S

    Ja, TB det kan ha effekt på såna som dig och mig. Men inte på de som är återfallsförbrytare och kriminella. Inte på ungdomar som dras in i gäng. Det finns ingen bevisad avskräckningseffekt i någon undersökning jag känner till (Gudmundson menade att det fanns, jag pekade på att den rapport han hänvisar till inte duger för att påstå att det är bevisat). Dödstraffet är förmodligen det minst avskräckande. Det funkar inte överhuvudtaget. Bl.a. beroende på att de flesta mord och dråp inte är planerade och överlagda.

    http://freakonomics.blogs.nytimes.com/2007/06/11/does-the-death-penalty-really-reduce-crime/

  • TB

    Anders_S: När det gäller dödstraffet är jag helt enig med dig då det precis som du säger är få av dessa brott som är ”kallt” planerade och överlagda. I de fall de skulle vara det så är nog ofta brottslingen övertygad om att han har planerat ”det perfekta brottet” vilket gör att han tar den lilla risk som finns.

    Dock, jag kan inte helt släppa tanken på att det även finns andra brott än mitt där påföljden konsekvens gör att man avstår…eller är det väl så att jag överskattar vår förmåga att tänka rationellt.

  • Gustav H

    Jag måste säga att Gudmundson kör med underliga extrapoleringar i slutet av sitt ledarstick. Det verkar inte rimligt att bara anta att ”avskräckningseffekten” skulle vara linjär och att ett års fängelse skulle ge en minskning av nettobrottsligheten med 12 gånger den minskning hotet om en månads fängelse gav. Om det inte är hans egen matematik utan taget från artikeln så undrar jag verkligen hur de italienska forskarna motiverar det.

  • Martin

    TB,
    du tänker inte som en brottsling och fortkörning är exakt sämsta analogin för en brottsling. Visst kan brottslingar straffsatserna utantill, men det som de baserar sin bedömning på är först och främst, kommer jag undan eller inte. Bedömer de risken stor att inte komma undan så avstår de brottet. Straffsatserna kan däremot fungera som hjälp i deras ekonomiska kalkyler, vilken typ av brott som de bedömer som mest ”lönsamma”.

    Det om planerade brott. Oplanerade dråp och sånt faller såklart inte inom ovanstående tänkande, men de besluten påverkas heller inte av strafflängden.

    Så det är tydligt att det är få brott som påverkas av strafflängden överhuvudtaget. Inga impulsbrott och för planerade brott upptar strafflängden en perifer ställning jämfört med andra faktorer.

  • Anders_S

    Gustav H: Som det ser ut är det Gudmundsons egen uträkning. Och den är verkligen tveksam.

    Martin: Organiserad brottslighet påverkas också mycket lite. Där ingår en fängelsevistelse ofta i kalkylen. Dessutom kan brottsligheten i många fel fortsätta inifrån fängelset. I vilket fall som helst brukar man försörjas av pengar från kriminalitet. Både den som sitter inne och dennes familj. Det är en fördelarna med att vara med i ett gäng istället för att köra ensam.

  • Gudmundsson är fantastisk.

    1,3% mindre återfall med hotet om 1 månads extra fängelse får Gudmundsson att dra slutsatsen att ett års extra hot leder till en minskning på 15,6%. Hot om 77 månader längre straff bör således leda till en minskning av återfallsbrottsligheten med lite över 100%. Fantastiskt, va!

  • Orkar inte läsa allting men slänger in mina 0.02‚Ǩ

    Om man ska titta på saker som sänker brotslighet så vinns 2 saker.

    1) rehabilitering i fängelserna (Kanada har överlägset bäst trackreckord och vi har mycket att lära.)

    2) Fria aborter. (Lång förklaring men i princip går den ut på att de foster som abborteras i stor utsträckning skulle hammnat i alla riskgrupper för grov brotslighet.)

    /C

  • Tino

    1. Studien tog visst hänvyn till ålder. ‚ÄúIndividual variables include education levels, age at the date of release, a dummy indicating marital status, nationality, juridical status, and employment condition before imprisonment.‚Äù

    Läs ordentligt innan du uttalar dig.

    2. ‚ÄúAtt de som suttit längst inte återföll i brott kan ju helt enkelt bero på att de är gamla och eller sjuka.‚Äù

    Du missförstår återigen: Sambandet är mellan hur mycket tid man hade kvar innan man blev utsläppt, inte hur mycket tid man hade suttit inne. De som hade längre tid kvar (som därför skulle få längre straff om de begick nya brott) återfall mindre i brott.

    3. Man kan inte bara utgå från en undersökningen, men effekterna här var ganska stora, knappast ‚Äúmarginella‚Äù. Du påstår att det inte är kostnadseffektiv, men jag ser inga beräkningar?

