Jo, det är Israel som är problemet

Israel ockuperar land som tillhör ett annat land, Israel har fördrivit 100 000-tals människor (som idag har blivit miljoner) fråm sina bostäder, gårdar, egendomar osv. Det är Israel som bygger en mur på någon annans mark, mot internatinell rätt, mot FN-resolutioner osv. Det är framförallt Israel som mördar barn och andra civila. Mångdubbelt fler än vad det palestinska motståndet gjort. Det är Israel som bryter mot flest FN-resolutioner och Israel som måsta backa. För Israel är problemet.

Det spelar ingen roll att Claes Arvidsson inte anser det. Det förändrar inte verkligheten. Det förändrar inte vilket land det är som använder inhumana vapen, som dehumaniserar sin fiende, som bryter mot FN-resolutioner, som ockuperar land som inte är deras. Inte heller spelar det faktum att arabvärldens länder i stort är odemokratiska någon som helst roll. De är ju delvis odemokratiska därför att de flesta av dem är allierade med USA och USA vill uppenbarligen ha det så.

isarel är helelr inte på något sätt en demokrati. för i den demokrati har alla männsikor smma rättigheter och skyldigheter. Oavsett religion elller språk. Så är det inte i Israel med angränsande bantustans (Västbankens palestinska områden) och med utomhusfängelset Gaza.

Som jag skrivit tidigare så är samtal med fienden nödvändigt om fred ska kunna uppnås. Därför är det nu bra att samtal mellan Syrien och Israel ska tas upp och det är bra att Norge har kontakter med den palestinska Hamas-regeringen. Det borde alla länder ha.

Intressant?
Borgarmedia: SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Advertisements
  • Nisse

    Det är inte bara staten Israel som är problemet; flera försök har ju gjorts för att gå framåt mot fredsuppgörelser men ofta punkteras dessa av extremister på endera sidan. Jag tycker inte att det är rättvist att lägga hela skulden på Israel samtidigt som det regnar raketer över civila israeler och självmordsbombare angriper kvinnor, barn och äldre.

    Båda sidor (om vi nu ska vara monolitiska och göra Israel till representant för alla israeler och Palestina till representant för alla palestinier) bär ett ansvar för situationen. Att fokusera på det förflutna och argumentera i oändlighet om hur skuldbördan ska fördelas leder inte heller framåt (alternativt kan man sägas backa in i framtiden). Det finns stunder när priset för jakten på rättvisa blir alldeles för högt och man istället bara bör försöka hitta en så god lösning som möjligt; alldeles för många får lida om konflikten fortsätter. Båda sidor behöver lära sig att förlåta varandra, hur svårt det än är.

    Håller för övrigt med om att det inte är särskilt klokt att inte ens prata med Hamas – hur skapar man fred genom att inte föra en dialog?

  • eva

    Israel ockuperar inte Egypten, Gaza eller Libanon. Det var Araberna som anföll 1948 och orsaken till den arabiska flykting strömmen. De skapade flyktingläger och inte en palestinsk stat mellan 1948 och 1967.Israel absorberade de mer än 800.000 judar som fördrevs från arabländer samtidigt. Dessa har inte blivit kompenserade. Många av de ”palestinska flyktingarna” ägde inget land.En del hade inte bott där längre än 2 år. Det fanns ingen palestinsk stat. 90.000 har flyttat tillbaka. Muren är mest på Israelisk mark. Palestinierna går efter civila och följer inte krigets regler. Terror är inte sanktionerat av FN så vitt jag vet.

  • Oskar

    Som vanligt när det gäller Israel så haglar flosklerna med allt från ”Mellanösterns enda demokrati” till att det ”regnar raketer” över Israel och att ”båda sidor har ett ansvar…”. Det är fullständigt obegripligt att människor som i vanliga fall är vettiga med en normal humanistisk inställning låter detta falla när det är Israel det gäller. Några enkla fakta:
    * ”Sidorna” är inte jämnbördiga, Israel är en av världens
    starkaste militära stater sett till sin storlek.

