Kort om lång bok
Varför vi beter oss som vi gör
Robert M. Sapolsky
Natur & Kultur
Flexibelt tvetydig
Biologi- och neurologiprofessorn Robert Sapolsky har inte bara hunnit studera babianernas sociala liv i Afrika under 30 år (!). Han har också samlat en encyklopedisk kunskap om människans socialitet. En faktatung tegelsten på 700 sidor med undertiteln ”Biologin bakom människans bästa och sämsta sidor”.
Biologi, evolution, hjärna, hormoner, gener, epigenetik, speciella delar av hjärnan etcetera formar oss. Liksom kultur, foster- och barndomsupplevelser, livserfarenheter (typ klass), samhällsmiljö och ekologi etcetera formar oss. Samtidigt som vi är föränderliga dubbelnaturer.
Vi är en av många hierarkiska (ojämlika) sociala däggdjur, och vi gynnar våra egna före De Andra (Vi mot Dom). Samtidigt har moral, rättvisa, empati, solidaritet, medkänsla, jämlikhet och liknande djupare rötter än den mänskliga civilisationen, avslutar författaren i sin epilog.
Trist är alla skildringar om den brutala kampen mellan forskare – om anslag, status, erkännande för den egna favoritdogmen. Till skillnad mot vad gäller klimatfrågan har ännu ingen majoritär konsensus uppstått om människans natur, som jag förstår det.
Då blir det svårt att praktiskt använda kunskapen om människan för att förbättra samhället. Det är väldigt mycket ”å ena sidan å andra sidan”. Och ”det där tror man inte längre på”. Och istället för att försöka enas pajkastar alltför många av forskarna på varandra – de mobbar, hånar, tystar, fryser ut, förstör varandras karriärer. Nya tankar lever inte sällan farligt…
Hans Norebrink
PS Ett citat ur boken: ”När människan uppfann socioekonomisk ställning uppfann hon en typ av underordning som ingen hierarkisk primat någonsin skådat tidigare”.
Det tolkar jag som att det ur vår sociala hierarki utvecklades regelrätta moderna klasser. Klassamhällets yttersta rötter finns alltså inte i den nya mänskliga privategendomen, utan i den gamla ärvda däggdjurshierarkin.
Se min bok ”Socialismens nederlag och människans natur”.
”Klassamhällets yttersta rötter finns alltså inte i den nya mänskliga privategendomen, utan i den gamla ärvda däggdjurshierarkin.”
Privategendomen är väl en av fler av katalysator som över tid skapat klasser. ”Statsegendomen” i realsocialismens ”paradis” etablerade också klasser. Du har säkert rätt att det ytterst ligger i bakomliggande hierarkier.