Allt mitt är ditt – de två liberalismerna, del 1

Del 1 av 7 i serien Allt mitt är ditt

Här kommer det första av mina inlägg som i sin helhet är från boken ”allt mitt är ditt” av Johan Söderberg. Det och de följande inläggen kan kasta lite ljus över den debatt som vi sett kring FRA och hur liberal tycks hamna mot liberal. För precis som i FRA-debatten så hamnar liberal mot liberal även i fildelningsdebatten. Johan Söderberg går i sin bok på ett bra sätt genom hur fildelningsdebatten ser ut och, i de inlägg jag kommer att återpublicera på min blogg i en sann informationsdelningsanda där äganderätt till immateriella rättigheter av mig anses vara något föräldrat och felaktigt som inte är förenligt med ett framtida socialistiskt samhälle, formulerar han en vänsterståndpunkt. Han kritiserar i boken de liberala fildelningsförespråkarna för att deras argument inte håller och menar att man måste ifrågasätta äganderätten för att egentligen kunna vara för fildelning. Köp boken och läs den, den är ett måste för alla vänstermänniskor som är intresserade av fildelningsdebatten.

De två marknadsliberalismerna och fri information, del 1

Bill Gates orsakade en hätsk debatt efter att han hade kallat människorna bakom fri mjukvara och alternativa licenser för ”en sorts moderna kommunister”. Han är inte ensam om att göra sådana liknelser. Motståndare till den fria mjukvarurörelsen kan peka på de många parafraseringar på Karl Marx som cirkulerar på diskussionsforum och hackerkonferenser. Ibland lanseras fri programvara med tillropet: ”Till ingenjörer efter behov, från ingenjörer efter förmåga.” Dusterna med upphovsrättsindustrin har upprepade gånger undertecknats med: ”Fildelare i alla länder, förena eder.” Och naturligtvis mängder av anspelningar på Pierre-Joseph Proudhons bevingade ord: ”Immateriell egendom är piratverksamhet.” Respektlösheten gentemot immateriell egendom sticker i ögonen på dem som värnar om äganderätten. Under sin tid som ordförande för Moderata ungdomsförbundet utbrast Anna König i en artikel i Göteborgs-Posten att: ”Piratkopieringen är dock i förlängningen ett hot mot mitt och andras ägande, precis som kommunismen.”

Varken hennes eller Bill Gates påståenden har fatt stå oemotsagda. Kritiken mot immaterialrätten bland hackers och fildelare kan lika gärna förses med marknadsliberala förtecken. Exempelvis har den moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid på DN debatt hösten 2007 uppmanat sitt parti att ta avstånd från upphovsrätten och fått medhåll från flera av sina partikamrater. Han menar att lagen är teknikfientlig och förhindrar nya affärsmodeller. Därmed ansluter han sig till den liberala syn som tolkar konflikten kring immaterialrätten som en kollision mellan monopol och fri marknad. De som förordar ett sådant synsätt brukar hänvisa till ekonomen Joseph Schumpeter. Han var verksam i mitten på nittonhundratalet och intresserade sig tidigt för relationen mellan teknikutveckling och ekonomisk förändring. Till Schumpeters mest berömda idé hör den om ”kreativ destruktion”. Termen beskriver hur kapitalismen ständigt underminerar sina tidigare grundvalar. Etablerade monopol omkullkastas av revolutionerande affärsmodeller, entreprenörskap och ny teknologi. Utifrån detta perspektiv välkomnas motgångarna för skiv- och filmbolagen som ett bevis på kapitalismens kreativa destruktion. Fri mjukvara och fildelning kommer att vinna i längden därför att dessa företeelser bättre approximerar den fria marknaden. Liberala kritiker bestrider påståendet att ägandet skulle hotas av piratkopieringen. De undviker att tala om immaterialrätten som en äganderätt och föredrar att använda ordet monopol. På engelska används termen ”intellectual monopoly”! stället för”intellectual property”. Det är en markering att deras motstånd mot immateriell egendom inte nödvändigtvis omfattar privategendomen som sådan. Liberalerna utger sig för att vara kritiska till en form av ägande men positiva till ägande i största allmänhet. För att överbrygga denna klyfta måste de hävda att immaterialrätten är ett specialfall. Saken förklaras med att immaterialrättsliga monopol utfärdas av staten och är försedda med en rad begränsningar. Exempelvis upphör patent och upphovsrätter att gälla efter en utsatt tid.