    En ökning av fängelsetiden med 10% skulle motsvara ca 650 miljoner kronor per år, eller 70 kr per svensk. Om vi tror på den Italienska studien skulle det ge 7.4% lägre brottslighet genom avskräckande effekt (elasticitet på 0.74).
    Säg att vi tror att det är överdriven, att det bara skulle ge 2% lägre brottslighet.
    grövre brott som mord och våldtäckter kan man kanske inte dra slutsatser om från den här studien, säg att det skulle vara 0 effekt. Men det skulle vara 1300 färre grova misshandel, 2500 färre inbrott , 1000 färre bilstölder och 200 färre rån per år (och det här är anmälda brott bara).
    Är det inte värt 70 kr per svensk?

    4. Både SVD och den usprungliga artikeln redovisar effekterna linejärt. SVD gör det både i termer av år och månder. Man kan inte rimligen utgå från att effekterna håller för hur mycket extrapolering som helst. Att öka straffen med 120 månader kommer naturligtvis inte att ge 156% lägre brott.

    Däremot missförstår många som tycks tro att Gudmunson gör ett misstag när han redovisar i termer av år. Så är det inte. Problemet med linjär extrapolering gäller både för år och månader. Det är helt korrekt att redovisa den uppmätta effekten i termer av år, däremot måste läsaren vara medveten om att effekten från studien inte kan överföras rakt av på mycket lägre straff.

    Samtidigt är det så att en stor del av brottsligheten I Sverige är jämförbart med den undersökta gruppen I Italien, så att siffran 15% mycket väl kan vara en rimlig approximation.

  • Christoffer: I denna fråga verkar vi vara överens. Det om aborterna har jag skrivit om i en av de länkade inläggen.

    Tino: 1. De har inte tagit hänsyn till ålder. I det empiriska materialet (tabellerna) redovisas inget om ålder.

    2. Om jag har missförstått så spelar det ingen som helst roll för slutsatsen jag drar. Fullkomligt ointressant invändning alltså.

    3. Din uträkning är bara trams och dumheter. Den säger ingenting. Eftersom studien inte kan belägga någon avskräckningseffekt för det första. Sedan för att dina utgångspunkter är felaktiga. Och förmodligen är ditt kostnadsantagande också fel.

    Anmälda brott i Sverige är en siffra som för många brott är högre än det verkliga antalet brott. Av de du nämner gäller det för grov misshandel(polisen misstänker det även i fall där det inte är misshandel och anmäler därför), inbrott (försäkringsbedrägerier), bilstölder (samma orsak) och rån (samma orsak). Du kanske skulle lära dig att läsa svensk brottstatistik ordentligt innan du uttalar dig.

    4. Det går inte att göra som Gudmundson gör. Det blir missvisande

    Huruvida brottsligheten är högre eller lägre i Italien än i Sverige vet vi inget om. Internationella data om brott går inte att jämföra då samma brott kan vara helt olika saker i olika länder.

  • Strutsman

    Håller med första kommentaren av Erik Berglund.

    Sätt elektronisk fotboja på alla grövre brottslingar efter att dom har släppts ut ur fängelset och låt dom behålla den tills en nämnd tar ett beslut om att personen inte längre utgör ett hot mot någon. Detta kan naturligtvis ske direkt vid frigivningen om man redan uppfyller kraven, som bör vara: be eventuella offer om ursäkt, uppvisa ånger, inte visa några tendenser till ny brottslighet och allmänt gott uppförande.

    Med en fotboja kan vi spåra brottslingar som återfaller och vara helt säkra på att sätta dit dom igen om dom återfaller. Tar man av sig fotbojan så åker man in i fängelse igen en kortare tid. Det går ju också att kontrollera t.ex. besöksförbud mer eller mindre automatiskt om man sätter fotboja på personer som utgör ett hot mot någon specifik person.

    Med ett sådant övervakningssystem kan man bevara eller i vissa fall korta dagens relativt korta fängelsestraff, och ändå drastiskt öka allmänhetens trygghet; samtidigt som man låter brottslingar få en ärlig chans att komma tillbaka.

    Vårt rättsväsende måste finnas för offer och allmänheten i första hand och för att rehabilitera brottslingar först i andra hand! Med elektroniska fotbojor kan man enklare klara av både och på samma gång!

  • Dessutom är det ju så att det kanske skulle bli lägre återfallsprocent om man tog en grupp som begått brott men aldrig åkt fast.

    Hur är siffrorna för folk som suttit hels sitt straff i fängelse. Har de med långa straf lägre återfallsfrekvens då?

    Undersökningen saknar jämförelsmaterial och aksnek inte alls är relvant. Hur representativa för brottlsingar i gemen var de som släpptes ut osv?

    Som jag skrivit tidigare. Den duger inte till att dra så långtgående slutsatser som Tino och Gudmundson gör. Det enda den säger är att bland de utsläppta från italisneka fängelser under en viss period så varierar återfallsprocenten med den kvarvarande fängelsetidens längd. Om huruvida långa straff är bra eller dåligt säger den ytterligt lite.

  • Anders_S

    Strutsman: Om du tror att sådant som en fotboja skulle påverka grova brottslingar så är du mer än lovligt naiv.

    Det finns bara ett sätt att få ner den mycket låga brottslighet i Sverige. Långsiktigt förebyggande arbete. Mer pengar till skola, barnomsorg, fritidsverksamhet och sociala åtgärder.

