Det minskande våldet

Efter att ha ökat från andra världskriget fram till början av 1990-talet så har våldet i samhället sen dess minskat. Detta i motsats till den myt som frodas om att våldet ökar allt mer i samhället. Sanningen är alltså den omvända, våldet minskar i Sverige och i hela den rika västvärlden faktiskt:

– Situationen i Sverige är inte unik, fortsätter Jerzy Sarnecki. Samma sak händer i stora delar av västvärlden. Våldet minskar, titta bara på USA, där det minskat dramatiskt. Att vetenskapligt förklara sådant som sker just nu är svårt. Många forskare diskuterar utifrån demografi, konjunkturer, polisinsatser, droganvändning … Men än så länge är det för tidigt att säga varför.

Som Sarnecki säger finns det en mängd olika teorier om varför brottsligheten minskar. En är att det handlar om färre oönskade och olyckliga barn genom att det finns möjligheter till abort och att preventivmedel är allmänt tillgängliga (Levitt & Dubner, Freakonomics, 2005), en annan att det handlar om ökad jämlikhet och minskad relativ fattigdom, dvs minskade klyftor i samhället (Wilkinson & Pickett, Jämlikhetsanden, 2009).

Den säkraste mätaren på våldsutvecklingen i ett samhälle anses vara våldsbrott med obefintligt eller mycket litet mörkertal. Dvs brott där i stort sett allt anmäls. När det gäller våldsbrott så handlar det då om våldsam död, mord, dråp, dödsmisshandel och vållande till annans död. Mordutvecklingen och annan våldsstatistik följer dessutom varandra så det hela blir säkert. Det dödliga våldet i Sverige har legat i stort sett konstant sen 1700-talet, mordfrekvensen (antal fall av våldsam död per 100 000 invånare) har legat ungefär på ett sen dess. Som lägst var det i slutet av 1700-talet och under motboksperioden under mellankrigstiden på 1900-talet. Då var mordfrekvensen ungefär 0,75. Högst var mordfrekvensen vid mitten av 1800-talet och på 1980-talet då den låg på cirka 1,25 (som högst 1,75 på 1840-talet). Den enda faktor man kunnat korrelera dessa små svängningar med är alkoholbruket. Mer alkohol, mer våld. Straff och lagstiftning tycks sakna betydelse.

Antalet anmälda våldsbrott i samhället ökar dock stadigt. Detta har enligt forskningen med ökad anmälningsbenägenhet att göra. Om mörkertalet är mycket stort (vilket gäller de flesta våldsbrott) så betyder en liten förändring i anmälningsbenägenheten en stor ökning i antalet anmälda brott.

Förutom statitisken över anmälda brott och utvecklingen för fallen av våldsam död så finns ju ytterligar data att titta på om man vill undersöka om brottsligheten ökar eller inte. Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför varje år så kallade offerundersökningar:

En serie från 1980 till 2005 av hur många som utsatts för våld som krävt läkar- eller tandläkarbesök visar att dessa konstant utgör omkring en procent av befolkningen om året.En annan studie som Brå genomfört sedan mitten av 1990-talet är ungdomars egen rapportering om brottslighet och våld. Den mätserien visar heller ingen ökning av våldet, snarare tvärtom.

För de som vill hävda att våldet i samhället ökar är regelbundet återkommande larmrapporter från Södersjukhusets akutmottagning något som åberopas. Men faktum är att dessa inte kan användas för att påvisa ett ökande våld i samhället:

Jercy Sarnecki är kritisk till Södersjukhusets rapportering.

– Sören Sanz, som är ansvarig för dessa rapporter, är ärligt bekymrad över det våld han ser så gott som varje dag. Men han och hans kolleger saknar samhällsvetenskaplig kompetens, hävdar Jerzy Sarnecki. Södersjukhuset har fått betydligt större upptagningsområde under sin undersökningsperiod, vilket lett till fler vårdsökande. Andelen ungdomar i Stockholm har också ökat kraftigt på senare tid, vilket påverkar resultatet. Dramatiken kring akuten på Södersjukhuset har en pedagogisk effekt – med bilder på blodiga knivar och blåslagna offer – men dra inga vetenskapliga växlar på detta!