    * De fredsavtal som det talas om har samtliga varit så ofördelaktiga för Palestinierna att de inte varit möjliga att gå med på, det finns inte ett enda exempel på en ledare som gått med på något liknande i dem moderna världshistorien (utom möjligen Vidkun Quisling i Norge).

    * Det viktigaste av allt: Israel är en ockupationsmakt, det är ALDRIG den ockuperades ansvar att ge upp motståndet för att uppnå fred. Detta är gällande folkrätt och en självklarhet i alla länder utom just Israel. Ingen annanstans har detta krav ställts i historien. Skulle Vietnameserna slutat göra motstånd mot USA? Skulle ryssarna
    lagt ner vapnen och överlämnat Stalingrad till nazisterna och skulle den franska motståndsrörelsen gått på Café istället? Har någon någonsin framfört att dessa borde ”ha tagit sitt ansvar för situationen”, ”verkat för att få ett slut på våldsspiralen” etc. etc. Nej, aldrig men det är precis det man begär av Palestinierna. Att motståndet nu antagit formen av Hamas är jag den förste att beklaga men Hamas är en produkt av ockupationen, inte tvärtom och med tanke på Israels ovilja att tidigare förhandla med det sekulära Al Fatha var det nog tyvärr många som ansåg att det inte fanns så mycket att förlora med en röst på Hamas.

  • eva

    Israel är en demokrati.Israel har mer än 20% arabiska medborgare. De är representerade i Knesset. Kvinnor och minoriteter har rättigheter. I Egypten, Libanon, och Syrien får Palestinier inte bli medborgare. Kvinnor behandlas som slavar.

  • Benny Åsman

    ”Det finns stunder när priset för jakten på rättvisa blir alldeles för högt och man istället bara bör försöka hitta en så god lösning som möjligt; alldeles för många får lida om konflikten fortsätter”, skriver Nisse och tycker att båda sidor måste besinna sig. När PLO accepterade att en palestinsk stat på bara 40% av det forna Palestinas yta var en möjlig lösning var det just för att ”priset blivit för högt”. Men det fanns helt enkelt inte med som annat än ett propgandistiskt medel i den Israeliska planeringen. Israels regerande extremister vill inte fästa sig vid någon gräns över huvud taget. Man skriver under internationella avtal för att ge Vita Huset något att vifta med och nästa dag startar man en ny bosättning ännu längre in palestinskt land.

  • Och Eva kommer med sin vanliga historieförfalskning. Israel ockuperar Gaza, exempelvis nekade de den tidigare amerikanske presidenten Carter att åka dit. Hade palestinierna kontrollerat sitt eget område, sina gränser, hade detta inte kunnat ske. Palestinierna får fortfarande inte ställa ut egna pass, bestämma över egna importer eller fiska i sitt hav. Israel ockuperar dessutom fortfarande Sheeba-gårdarna i Libanon och har hundratals libaneser i sina fängelser.

    Vidare anföll inte ”araberna” Israel 1948, Israel började redan i slutet av 1947 att attackera palestiner och fördriva dem från deras hem för att sedan stjäla deras mark. Mindre än 10% av dagens Israel var då i judisk ägo, resten stals. Att komma med dumma argument som att ”det fanns ingen palestinsk stat” blir bara löjligt eftersom det inte fanns en ”israelisk stat” heller. Det som fanns var ”det brittiska mandatet Palestina”. Inte Israel. Palestina.

    Muren går nästan helt på palestinsk mark och räknas som krigsförbrytelse.

    Fantastiskt hur mycket felaktigheter Eva kan få in på ett så kort stycke. Att hon dessutom påstår att kvinnor behandlas som slavar i Libanon, Egyptien och Syrien bevisar bara att hon dels aldrig varit där och dels är extremt rasistisk.

  • eva

    Britterna skapade Jordan på 80% av Palestinamandatet med en majoritet av palestinier. 20% delades mellan Araberna och Israel. Israel fick områden där judar var i majoritet plus Negev som är ofruktbart.
    Det fanns inte en palestinsk nation. Det är ofta en omflyttning av flyktingar i konflikter. Israel assimilerade fler flyktingar än araber som lämnade området.
    Gränsen mot Västbanken är en stilleståndslinje.I fredsresolutionen fanns ett visst rum för expansion av Jerusalem. Linjen var inte absolut. Gaza har försatt chansen. I stället att satsa på framtiden installerade de raketramper. Växthusen raserade de.Västbanken hade annars varit Palestinsk nu.