  • Tino

    Anders:

    1.‚ÄúDe har inte tagit hänsyn till ålder. I det empiriska materialet (tabellerna) redovisas inget om ålder. ‚Äú

    Snälla slösa inte min tid. De HAR kontrolerat för ålder. Tabel 1 får man också läsa att genomsnittsåldern var 38.7. Jag vet inte om du har en gammal version av artikeln eller om du bara inte läser ordentligt. Skärp dig.

    2. ‚ÄúOm jag har missförstått så spelar det ingen som helst roll för slutsatsen jag drar.‚Äù

    Internt: visst. slutsatsen har du uppenbarligen ideologisk dragit innan du skrev din blogpost eller öppnade tidningen på morgongen. För det försök till extern argumentation som du gör ‚ÄúAtt de som suttit längst inte återföll i brott kan ju helt enkelt bero på att de är gamla och eller sjuka.‚Äù är ditt missförstånd (att blanda ihop de som suttit längst och de som har längs straff kvar) centralt.

    Om du försöker övertyga andra med dina resunemang kan det vara intressant för de att veta att du i din blogpost totalt missförstår vad du skriver om.

    3. ‚ÄúEftersom studien inte kan belägga någon avskräckningseffekt för det första.‚Äù

    Hur förklarar du att de som mötes av längst straff begick färre brott? Du har ingen alternativ teori (som inte bygger pa missforstand), men avfärdar ändå? Kan du inte vara ärligt och skriva att du inte VILL tro på detta, det har med dina känslor, och inte någon analys att göra.

    ‚ÄúOch förmodligen är ditt kostnadsantagande också fel.‚Äù
    http://www.kriminalvarden.se/ kan man läsa att ‚ÄúHela Kriminalvården kostar drygt 6,5 miljarder kronor per år.‚Äù 10% av det är 650 miljoner.

    4.
    ‚ÄúAnmälda brott i Sverige är en siffra som för många brott är högre än det verkliga antalet brott.‚Äù

    Du är troligen den enda person i landet som på allvar tror att mörkertalet för brott som inte anmäls är mindre än falska anmälningar.

    ‚ÄúHuruvida brottsligheten är högre eller lägre i Italien än i Sverige vet vi inget om.‚Äù

    Det är också irrelevant. Det enda relevant är om samma avskräckande effekt finns i Sverige.

    ‚ÄúMer pengar till skola, barnomsorg, fritidsverksamhet och sociala åtgärder.‚Äù

    Jag är nyfiken: Varför har brottsligheten I Sverige ökat jämfört med säg 1950? Är det för att vi lägger mindre pengar på skola, barnomsorg, fritidsverksamhet och sociala åtgärder 2009 än 1950?

    ‚ÄúUndersökningen saknar jämförelsmaterial‚Äù

    Fel. Undersöknigen jämför fångar som släpptes ut i samma amnesty, och som hade olika lång tid kvar av sin straff som de slap tjäna av (men som de tvingas tjäna av om de återfaller i brott).

    Jämförelsen är närmast perfekt, eftersom det är nästan slumpmässig hur mycket tid du har kvar av din straff när amnesty kom. Fångar jämförs med andra fångar.

  • Strutsman

    Anders_S:
    Det tror jag ju inte. Alltså är det inte naivt. Poängen är ju att man VET om någon återfaller och kan ge allmänheten ett ökat skydd, till en relativt liten kostnad i form av minskad integritet för den dömde brottslingen, som i gengäld får kortare tid i fängelse. Alla nöjda?

  • Anders_S

    Tino: För många brott finns det mörkertal (ex våldtäkt, misshandel, rån). Det gäller bl.a. brott där man inte vinner något på att anmäla. Brott där man vinner något har omvänt förhållande liksom grova brott. Grova brott som mord, grov misshandel, grova rån osv anmäls huvudsakligen eller i stor utsträckning av polisen. När det gäller sådana brott är det överanmälningar och inte mörkertal som är verkligheten (ex. Mord, anmälda cirka 250, verkliga cirka 100). Brå har skrivit en särskild rapport om detta.

    Det tycks som om jag missuppfattat en liten sak, att det inte handlar om att de som fått långa straff återfaller i mindre utsträckning utan de som hade långt tid kvar när de släpptes. Intressant, för då faller ju hela din och Gudmundsons argumentation om att långa straff är det som avgör om man återfaller eller inte. Studien bevisar inget sådant samband alls, för den studerar inte det.

    STudien jämför alltså bara de som släpttes. Men jämför inte emd återfallen hos de som suuti hela tiden eller med en poulation som inte fått nåt straff alls för samma brott. Det ksnake skulle bli så att den senare gruppen återfaller allra minst och då visar det ju sig att straff och fängesle är totalt meningslöst, eller?

  • Pingback: Majoriteten i Sverige för mildare straff | Svensson()

  • Pingback: Meningslöst att döma ungdomar för brott? | Svensson()

  • Pingback: Ungdomsbrottslighet och Kortedala-dådet | Svensson()

  • Pingback: Det är inte rimligt med hårdare straff | Svensson()