Transportstyrelseaffären beror på kommersialisering och privatisering

Affären med Transportstyrelsen växer över alla bräddar om myndighetsnaivitet, inkompetens, IT-säkerhet och ”hot mot rikets säkerhet”. I grunden ligger emellertid nyliberalismens krassa kommersialisering av den gemensamma sektorn.

När Transportstyrelsens numera fockade generaldirektör Maria Ågren outsourcade digitala register över det mesta till det amerikanska storbolaget IBM, fanns inte tid för säkerhetsklassningar. Tid är ju pengar. När försäljare av biltillbehör prenumererade på fordonsregistret slank tusentals personskyddade uppgifter med. Va, skulle inte de också säljas? tycktes Transportstyrelsens smartingar häpet undra och sände för säkerhets skull ut de personskyddades uppgifter igen, med: OBS, dessa skulle inte med, typ.

Transportstyrelsens sorglöshet används nu av borgerligheten för att hetsa om ”rikets säkerhet” och sosseschabbel. Men boven i dramat är den marknadsliberala dumpningen av samhällsansvar som driver överbetalda tjänstemän att smöra för näringslivet och stryka i regelverken. Bakom den utvecklingen står just de politiker och ledarskribenter som nu ojar sig över resultatet.

Håkan Blomqvist

Ursprungligen publicerat i Internationalen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Olof Larsson

    Privatisering förtjänar förvisso att diskuteras men det vore synd och stor skada om den nu pågående diskussionen riktas mot detta håll och tillåts dölja de grundläggande demokratiska brister, som nu så tydligt uppenbaras.

    Om vi tittar vid sidan av sakfrågan (”rikets säkerhet”) och istället ser på statsapparaten och alla dess byråkratiska överbyggnader, ser vi ett självspelande piano, där den ena handen inte vet vad den andra gör, samtidigt som allt görs för att missleda och tona ned. En grundregel verkar vara att undvika att informera i tron att den byråkratiska organisationsmodellen är felfri.

    En generaldirektör bryter avsiktligt mot lagen och det tar ett halvår innan detta, inte av regeringen utan av media, redovisas för vårt folk. Man kan med skäl fråga sig hur många andra frågor, som tystats på ett liknande sätt. Det vi ser är ett grundläggande demokratiproblem där alla, utom de allra närmst inblandade, hålls utanför av den gigantiska byråkratiska överbyggnad, som statsapparaten utgör.

  • Erik Persson

    ”Nu blev det outsourcingen som synliggjorte problemet, men det var inte orsaken.”

    Så är det och förmodligen är det bara toppen på ett isberg. Digitaliseringen har gått snabbt och det finns mängder av såväl oklassificerad som felklassificerad information i myndighets-Sverige. I just detta fall fattades ändå ett formellt beslut, förvisso oförsvarbart och lagstridigt med det kom ändå upp till ytan, men hur är det i andra fall när myndigheter sprider information både inom och utom landet? Om man inte har koll på klassningen har man heller inte koll på skyddsvärdet av det man sprider. Om denna fråga finns det ingen debatt.

    Tyvärr har denna fråga, som i grunden handlar om basal offentlig informationshantering, förvandlats till ett politisk slagträ där en opposition, med gedigen majoritet i riksdagen men djupt splittrad och därför oförmögen att agera sakpolitiskt, tar varje tillfälle att skadeskjuta regeringen. Från den andra politiska sidan ser man möjligheten att dra växlar i privatiseringsdebatten. Problemet är att denna fråga lämpar sig dåligt för båda ändamålen.

    • Jag håller med dig om att debatten på flera sätt är ytlig och att debatten om säkerhetsaspekter, skyddsvärde, digitalisering och sådant lyser med sin frånvaro. Den debatt som finns verkar främst inriktad på att ta politiska poäng. Där är vi nog alla skyldiga.