  • Anders_S

    Eva erkänner tydligen att det finns ett Palestina och har funnits ett Palestina. Detta genom att skriva att Palestina(mandatet) delades. Palestina delades alltså mellan Jordanien, Israel och Palestina.

    Israel har sen dess ockuperat de områden som skulle tillhöra Palestina och de områden som tillhörde Jordanien. Dessutom delar av Syrien och Libanon samt under en period också delar av Egypten.

    Enligt Eva så ockuperar alltså Israel land som inte är deras. Jag antar att Eva då också anser att Israel ska lämna tillbaks allt som Israel inte fick 1948. Det är bra att vi är överens om den detaljen i alla fall, Eva. Det betyder ju också att alla bosättningar måste lämnas, att muren ska rivas och ockupationen av Gaza och Västbanken upphöra. Det är alltid trevligt att se att en människa kommer till insikt om verklighetens förhållanden.

  • Israel har fått det landet av storbrittanien efter andra världskriget.
    Den marken de tagit, har de tagit i samband med krig.
    Det ska mycket till innan israel flyttar på sig, ifrån beslagtagen mark som togs i krig.
    Är det någon som känner till stor israel, eller det israel som många israeler vill upprätta som står om i Gt bibeln.

  • eva

    Palestinamandatet var det land storbrittanien avsåg att ge för den judiska staten. Storbrittannien skapade TransJordan på 80% av det landet . Majoriteten av befolkningen i Jordan anser sig vara Palestinier.
    20% delades mellan araber och judar. Det fanns ingen arabisk nation Palestina som begrepp tills 1967. Palestina var namnet på den judiska staten. Israel fick endast ca 10% av Palestina
    mandatet. Israel har lämnat tillbaka det mesta av det land som blev deras 1967. Araberna bildade ingen ”Palestinsk stat” 1948-1967 när de hade Gaza och Västbanken. Det ansågs inte ockuperat.

  • eva

    /* Läs kommentarsreglerna*/ #AS

  • Vad är det för kvasitrams du rabblar ur dig, Eva? Israel byggdes till över 90% på stulen mark. Det vet både du och jag. Israel har inte lämnat tillbaks någon palestinsk mark alls som ockuperats -67, endast Egyptisk och när de lämnade tillbaks den mark de stulit fick de fred.

    Återigen. Israel ockuperar palestinsk mark. Israel ockuperar Syrisk mark. Israel ockuperar libanesisk mark. Palestina ockuperar inte israelisk mark. Syrien ockuperar inte israelisk mark. Libanon ockuperar inte israelisk mark.

    Israel är problemet, hur du än försöker slingra dig.

  • Nisse

    Jag tar de skrivna kommentarerna som intäkt för att jag har rätt i att många på bägge sidor helt enkelt är oförmögna att se den andra sidans ståndpunkt och att det fortfarande är ”men de gjorde ju…” som gäller som ursäkt och argument för svartvita slutsatser. Trist men precis vad man kan vänta sig av folk som bestämt sig för att den ena sidan är i princip ond och den andra sidan är i princip oskyldig. Istället för att blicka framåt väljer dessa bara att blicka bakåt, istället för att försöka bygga fred fortsätter de att jaga en önskad ”seger” som aldrig kommer att komma.

    Det tredje inlägget är ett bra exempel på det jag beskrev i inlägg 1; hyperboler, skuldbeläggande och jämförelser i en fruktlös jakt på en egen-definierad ”rättvisa” istället för en tillstymmelse till försök till framåtblickande. Bara skuldbeläggning, ingen problemlösning.

