Det finns ett antal avdrag inom det svenska skattesystemet som har en negativ fördelningspolitisk profil. Det gäller dels det nu diskuterade avdraget för hushållsnära tjänster, propagandistiskt omdöpt till RUT-avdrag och av många kallat pigavdrag. Detta avdrag utnyttjas främst av rika människor vilket visats tydligt i en artikel i Arbetaren och av SCB:s statistik:
Det är mycket ovanligt med hushållsnära tjänster bland personer med låg inkomst. Halva befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var det endast 6 promille som hade denna skattereduktion. Bland de fem procent av befolkningen som hade över en halv miljon i årsinkomst var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära tjänster.
Något som också Rikard Warlenius visar på i ett inlägg på sin blogg:
Nästan hälften av dem som har gjort skattereduktioner för hushållsnära tjänster tillhör den lilla grupp av människor som tjänar över 400 000 kronor (33 000 kr/mån), enligt SCB.
En annan bloggare som också tydligt visar att de rikaste är de som tjänar på och utnyttjar avdraget för hushållsnära tjänster är Fogelqvist:
År 2008 använde 92 465 personer möjligheten att göra avdrag för hushållsnära tjänster. Av dessa var det 24 procent som tjänade under 200 000 kronor om året. 47 procent tjänade 200 000 – 499 000 kronor om året. 29 procent tjänade över halvmiljonen.
Se! Låginkomsttagare använder RUT-avdragen lika ofta som höginkomsttagare! Det är vad Almega vill låta påskina.
Ni som inte arbetar på någon av de stora samhällsredaktionerna förstår haken. Det som Almega ”glömde” att berätta var förstås att 50 procent av de vuxna svenskarna tjänar mindre än 200 000 kronor av året. Bara fem procent tjänar över 500 000.
22 000 låginkomsttagare som gör RUT-avdrag må utgöra 24 procent av alla som gjort avdrag, men bara sex promille av dem som tjänar under 200 000. Bland dem som tjänade över 500 000 kronor om året var det sju procent som gjorde avdrag för (vita) hushållsnära tjänster. Läs vidare hos SCB.
Verkligheten är alltså den förväntade: Det är framförallt de rika som utnyttjar RUT-avdragen. Om detta välkända faktum, och varför det är så, skrev Rikard Warlenius redan innan Almega började trolla med siffror – läs här om ni vill titta på lite riktig statistik.
Nu när det klart kan visas att avdraget för hushållsnära tjänster innebär en omfördelning av resurser från fattiga till rika genom sänkt skatt för främst den senare gruppen kan vi gå över till nästa avdrag. Drängavdraget, elle det så kallade ROT-avdraget. Där är det enligt Rikard Warlenius svårt att få fram siffror:
Därför är användningen av ROT-avdraget förmodligen inte lika koncentrerad till de högsta inkomstklasserna som RUT – men intressant nog har jag inte sett någon hänvisa till statistik över hur ROT-subventionerna fördelar sig inkomstmässigt. Jag lyckades heller inte hitta någon sådan statistik på SCB. Det förefaller ändå troligt att rika använder även ROT i högre utsträckning än fattiga – men det används inte som argument mot ROT. ROT brukar motiveras med att de skapar jobb – men det gör ju bevisligen RUT också. Man anar något unket ojämställt här.
Men vad vi vet är att det krävs att man har villa eller sommarhus för att kunna använda sig av ROT-avdrag. Därmed försvinner de fattigaste delarna av Sverige befolkningen från de som kan utnyttja detta avdrag. Följaktligen är det ytterligare ett sätt för rika att tillskansa sig mer pengar.
Ett tredje avdrag som missgynnar de sämst ställda i samhället och gynnar de som har det bättre är ränteavdragen på lån till köp av bostadsrätter och villor. De fattigaste i samhället bor i hyresrätter, har inga sommarstugor och har ofta inga som helst förutsättningar att få lån i en bank och kan alltså inet använda sig av detta sätt att minska sina boendekostnader. Det blir alltså ytterligare ett sätt där staten genom subventioner (avdrag på skatten) gynnar de som har det bättre ställt. Detta visas klart av den artikel som Fastighetsägare och Hyresgästförening presenterade i DN i häromdan.