Även kriminologer har analyserat akutvårdsdata från Södersjukhuset. Kristina Jerre, som är doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet, har undersökt perioden 1996 till 2006. Hon fann ingen större förändring under denna period. Det handlade om drygt 1500 patienter per år som sökte vård för våld eller misshandel. Andelen unga kvinnor ökade något. Antalet knivskador förändrades inte, medan antalet skottskador har minskat kraftigt sedan 2001, från cirka 15 om året under andra hälften av 1990-talet, till mindre än 9 om året under första hälften av 2000-talet.

Inte heller annan vårdstatistik tyder på något ökat våld:

Också antalet misshandelsfall som resulterat i slutenvård har analyserats av kriminologer. Det gäller alltså människor som blivit utsatta för så grovt våld att det inte räcker med att plåstra om eller sy ihop dem, utan som skrivits in för mer omfattande läkarvård. Felipe Estrada, som är professor i kriminologi vid Stockholms universitet och även verksam vid Institutet för framtidsstudier, har undersökt dessa siffror som finns för hela Sverige sedan 1987.

– Omfattningen av slutenvården har inte förändrats dramatiskt sedan början av 1990-talet, säger Felipe Estrada. I dag har vi samma nivåer som under tidigt 1990-tal. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att de ökade polisanmälningarna är en effekt av mindre tolerans mot våld och en vidgad definition av våld, men även det faktum att det finns fler väktare och poliser på stan och fler mobiltelefoner spelar roll för den ökade anmälningsfrekvensen.

Förutom de undersökningar och den statistik som nämns ovan så undersöker också SOM-institutet vid Göteborgs universitet våldstendenserna i samhället. Enligt dessa undersökningar finns inga egentliga förändringar på 20 år:

Våldstendenserna I samhället mäts även i SOM-undersökningarna vid Göteborgs universitet. Enligt dem har varken vår oro för kriminalitet eller rangordningen av lag och ordning-frågor förändrats dramatiskt på drygt 20 år.

Gabriella Sandstig vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet har nyligen blivit klar med sin doktorsavhandling om upplevd otrygghet i Göteborg utifrån just SOM-undersökningarna.

– Otryggheten har inte förändrats märkbart under 2000-talet, säger hon. Däremot oroade sig fler för organiserad brottslighet för ett par år sedan när Göteborgstidningarna skrev mycket om just det.

Sammantaget är forskningen och statistiken kring våld samstämmig. Det finns ingen ökning annat än i fantasin hos journalister, medietyckare och högerextremister av olika slag. Att våldet skulle öka är helt enkelt inte sant. Det är ett hjärnspöke.

Andra källor: Brå, Forskning & Framsteg (citaten kommer därifrån), SCB, Ungdomsstyrelsen, SOM-institutet

Intressant?
Borgarmedia: GP1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, SVD1, 2, DN1, 2, 3, HD1, 2, 3, 4, Skanskan1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Advertisements
  • Jonas

    Att våldet har minskat måste bero på att folk har fått det bättre genom avregleringar och liberaliseringar 😉

    • Anders_S

      Jonas: Precis som du så vet jag att det inte är enkelt, dvs sambanden är inte enkla. Sambanden är komplicerade, men smbandet ojämlikhet och mer våld är säkerställt (jag har gjort flera genomgångar av detta och även gått igenom Jämlikhetsandens data och jämfört med andra data).

  • Eva Berglund

    Bra genomgång.

  • Linda

    Frågan är hur stort mökertalet är när det gäller våld i nära relationer?