    Så länge båda sidorna fortsätter på det sättet förblir utsikterna för fred svarta. Israel+supporters måste förlåta palestiniers förbrytelser och Palestina+supporters måste förlåta israelers förbrytelser för att verklig fred ska kunna bli verklighet. Som så många kommentarer här visar så tydligt finns det alltså inte särskilt mycket hopp. Och medan de självrättfärdiga hökarna fortsätter att bråka blöder duvorna… men vad bryr sig hökarna om det? De anser sig ju ha rätten på sin sida och bryr sig mer om att ha rätt än om att försöka göra gott…

  • Joppe

    För eller emot! Så kommer det alltid vara i konflikter, oavsett om man vet något överhuvudtaget om själva verkligheten bakom konflikten…O nej att läsa tidningen räknas inte som att man vet något om konflikten, det är vad ja lärt mig i mitt liv i alla fall…

    Son till en arabisk kvinna och en jude till far

  • Estetica

    Israel är problemet…såklart! Men det största problemet är ändå att miljoner,ja…miljarder människor TROR!!!
    Det är så absurt!!! I vår superteknologiska värld sitter några starriga ufon och hävdar en GUD!!! Hur i hel-ve-te
    står det till i de ortodoxa judarnas hjärnor??? Ser de inte att de är lika blåsta som sina likar wahabisterna???

  • cattis

    och i det sk demokratiska Israel torteras barn. Enligt al jazera publiceras just nu bekännelser från israeliska soldater vilket upprör hela Israel. läs mer om detta på rawia morras blogg.
    Omvärlden får inte längre blunda. Man måste slå hårt mot Israel annars blir det inte någon fred förran israel totalt har utplånat alla palestinier och då får omvärlden stå där med skammen.

  • Håkan

    Från min synvinkel ser det ut så här:
    – Israel bildades 1948 baserat på FN-beslut 1947.
    – Nationernas Förbund gav efter första världskriget Storbritannien mandat att skydda/förvalta det som då kallades Palestina, bl.a. i syfte att bilda ett ‘hem för det judiska folket’. Detta är alltså bakgrunden till vad som sedan fram till 1947-48 kallas det ‘brittiska protektoratet Palestina’, eller ‘Palestinamandatet’ som nån nämnt tidigare.
    – Tanken var att ge Judarna landet väster om Jordan (”Palestina”) och araberna allt öster om Jordan (”Transjordanien”). Slarvigt uttryckt är det ena idag ungefär Israel, det andra Jordanien.
    – FN beslutade 1947 att man ISTÄLLET för att bilda en judisk stat skulle dela den västra delen av Palestinamandatet i en judisk del (‘Israel’) och en arabisk del (‘Palestina’).
    – Samtliga arabstater motsatte sig detta och vägrade bilda den arabiska staten Palestina, för att istället, när Israel, enligt FNs plan utropade sin självständighet 1948, anfalla Israel.
    – I kriget som följde vann Israel stort och resultatet blev att man ockuperade/annekterade/assimilerade/stal/ianspråktog/beslagtog… större delen av vad som var avsett att bli arabisk.
    – Någon arabisk STAT kallad Palestina har aldrig funnits.
    – Mönstret från 1948 upprepades i stort sett vid krigen 1967 och -73. Dvs Israel anfalls av samtliga grannar, vänder på steken, och sitter i slutänden på mer mark än man hade från början.
    – Gaza, Västbanken, Sinai, Golan är alltså exempel på områden som tillhört nån annan men hamnat i Israels händer efter misslyckade överfall.
    – Israel har flera gånger följt principen ‘land mot fred’, dvs man lämnar tillbaka det man vann efter att ha blivit överfallet, i utbyte mot fred tills man blir överfallna nästa gång. Bl.a. när man gav tillbaka Sinai till Egypten.
    – Libanon har inte slutit fred med Israel, dvs de beväpnade kårer som huserar i södra Libanon har inte bedömts vara tillräckligt vänligt inställda för att Israel ska ha känt sig motiverade att lämna tillbaka Sheebagårdarna (‘Libanon’ existerar ju inte som stat i meningen ‘statsbildning med kontroll över sitt territorium’).
    – Och Syrien har inte heller slutit fred, varför delar av Golanhöjderna fortfarande hålls av Israel.
    – Israels stora problem är att de inte har råd att förlora. Dvs Israel kan inte ‘förlora slaget för att sedan vinna kriget’. När Israel förlorar ett slag upphör staten att existera. Och intentionerna för dess grannar är att utplåna inte bara Israel som stat utan israeler som människor.
    – ”Konflikten upphör inte förrän palestinska mödrar börjar älska sina egna barn mer än de hatar judar”
    – Hatpropaganda saknas nästan helt i Israel.
    – Isrealiska skolor lär INTE ut hur man ska döda palestinska barn.
    – Israelisk TV visar INTE barnprogram om hur bra det är med döda palestiner.
    – Israelisk allmänhet jublar INTE över palestinska civila dödsoffer.