Dock är avståndet mellan immaterialrätten och andra ägandeformer mindre än vad de liberala kritikerna föreställer sig. Skillnaden finns bara när immaterialrätten ställs mot en idealiserad bild av privategendomen. Idealiseringen går hela vägen tillbaka till John Lockes dagar. För honom var det privata ägandet att betrakta som en naturrätt. Ägandet stod vid sidan av och föregick samhällets konventioner och lagar. I själva verket är det privata ägandet en konstruktion som instiftas av samhället. Staten står som garant för privategendomen i alla dess former. Gränserna för ägandet förhandlas fram och gränsdragningen upprätthålls av polis, domstolsväsende, normsystem och ideologier. Först i efterhand framstår den privata egendomen som en av naturen given rättighet. Vad som möjligen utmärker den immaterialrättsliga egendomen är att förhandlingen om dess gränser pågår just nu. Det blir därför tydligt för var och en att immaterialrätten är en konstruktion och inte en naturrätt.

Den marknadsliberala tolkningen av immaterialrätten hos Karl Sigfrid och ”piratmoderaterna” överensstämmer i stort med hur talesmännen för Piratpartiet och debattörerna i bloggosfären förstår saken. Några av de senare lägger tonvikten på informationsteknologins unika egenskaper, medan andra hämtar inspiration i tysk medieteori och fransk poststrukturalism. Men på en punkt är rösterna samstämmiga: de tänker sig att en marknad i information kan existera utan immaterialrätten. Det antagandet bottnar i en nyliberal grundsyn som blundar för statens och lagstiftningens roll i att upprätthålla privategendomen och marknadsutbytet. Som stöd för sitt antagande pekar nätpiraterna på affärsmodeller där informationsutbytet sker till synes utan inskränkningar. Annonsintäkterna från The Pirate Bay framhålls ibland som ett exempel för musik- och filmindustrin att ta efter. Men här blandar nätpiraterna samman korten i sin argumentation. Att det går att tjäna pengar på verksamheter som bryter mot lagen är ett välkänt faktum som ingen bestrider. Det betyder inte att sådana affärsverksamheter kan stå som modell för en hel ekonomi. Vidare är det en grov förenkling att säga att MySQL, RedHat och övriga företag som säljer tjänster i anslutning till fri mjukvara skulle befinna sig utanför immaterialrätten. Deras mjukvara är licensierad under General Public License, som har laga kraft tack vare upphovsrätten, och företagen kompletterar regelmässigt med andra immaterialrättsliga skydd, inte minst varumärkeslagen. Entreprenörerna som tjänar pengar på fildelningen och på fri mjukvara utmanar immaterialrättslagen samtidigt som deras affärsmodeller förutsätter existensen av samma juridiska och ekonomiska system.

Anna König, Mats Johansson och övriga moderater som har tagit immaterialrätten i försvar är i vissa avseenden bättre informerade. Vad de befarar är följderna av att en hel generation skolas till att åsidosätta principen om äganderätten. Hundratusentals fildelare tar sig friheten att tillgå andras information utan att först be om lov. De erkänner inte ens att deras handlande är moraliskt klandervärt. Det är denna attitydförändring som blir problematisk för en rättighetsbaserad, liberal marknadsekonomi. Påståendet motsägs inte av de nya affärsmodeller som växer fram i anslutning till fildelningstjänsterna eller av vinsterna som musik- och filmbolagen eventuellt gör tack vare illegala distributionskanaler. Om de normativa grunderna för ägandet urholkas hos breda befolkningslager har det långt större betydelse än de omedelbara, finansiella konsekvenserna från fildelningen.

Schismen i det borgerliga lägret, där några aktivt stödjer fri mjukvara och fildelning och andra utmålar fria licenser som kommunism, återspeglar en sekelgammal splittring mellan liberalismen som ideologi och liberalismen som realpolitik. Framväxten av en marknad i information har skärpt denna motsättning. För att kunna köpa och sälja information måste språket förses med rättighetsinnehavare som kan exkludera andra parter. Samtidigt är fri tillgång till språket en förutsättning för yttrandefriheten, medborgerliga rättigheter och ett öppet samhälle. Historiskt sett har de politiska och de ekonomiska friheterna gått hand i hand. Politiska friheter är en förutsättning för att fria individer ska kunna ingå kontrakt och byta ekonomiska rättigheter med varandra. Det är på dessa grunder som liberaler brukar hävda att en fri marknadsekonomi leder till ett pluralistiskt, demokratiskt samhälle. Vad som nu sker är att det liberala, politiska tankegodset kommit i otakt med marknadsekonomin. Liberala, medborgerliga rättigheter står i opposition till framväxten av en marknad i information. Denna kluvenhet har ställts på sin spets i fildelningsdebatten. För Anna König är urholkningen av upphovsrätten ett hot mot privategendomen och jämförbart med kommunismen. För en del av hennes partikamrater är upphovsrätten ett monopol som stör den fria marknaden, ett hot mot yttrandefriheten och orsak till en övervakningsapparat som kan mäta sig med polisstaterna i östblocket.

