Enligt Aftonbladet finns det 16 nya gäng i Stockholm. Men det är en sanning med modifikation. Eller: Det är faktiskt inte sant. Detta då det faktiskt försvunnit fler gäng från polisens genomgång eller förteckning än det tillkommit. Det finns alltså färre kriminella gäng och nätverk i Stockholm.
Samtidigt har flera av de så kallat nya gängen funnits i decennier eller flera år. Det kan vara så att de bara inte funnits med på listan tidigare vilket gäller flera av nätverken som polisen dessutom gett lite fantasifull eller konstiga namn.
De som funnits länge men inte funnits med tidigare är nätverk som Bentos (tidigare rångruppering), Grind, Haga och Pusjkin (en gren av den ryska maffian, förmodligen samma gruppering som också är känd som den tjetjenska byggmaffian). Det är alltså inte några nya gäng utan polisen har tagit med dem på sin lista för första gången.
Flera andra så kallat nya gäng (och en del gamla) hör dessutom inte hemma i Stockholm utan i Södertälje och Uppsala. Andra är splittringar ur existerade gäng och åter andra är grupperingar inom kända gäng som polisen valt att skilja ut som egna gäng eller kriminella nätverk.
Så i verkligheten är det alltså färre kriminella gäng och nätverk i Stockholm. Dessutom verkar de ha färre medlemmar totalt sett.
Går det egentligen att räkna antal gäng och antalet medlemmar på det sätt som sker både av myndigheter och i media?
Det man glömmer bort är att det som betecknas som ”gäng” kam vara allt ifrån strikta hierarkiska kriminella organisationer, som vi närmast kan likna vid ett företag, till löst sammanhållna kriminella grupperingar vars karaktär står under ständig förändring. Och mellan dessa ytterligheter ryms ett antal varianter.
Ibland används begreppet ”kriminellt nätverk” vilket nog är en bättre beteckning än ”gäng” för de delar av detta kriminella ”komplex” som är karaktäriseras av lös sammansättning och ständig förändring. Och ”nätverk” kan knappas räknas i antal eller i antal ”medlemmar” då storheten antal mer eller mindre är att se som en ”dagsnotering”.
Så länge myndigheter och media fortsätter med att betrakta kriminella ”gäng” som något homogent och något som är ”stöpt i samma form”, lika länge kommer debatten fortsätta att innehålla stora mått av förvirring.
Jag tror inte det fungerar. Polisens och myndigheternas ”beräkningar” överdriver antalet nätverk och gäng. De flest existerar ju mycket kort tid, kanske 1-4 år (exempelvis det omskrivna Foxtrot-nätverket). Och många är inte att betrakta som någon typ av organisation alls. Det gäller de flesta så kallade nätverk. Men det finns ju undantag, som exempelvis familjebaserade och etniskt baserade nätverk som Turebergsnätverket, Södertäljenätverket, Botkyrkanätverket, Hells Angels, Bandidos, Edsbergsnätverket, Ali Khan, Albanligan etc. Liksom företagsmässigt organiserade gäng som flera av gängen i Göteborg (Backagänget är det tydligaste exemplet).
Och ändå ”klumpar” rättsvårdande myndigheter ihop detta högst heterogena komplex till något som skall hanteras på mer eller mindre samma sätt oavsett om det är ett löst sammansatt gatugäng, Hells Angels eller ett kriminellt företag. Det säger sig självt att det inte kan bli någon precision i åtgärderna.
Precis. det krävs ju helt andra åtgärder för ett gäng kompisar i en förort som säljer hasch, kokain och amfetamin eller ett stort sofistikerat kriminellt gäng som är organiserat som ett företag. Släktbaserade eller etniskt baserade nätverk och gäng kan kräva ytterligare andra åtgärder.