Feministiskt Perspektiv har publicerat en intressant artikel som delvis handlar om Julian Assange och hans syn på feminism och Sverige. Mer konkret handlar den om de hot som riktats mot skådepelaren Andrea Edwards på grund av att hon uppträder i föreställningen SCUM. Jag har inte sett föreställningen i fråga och kan inte uttala mig om den, men jag är extremt skeptiskt till SCUM-manifestet och Valerie Solanas. jag misstänker att jag inte skulle gilla föreställning eller en det budskap den har.
Men även om man inte håller med om något, även om man inte tycker att SCUM-manifestet borde satts upp som en pjäs så är det helt oacceptabelt att man hotar någon för att den uppträder i föreställningen.
Feministiskt Perspektiv har intervjuat den 42-årige man som utpekas stå bakom signaturen Anonymous Sweden. Han förnekar kopplingar till den hotfulla video som producerats av Anonymous Sweden inom ramen för operation SCUM, men sympatiserar med budskapet:
– Den är producerad av en känd feminist i odemokratiskt europeiskt land, men hon riskerar tortyr eller döden om jag avslöjar vem det är. Sverige äger inte feminismen, ute i världen ser rörelsen annorlunda ut. Där tycker man inte att det är roligt med SCUM, säger han.
Förutom att han startade Twitter-kontot som varit drivande i anti-SCUM-kampanjen, är 42-åringen dömd för sexuellt ofredande, anser sig ha blivit falskt anklagad för misshandel av sin tidigare sambo och driver en mansjour för män som är hotade eller utsatta för våld.
Senast SCUM-manifestet sattes upp av Turteatern ringde någon och spelade upp videon för Andrea Edwards vid samma klockslag varje dag. Att hon har fått klä skott för hela uppsättningen betraktar hon som talande:
– Det är mig de riktar in sig på. De manliga producenterna har inte blivit utsatta för några hot och det visar bara att det inte handlar om en åsikt som de här människorna är upprörda över. De är kvinnohatare helt enkelt. Annars hade de vänt sig till de män som bestämt att produktionen ska sättas upp, inte till mig som skådespelare.
Forskaren Marcin de Kaminski bedömer att operation SCUM saknar bred legitimitet inom Anonymous:
– Sett till de mer tongivande aktörerna inom Anonymous är det väldigt få som anammat antifeminismen, och det gäller även specifikt den svenskdrivna anti-SCUM-kampanjen. På det sättet kan man se att Anonopssweden är en aktör som saknar den breda legitimitet och kritiska massa som behövs för att på allvar lyckas engagera en internationell Anon-krets.
Samtidigt konstaterar han att fenomenet Anonymous vuxit relativt mycket sedan Julian Assange blev gripen och även under den arabiska våren.
– Många fler har anslutit sig till grupperna och man kan också se en större diversitet vad gäller mål som har valts ut. Med tiden kan man tydligt se hur det blivit spretigare, med alltfler mål som inte riktigt verkar vara i fas med huvudströmningen.
Huruvida den antifeminism som Anonymous Sweden företräder biter sig fast inom ramen för Anonymous är lika oförutsägbart som fenomenet självt, men kan hänga på hur fallet Assange utvecklar sig.
– Assange är ingen ledare, men en av få symboler som framträtt tydligt. När han agerar så sätter han agendor bland de sina. Han har exempelvis pratat om Sverige som feminismens Saudiarabien och använder ofta statsfeminism som begrepp så det finns klara paralleller, i varje fall på ett idéplan.
Även Jan Guillou i Aftonbladet tar upp den konstiga syn Assange har på den svenska rättvisan, Sverige och feminismen:
Det står pinsamt klart att Julian Assange, förgrundsgestalten inom Wikileaks, inte är någon manlig förebild. För att nu uttrycka saken återhållsamt. Huruvida han dessutom är skyldig till någon form av våldtäkt och sexuellt ofredande kan jag inte ta ställning till. Men det kan inte heller hans ivriga anhängarskaror, som säger sig veta att han är oskyldig.
Att vi inte vet beror på Julian Assange själv, som vägrar att inställa sig för förhör i Sverige. Vilket, om han vore så oskyldig som han och hans anhängare hävdar, vore ett snabbt och enkelt sätt att få misstankarna avskrivna. De flesta som misstänks för sexualbrott i Sverige går faktiskt fria, beroende på rätt höga beviskrav.
I stället har Assange inlett en kampanj mot det svenska rättssystemet. Han jämför Sverige med Saudiarabien och menar att här döms oskyldiga män på löpande band eftersom vårt land järnhårt behärskas av feministerna.
Guillou tar även upp farhågorna om utvisning till USA. Något som jag berört i en del tidigare inlägg och kommer att beröra i fler inlägg, men inte i detta. När det gäller feminismen så har jag kritik mot fokus på identitetspolitik, sexualitetet, kön och liknande. Ibland tycker jag också det verkar som en del feminister är en lags nymoralister och moralens väktare på samma sätt som kristsa religiösa var i min barndom. Det tycker jag inte alls är bra.
Jag tycker fokus ska vara på ekonomiska orättvisor. På plånboksfrågor. Som exempelvis det faktum att kvinnor tjänar mindre än män. Framförallt därför att de i större utsträckning har underordnade arbeten. Sannolikt är det alltså fler kvinnor i arbetarklassen i dagens Sverige än det finns män. Det borde feminister fokusera på. Det borde vara det viktiga. Inte queer-teoriers giltighet eller snutar som pratar eller deltar i Pride-parader.
Jag kan samtidigt konstatera att Julian Assange är helt ute och cyklar med sin syn på feminsism, Sverige och Sveriges rättsväsen. Hans åsikter i de frågorna saknar all form av verklighetsförankring och trovärdighet.
Svensson/Feministiskt Perspektiv.
Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, SVD1, 2, 3, 4, GP1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om Julian Assange, Andrea Edwards, Marcin de Kaminski, Feministiskt Perspektiv, SCUM, SCUM-manifestet, Julian Assange, Queer, Valerie Solanas, Anonymous, Anonymous Sweden, Feminism, Hot, Brott, Kultur, Teater, Rättsväsen
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Problemet är hur Sverige uppfattas utifrån. Det är nog väldigt få om någon utanför Sveriges gränser som tycker det är så självklart att Assange ska ta sig till Sverige. Nu senast såg jag en dokumentär av ABC här i Australien och efter att ha sett det programmen så måste jag tillstå att affären känns väldigt märklig och att många inblandade hade svårt att förklara läget. Polisen och Borgström framstod som luriga typer som hade en dold agenda.
Programmet finns att beskåda här: http://www.abc.net.au/4corners/stories/2012/07/19/3549280.htm
Det är klart att affären är märklig. Det har jag skrivit om många gånger. Men det förändrar inte så värst mycket egentligen. Inte längre.