Johan Söderberg

Intressant?
Bloggat: Jinge, Badlands, Vänstervindar,
Borgarmedia: DN1, DN2, Europaparlamentet,
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series NavigationAllt mitt är ditt – de två liberalismerna, del 2 >>
Advertisements
  • Pingback: Israel, dÂrarnas paradis | Jinges web och fotoblogg()

  • Jag har skrivit första halvan av en recension av boken. Just passagen du citerar har jag problem med: dels för uppifrån-perspektivet, dels för de svepande avfärdandena av ”debattörerna i bloggosfären” (som förstås bara kan göras av den pappersförfattare som vägrar beröra densamma), dels för att det förblir fullständigt oklart vad som menas med att förespråka ”en marknad i information” ‚Äì något sådant klingar t.ex. för mig fullständigt främmande, samtidigt som Söderberg uppebart tar sikte bl.a. på min blogg.
    Hur som helst, boken har också många mycket värdefulla sidor och jag hoppas den stimulerar till debatt. Får vi kanske se mer än bara citat här, Anders?

  • Anders_S

    Rasmus: Det kommer mer. Förmodligen hela det sista kapitlet. Helt i andan – allt mitt är ditt.

    Jag reagerade också på det där med bloggosfären. Han kan inte ha läst mycket i bloggosfären. Det finns ju folk med klart vänsterperspektiv på fildelning. Som exempelvis jag själv. Men jag är ju långtifrån ensam.

    Jag kommer nog att avsluta det hela med en liten recension tror jag. Men det tar nog cirka en vecka innan jag är där.

  • Ser fram emot att läsa det, Anders! Och det är ett strålande initiativ att du gör textdelar tillgängliga.
    Bokens licens tillåter ju förresten allt användande så länge källan anges, även kommersiellt ‚Äì i konsekvens med Söderbergs hyllande av GPL-licensen. Hur som helst är det väl bara en tidsfråga innan någon scannat den och (lagligt) sprider den via The Pirate Bay.

  • Pingback: Mikael Wiehe är ute och cyklar | Svensson()

  • Björn

    Jag tycker han rör ihop det här med äganderätt och naturrätt: ”privata ägandet en konstruktion som instiftas av samhället”

    Naturrätten vad gäller ägande avser ju det du själv GJORT (tillverkat, kreerat, skapat). Det har ingen rätt att ta ifrån dig. Det är absolut ingen konstruktion av samhället, lika lite som dina egna tankar eller åsikter är nån konstruktion av samhället.

    Om man menar att ingen har rätt att ta ifrån dig det du skapat, så finns ingen klyfta mellan vanlig äganderätt och immaterialrätt att överbrygga, för ingen har rätt att stjäla din målade tavla. De som däremot anser att ingen har rätt att KOPIERA det du skapat, får problem och måste ta hjälp av samhällskonstruktioner.

    Men att kopiera är INTE att stjäla, eftersom ingen har blivit av med något. Däremot blir det svårare att sälja en produkt som går att kopiera. Men det finns ingen som hävdat att det är nån slags naturrätt att kunna göra business på vad som helst.

    Jag tycker alltid att man blandar ihop stöld och kopiering. Det är två _helt_ lika saker. Kopiering kan endast minska chansen att kapitalisera på en produkt. Det är inte stöld. Folk skulle t.ex. aldrig komma på tanken att försöka förbjuda DVD-spelare bara för att de slog ut CD-spelare från marknaden.

  • Pingback: Vänstern, ägandet och immaterielrätten | Svensson()

  • Pingback: Äganderätten bör försvagas | Svensson()

  • Pingback: Nätattacker mot Sverige - nördarna oroar sig | Svensson()