Till slut ska jag också nämna ett fjärde avdrag som gynnar rika. Det är reseavdragen för resor till och från arbetet. Det är klart belagt att detta avdrag i huvudsak görs av människor som använder bil för sina arbetsresor. Ju fattigare man är, ju mer sällan används bilen för sådana resor. Arbetare använder kollektivtrafik i betydligt större utustäckning än vad smahället högre kalsser och skikt gör. Det betyder att reseavdraget, förutom att det är klimatfientligt, också är fördelningspolitiskt negativt. Det gynnar människor som är rikare mer än det gynnar fattiga.
Istället för dess avdrag vore det bättre med sänkt skatt på arbetsinkosmter i vanliga inkomstlägen. Det innebär att den sänkta skatten i så fall bör kompletteras med ökad progressivitet för att yterligare förbätrra det fördelningspolitiska värdet i de föreslagna reformerna med borttagan avdrag och minskade skatter för vanligt folk. Så bort med RUT-avdrag, ROT-avdrag, reseavdrag och ränteavdrag.
Intressant?
Bloggat: LOKE, Kjellberg, Bjereld, Att trixa med siffror,
Borgarmedia: DN1, 2, 3, AB1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om Reseavdrag, Ränteavdrag, ROT-avdrag, RUT-avdrag, Pigavdrag, Huhsållsnära tjänster, Omfördelning, OJämlikhet, Jämlikhet, Klassklyftor, Boende, Bostadslån, Ekonomi, Bilism,
Arbetsmarknad, Klimathot, Klass, Bostadspolitik, Social rättvisa, Social välfärd, Skatt, Skattesystem, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jag förstår att man från högerhåll hellre vill diskutera sin egen städhjälp än Sjukutförsäkringsminister Husmark Pehrssons Ättestupapolitik.
Men jag har inte riktigt förstått varför politiker som i allmänhet vill begränsa skattesubventioner just nu kämpar med näbbar och klor för att få behålla dessa inom en viss bransch. Kan det finnas något samband mellan vilka det är som röstar på dom och vilka det är som främst tjänar på det?
Naturligtvis har du rätt i att det är eftersträvansvärt att kraftigt sänka inkomstskatterna, framförallt för folk i de vanligaste inkomstlägena. Och det är precis det jobbskatteavdraget gör. Detta gör att människor själva får bestämma vad de vill prioritera, inte politiker eller byråkrater. Någon anledning att höja skatten för det fåtal som tjänar lite mer finns däremot inte, värnskatten ”straffar” redan för mycket.
@Sven, Alliansen talar redan om att utvidga husavdraget till andra områden, i förlängningen ligger en lägre beskattning av hela tjänstesektorn. En reform som gör det lite mindre dyrt att köpa tjänster jämfört med att köpa varor borde faktiskt vara självklar för de som kallar sig grön vänster.
(För övrigt är det bara en subvention om man tycker att alla inkomster egentligen tillhör staten och att allt som människor får behålla därför är en subvention.)
Vad gäller ränteavdragen så går de naturligtvis att avskaffa, men då måste av tekniska skäl också beskattningen av räntor försvinna, och det tror jag vänstern i Sverige inte kommer att gilla…
Per Hagwall: Jobbskatteavdraget missgynnar som vi har sett (statistik presenterad av fackföreningsrörelsen) de allra fattigaste i samhället. Speciellt så blir det så ihop med den borgerliga alliansens övriga politik, där fattiga straffas hårt genom nedskärningar i välfärdsystemen för att finansiera skatteänkningar för de rika i form av borttagen förmögenhetsksatt och minskad fastighetsskatt på stora fastigheter. Detta innnebär att borgerlig politik sammantaget motverkar arbetarklassens och den vanliga människans intressen genom en omfördelning från fattig till rik.
Mina förslag innebär motsatsen. Ökad pogressivitet i skattesystemet mot borttagna subventioner till rika. Det vill säga raka motsatsen till den borgeliga regringen som vill fortsätta omfördela från fattig till rik som du ju skriver själv (fortsatt ökade avdrag och sänkta skatter för köpare av tjänster innebär en omfördelning från fattig till rik som vi ju ser av de avdrag jag gått igenom, statistik presenterad av SCB, NSF, fastighetsägarna med flera). Det finns ingen anledning att ta bort beskattning av arbetsfria inkomster bara för att man tar bort ränteavdrag. Det är en koppling (inte ens tekniskt) som inte finns och är en faktiskt ganska korkat påstående.
Hej Svensson,
när du skriver angående ROT avdraget ”Följaktligen är det ytterligare ett sätt för rika att tillskansa sig mer pengar och minska sin skatt” är det fel.