    Jag har gett upp om en fredlig lösning. Ge Israel och Palestinerna fria händer att göra upp.

  • Anders_S

    Håkan: Utplåna israeler som människor. Driver du med mig? Ingen palestinsk organisation har nåt sånt på agendan. Det skulle ju innebära att man dödar sina egna (den delen av Israels befolkning som är palestinsk).

    När Israel återlämnar de delar av Syrien och Libanon de ockuperar kan det bli fred mellan de länderna. Precis som med Egypten. Det samma gäller Palestina.

    Nej, hatpropaganda saknas inte i Israel och inte enligt mina israeliska vänner som Michael Warschawski. Läs i norska Dagbladet får du se.
    Israel lär sina ungdomar om hur man ska döda civila i armén.
    Israeliska bosättare lär sin barn hur man dödar barn. (ex. Hebron) Och de jublar när palestinier dödas.

    Innan 1948 hette området alltså Palestina. Majoriteten av befolkningen i området var palestinier (araber av muslimsk, drusisk eller kristen tro). En del var judar. Jag arbetade en gång ihop med en man som var av judisk tro, som föddes i Palestina på 1920-talet och som lämande området när hans vänner , muslimska och kristna palestinier, kördes bort från byn där de alla växt upp tillsammans.

    Att vissa länder anföll Israel både 1948 och 1967 ger ingen rätt för Israel att jag bort folk från sin hem och byar (sådant kallas idag för etnisk rensning) eller att ockupera främmande folks och lands territorium.

  • Pingback: Kildén & Åsman » Bloggarkiv » Bojkotta internationella författarfestivalen i Israel()

  • För att inte tala om tramset om skolböckerna. International Herald Tribune gick igenom de palestinska skolböckerna redan för fyra år sedan och hittade inget hat. Tvärtom baseras den utsagan på illvilliga rykten som basunerats ut av israellobbyisten Itamar Marcus på propagandasiten Palestine Media Watch.

    Israeliska skolböcker däremot är fyllda av hat och rasism som Daniel Bar-Tal vid Tel Aviv-universitetet konstaterat i en undersökning.

  • Nisse

    Estetica, jag tror snarare att det största problemet är att folk inte kan vare sig acceptera eller tolerera att andra människor har en annan världsuppfattning än dem själva… något som ditt eget inläggs tonläge illustrerar rätt väl.

    (Lustigt, för övrigt, att du rackar ned på andra för att de ”tror” när du själv inte kan bevisa att din egen position är sann…)

  • Håkan

    Vi tolkar tydligen sånt som sägs och görs lite olika. Jag vidhåller att det inte finns någon israelisk allmänhet som jublar över civila dödsoffer. Men ok, jag bortsåg från de mest extrema bosättarna när jag tänkte ‘Israel’, det borde jag naturligtvis inte ha gjort. Jag kan då anta att du kan ha rätt (och jag fel), det kan säkert förekomma hatpropaganda i nåt hörn i Israel.

    Frågan är emellertid om det finns något ANNAT än hat i de palestinska områdena. Nån motbild? Nån fredsrörelse som ser den andra sidans argument?

    Israel lämnade över Gaza och Västbanken till palestinerna, i utbyte mot att Palesinierna (PLO) accepterade att Israel fortsatte existera. Men det blev ju inte direkt fred för den sakens skull. Libanon har f.ö. i praktiken upphört att existera som statsbildning. En fred med ‘libanon’ är värd noll och intet så länge de beväpnade kårerna inte avväpnats. oCh det är ju en omöjlighet som du säkert också inser. Libanon som stat har alltså inte kontroll över sitt territorium.

