1968-revolten hjälpte högern

Boktips
I Vattumannens tid?
Bjereld/Demker
Hjalmarson & Högberg

1968-revolten hjälpte högern

Många kastrerade män kan intellektuellt uppskatta en attraktiv kvinna –men de gör inget åt saken. På liknande sätt kan många livsbelåtna medelålders vänstermänniskor intellektuellt sett ha kvar sina socialistiska ideal – men de gör inget åt saken.

I båda fallen saknas den emotionella drivkraften. I det första fallet sexlusten, i det andra fallet generationsuppror, tonårsrevolt och blöjsubkulturellt sökande efter identitet och gemenskap. Ett behov man vuxit ifrån eller tillfredställer på annat sätt. Därför kvarstår ungdomens socialism enbart som ett mentalt fossil i hjärnan.

Den aspekten av det långa 70-talet (1965-1980) berörs knappast i denna analys av vänstervågen. Men boken är en intressant historisk rekapitulation för oss som var med. Och en fascinerande utredning av hur 68-generationens ideal solidaritet, jämlikhet och universalism istället resulterade i pervers jagfixerad individualisering, destabilisering, normlöshet och avkollektivisering. Hjälpte högervågen alltså.

I grunden anser författarna att 68-revolten var en del av den kommunikationella revolutionen, vars individualism kommit för att stanna. Utmaningen är nu att mobilisera individualiserade medborgare för gemensamma normer och social sammanhållning. För människan, som social varelse, kommer aldrig att känna trygghet i ett atomiserat samhälle.

Jag instämmer och vill tillägga att såväl kulturrevolutionens extremkollektivism, som nyliberalismens extremindividualism är svåra att förena med människans natur av samtidig socialitet och personlighet. Vänstern bör inse att det är lättare att arbeta med människans natur än mot den.

Hans Norebrink

Läs mer: SVD, Landgren, Programkommissionen, Google, Ulf Bjereld, Marie Demker, Fria, Sydsvenskan, Andreas Bergh, Jimmy Sand,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Adlibris

Advertisements