Det är ingen reduktion av skatten men väl en reduktion av kostnaden för utfört arbete (endast arbetskostnaden). För övrigt kan jag rekommendera följande länk, apropå progressiva skatter och dess yttersta konsekvenser:…
http://www.dn.se/opinion/signerat/sedelarande-historia-om-elandet-med-skattelattnader-1.707160
Ja du är en petimeter. Jag vet hur rotavdrag fungerar (jag har både sommarstuga och villa) och det är mycket riktig ingen reduktion av skatten, utan av arbetskostnaden och därmed en mer direkt statlig subvention än skatteavdrag. Felskrivning helt enkelt. Progressiva skatter kan vara ett problem (men måste inte vara det) när man har höga skattenivåer, inte när man har låga, vilket ju är en del av det jag föreslår. Så artikeln är irrelevant och dessutom matematiskt, socialt (ingen skulle burit sig åt på det viset) och faktamässigt felaktig. Vilket har visats av en kommentator nånstans. Så den är helt enkelt värdelös om du vill använda den till att påpeka problem med progressiva skatter.
Inget ont sagt om vad du föreslår. Visst är lägre skatter i vanliga inkomstlägen bästa vägen framåt så där har du mitt fulla stöd.
Jag vill tipsa om, http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=bergman&xu=scb&omradekod=HE&huvudtabell=Skattereduktioner&omradetext=Hush%E5llens+ekonomi&tabelltext=Skattereduktioner+%28antal+personer%2C+medelv%E4rden+och+totalsumma%29+efter+region%2C+typ+av+skattereduktion%2C+k%F6n%2C+%E5lder+och+inkomstklass.+%C5r&preskat=O&prodid=HE0107&starttid=2000&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 (lång länk)
Större delen av pengarna går till de som har gott om pengar såklart. 276,2 Miljoner gick till de med inkomster över 320 tusen om året mellan 20-64, av 345,4 Miljoner kr. (80% till de mellan 20-64 går alltså till de med 320+ tkr, 73% till de med 360+ tkr och 67.5% till de med 400+ tkr, 53% till de med 500+ tkr bland 20-64.). Till de mellan 20-64 år och med under 200 tusen kr om året gick 24,5 Miljoner kr. Av alla som fick avdraget (skattereduktionen) så gick 255,3 Miljoner kr av 442,4
mkr till de med inkomster över 400 tusen kr om året.
Räknar vi med alla så fick de med under 200 tusen kr om året 67,6 Miljoner kr i avdrag. 135,2 Miljoner kr gick till de med upp till 320 tusen kr i årsinkomst. Och 307,3 Miljoner kr till de med mer än 320 tusen kr om året, 279,4 Miljoner kr till de med över 360 tusen kr om året. Och 360 000 om året är ju mer än en skiftarbetande industriarbetare tjänar normalt sett kan jag påpeka. Majoriteten av individerna tjänade över 320 tusen kr om året, 69% av pengarna gick till de som tjänade över 320 tusen om året. Inkl pensionärer då då. Dessa var 55% av de som fick avdrag. Fakturametoden fanns inte 2008 dessutom. Majoriteten av pengarna går till 8% av befolkningen med över 400 tusen kr om året, till 92% av resten går 42% av pengarna. Det är 6 gånger vanligare bland de med löner över 400 tusen kr. Och då inte i pengar utan i att nyttja tjänsten överhuvudtaget. Per person (som får avdrag) handlar det drygt om dubbelt så mycket pengar de drar av. Ju rikare ju vanligare blir det att nyttja tjänsten så hade de brytt sig om sysselsättning och rättvisa hade de inte kört detta omvända system utan progressivitet. Bryr sig verkligen miljonärerna om de får tillbaka 10k på skatten? (I snitt av de som dragit av).
Vill man ge upp progressiviteten varför inte bara införa plattskatt istället?
Per Hagwall, jobbskatteavdraget är en överföring från statens konton till kommunens och landstingens. Utan statliga skatteintäkter har vi inget jobbskatteavdrag.
Jämvikt får man för övrigt aldrig med permanenta skattereduktioner.
Men vad är det folk får bestämma själv, att betala högre avgifter i sjukvården där staten numera har mindre möjlighet att hjälpa till vid bekymmer? Det är inte som att kostnaden för det vi nyttjar kommer minska.
På tal om ROT så skulle det vara intressant att veta hur stor del av befolkningen som bor i hyresrätt och som tjänar under 200 000kr/år.Dessa har ju absolut ingen nytta av något ROT-avdrag.