Marknadshyror – svaren beror på frågan

Forskning om attityder är svårt. Ofta styrs den som svarar in på de svar som utfrågaren/forskaren förväntar sig. Dessutom beror svaren på vad den frågade tror att den som frågar vill höra och på om huruvida den som svarar har kunskap om frågeställningen eller problemet.

De flesta svenskar har ingen som helst kunskap om marknadshyror, om hur det fungerar eller inte fungerar. Därför är det lätt att tro på propaganda i borgerlig media om hur bra det skulle vara. I själva verket skulle ett renodlat marknadshyresystem förvärra läget på den svenska bostadsmarknaden samt öka segregationen, skapa slumområden och totalrena rikemansenklaver. Det nuvarande systemet är inte heller bra på de punkterna, för det är bristen på lägenheter som leder till flera av segregationsproblemen. Det går lätt att se i städer som har marknadshyror. Det finns dock i stort sett inga städer i världen som har ett renodlat marknadshyresystem, då ett sådant inte fungerar så bra.  Det kan mycket väl vara så att många svenskar tycker att marknadshyror kan vara en bra idé med tanke på att cirka hälften av de som som svarat på frågan i den enkät som presenteras i DN (och som gjordes av Novus/Riksbankens Jubileumsfond i februari tycker det) Men det tyckandet bygger på dålig kunskap vilket också visas av att 20% svarat att de inte vet/inte har kunskap.

Det enda bostadsförsörjningsystem jag känner till som verkar fungera finns i Schweiz (Kanske bara i vissa städer). Det är en kombination av reglerad fastighetsmarknad, hyresreglering och marknadshyror. I en och samma fastighet får det finnas en viss mängd hyresrätter, ägarlägenheter respektive bostadsrätter. När fastigheten är ny sätts en marknadshyra på hyreslägenheter, som därefter ligger fast för all framtid. Dvs inga hyreshöjningar. Med tiden kommer lägenheten att bli billig, i början är den dyr.  Hyran kan inte sättas för högt, då vill ingen ha lägenheten. Byggbolaget och fastighetsägaren får tillbaka sina investeringar ganska snabbt genom att sälja ägarlägenheter och bostadsrätter. Ungefär så fungerar det om jag fattat rätt. Det verkar inte finnas någon ingen bostadsbrist i de städer där det system jag beskrivit finns.

I motsats till när det gäller marknadshyror på bostadsområdet har svenska folket bra kunskap om marknadsstyrning på järnvägsområdet. Alla kan se att det inte fungerar, att det innebär sämre järnväg, förseningar, tekniskt sönderfall, fackliga övergrepp, dåliga löner, dåliga arbetstider och farligare resor. Med denna kunskap i bagaget vill svenska folket inte ha privat och marknadsstyrd järnväg. Inte heller vill svenskar har privat vinststyrd vård, skola och omsorg. Inga privata apotek (har inneburit försämringar) heller för den delen.

Ungdomar är mer positiva till ökade valmöjligheter än äldre. Men det är också en siffra som bör tas med en nypa salt. Ungdomar har ingen erfarenhet av hur saker och ting har fungerat eller kan fungera. De kan alltså inte jämföra över tid eller mellan olika system. Det är därför rätt meningslöst att fråga unga om dessa saker.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Marknadshyror – svaren beror på frågan”

  1. De debattörer som synts och hörts ang marknadshyror bor själva i bostadsrätter och egna hem.

Kommentarer är stängda.