    • Anders_S

      Linda: Mörkertalet är stort vad det gäller många våldsbrott, men det är svårt att veta hur stort. Hade vi vetat hur stort det varit hade det inte varit ett mörkertal utan ett känt tal.

  • Eller för att de fått det bättre genom att såga av sig tårna. 😉

  • Pa Z

    Linda: Mörkertalet inom relationsvåldet är enormt, dock minskar det. För några decennier sedan var samhällets attityd mot relationsvåld helt annan än idag.

    Anders S:
    Tyvärr är det inte bara medietyckare och högerextremer som uppfattar att våldet ökar. Det är en allmänt utbredd uppfattning, många från ”allmänheten” tror faktiskt att all brottslighet ökar. Naturligtvis har detta mest att göra med medierapportering och ”det var bättre förr” känslan.

    • Anders_S

      Pa Z: Du har rätt i din kommentar och media spelar en stor rollf ör detta vilket SOM-institutets udnersöknign pekar på. Mer om det i ett inlägg imorgon.

  • PaZ:
    Hur vet du att mörkertalet är enormt?
    Det finns ju sätt att ”beräkna” mörkertal, t.ex. kan man genom statistiska undersökningar försöka ta reda på hur många som utsatts för våld i nära relationer (ca 3% av kvinnorna och 6% av männen) och sedan jämföra det med hur många som anmält våld i nära relationer.

    Har inte ”allmänheten” alltid trott att brottsligheten ökar hela tiden?
    Jag pratade med en gammal kådis som t.o.m hade en metod för att få ruskigt fel uppfattning. Han jämförde hur många mord han mindes från sin ungdom med hur många han läst om i tidningen det senaste året och menade att det var bevis för ökningen (fler mord bara det senate året än han kom ihåg från sina första 25 år).

  • Pingback: Det utvidgade våldsbegreppet | Svensson()

  • Pa Z

    Profanum: Du har ett antal problem med offerundersökningar i de här fallen. För det första är offrena ofta kontrollerade i hemmet och isolerade därmed har de svårt att medverka eller svara korrekt i undersökningar. För det andra så skäms de ofta och skuldbelägger sig själva. För det tredje så är det många som inte ens inser(eller vill inse) att det de utsätts för är brottsligt.
    Allt jag lärt mig när jag läste kriminologi och sociologi på GU pekade mot att mörkertalet var ovanligt stort inom relationsvåldet. Samma uppfattning har jag fått som polis. Det är sällsynt att någon anmäler ”första” misshandeln. Vilket får mig att tro att många blir misshandlade och trakasserade under en längre period eller flera tillfällen innan något får dom att anmäla.

    Angående den allmänna brottsligheten; jovisst. Det är det jag menade med ”det var bättre förr”-effekten. Folk tenderar att komma ihåg sin ungdom med en liten guldkant. Allt var bra då, allt ordnade sig, samhället var vänligare etc.etc.
    Dessutom tror jag att media utvecklats mycket på de senaste årtiondena. Rapporteringen i kvällstidningar och program som efterlyst har satt brottsligheten i fokus på ett annat sätt än tidigare.

  • Pingback: Mot våld och rasism i Malmö | Svensson()

  • Pingback: Det handlar om grundläggande rättsäkerhet - Assange och våldtäkter | Svensson()

  • Pingback: Minskad användning av skjutvapen | Svensson()

  • Pingback: Boven i dramat när det gäller våldet - alkoholen | Svensson()

  • Pingback: Minskande brottslighet - klotter vanligaste brottet | Svensson()

  • Pingback: Kd och Hägglund är omoderna | Svensson()

  • Pingback: Nolltolerans har inte funkat i New York | Svensson()

  • Pingback: Våldet i skolan - mer utbrett än man trott? | Svensson()

  • Pingback: Mordförsök i Tensta - gangsters i farten? | Svensson()

  • Pingback: Lär inte av New York eller snarare lär rätt | Svensson()