    Golanhöjderna har tre gånger redan använts som utgångspunkt för Syrisk beskjutning och överfall mot Israel. Realistiskt sett vore det fullkomligt idiotiskt att lämna tillbaka dem till Syrien utan att ha en hyfsat stabil och vänligt sinnad regim vid rodret.

    Att ockupera territorium ÄR inte rätt. Men Israel har ingen realistisk möjlighet att göra ‘rätt’ i den här meningen, om det innebär att man riskerar sin egen existens.

    Jämför gärna med järnridån, lydstaterna bakom den var ju Sovjetunionens sätt att skapa någon form av buffertzon som skydd mot nästa anfall västerifrån. Orätt, men lätt att förklara med historisk utgångspunkt (Ryssland har väl blivit anfallet västerifrån minst 10 gånger oftare än de själva öht har startat krig). Och då har ändå Ryssland/Sovjet en hel kontinent att springa och gömma sig i.

    Israel har inga marginaler inom sina egna gränser. Däremot har de fientliga grannar. Och goda skäl att inte lita på dem…

  • Anders_S

    Min uppfattning är att Israel måste återlämna allt som de ockuperat sen 1948. Som jag skrivit många gånger.

    Det fins mycket hat hos palestinierna, självklart. Det har ju blivit utsatta och blir ustatta för det mesta. Jag tror man blir hatisk när man är så förtryckt. Ändå finns det många palestinier som inte hatar. Trots allt förnedring, allt förtryck de utsätts för.

    På sikt är jag desutom för en enstatslösning. En sekulär stat för alla som bor i området, palestinier, israeler, kristna, druser, judar, ateister och muslimer.

  • Petter

    Håkan verkar ha missat att Israel attackerade Egypten preemptivt i 6 dagars kriget, det får man bara göra om det finns ett övervägande invasionshot, annars är det en preventiv attack och sådana är olagliga. Ett hot fanns det dock då de var i konflikt med de flesta grannländerna.

    Attacken på Osirak är ett exempel på preventiv handling. En sådan policy är väldigt aggressiv.

    När det gäller raketbeskutningar så är faktiskt fatahs al-Aqsa och Islamisk jihads al-Quds med på i princip alla attacker mot Israel och har många egna som inte har något med Hamas eller Al-Qassam att göra. PRC har ofta varit med också.
    Al-Aqsa får visst vara hur mycket terrorister de vill, hamas som får skulden ändå verkar det som. Vapenvilan 2005-2006 bröt för övrigt även Al-Aqsa många gånger.

    Att jämföra med järnridån och sovjets politik känns inte rätt, då sovjet var den svaga parten och det fanns hundratals kärnvapen i Europa utlånade av USA förutom Frankrikes och Storbritanniens egna och de tusentals i US. Israel har egna kärnvapen, Israel har vapenbärare inkl ICBM, Israel har ABMs som fungerar mot t ex Scuds nu. Att t ex inte låta en port i Gaza vara öppen kan knappast motiveras med att landet då skulle utgöra ett mycket större militärt hot. Det känns inte ”lätt att förklara”, det känns mer som bilden att Sovjet hotade USA under Kubakrisen när man hör att Israels existens skulle vara hotad. I det att det faktiskt var det omvända.

    Hur vida det inte funnits en palestinsk stat på samma territorium är ointressant, det vet vi redan, men det vore som att säga att Skåne inte är skånskt om det vore disputerat territorium. Öster om jordanfloden var transjordanien i brittiska mandatet. Att särbehandla Hamas, eller rättare sagt att särbehandla Fatah genom att inte terrorstämpla organisationen kommer inte leda till något bra. Det är inte vårat jobb att splittra deras samhälle.

  • Pingback: Nytt rekord i osanningar, svepande omdömen och märkliga vinklingar för en bloggkommentar : Motbilder()

  • Pingback: Fler osanna kommentarer om Israel : Motbilder()

  • Pingback: Osanna kommentarer om Israel 3 : Motbilder()

  • Pingback: Osanna kommentarer om Israel 4 : Motbilder()