År 1862 köpte James Robertson Dickson både Billdal Västergården och Billdal Östergården. Någon gång under 1860-talet revs en äldre mangårdsbyggnad och ersattes av en ny som uppfördes något längre söderut. Byggmästare var August Krüger men vilken arkitekt som ritat är egentligen inte känt. Johan August Westerberg anges dock oftast som arkitekt:
Exteriören är utformad i nyrenässans och har inslag som är typiska för arkitekten J A Westerberg bl a fönster med mjukt avrundade hörn. Fasaden är klädd med liggande ljust målad panel och byggnaden liknar på avstånd ett putsat stenhus.
Interiören präglas också av nyrenässansens stilideal. Entrén omfattar en utbyggd ”förstuga” och innanför ligger en trapphall med en monumental dubbeltrappa. Trapphallen och flera av de större rummen har en mycket välbevarad inredning med rikt utformade stuckaturer och snickerier. Även köksavdelningen med ett stort spiskomplex och kökstrappa är bibehållen
Han arbetade på den tiden hos Krüger. W. A. Boulnois, en arkitekt från London nämns dock ibland i sammanhanget. Han ritade bland annat kusinerna James Jamesson Dicksons Villa Överås i Örgryte och Oscar Dicksons villa vid Heden (Dicksonska palatset). I och med inköpet av Billdals egendom påbörjade James R Dicksons en byggnation av en ståtlig sommarvilla.
James Robertson Dickson var bokhållare i familjeföretaget James Dickson & Co i Göteborg 1827–36 och fick burskap som grosshandlare 1836. Dickson var chef för firma James Dickson & Co:s verksamhet i Norrland 1836–49 och bolagsman i familjeföretaget 1840–58. 1847 lämnade han över ledningen av firmans Norrlandsverksamhet till kusinen Oscar Dickson. 1858, samma år som hans far dog, lämnade han firmans verksamhet. Därefter drev han bland annat en egen rederiverksamhet. Under hans tid som chef för verksamheten i Norrland skedde de händelser som gav upphov till uttrycket baggböleri. Ha var också ledamot av styrelsen och direktör i Göteborgs Enskilda Bank.
Dickson förblev ogift och i hans testamente angavs tydligt att egendomen skulle säljas. Billdals gård inköptes år 1873 av A. Krüger tillsammans med några andra som han dock snart köpte ut för att stå som ensam ägare fram till sin död 1890.
Näste ägare blev Charles Felix Lindberg. Lindberg bodde året runt på gården och ägde den fram till sin död år 1909 då han följdes av Gustaf Werner som ägare. Werner lade ner stora summor på gården, utökade landarealen, moderniserade och uppförde nya byggnader som t ex tvättstuga, arbetarbostäder och växthus. Gustaf Werner ägde även den så kallade Wernerska villan i Vasastaden.
Charles Felix Lindberg var under några år (1865-75) kompanjon med fadern Charles Gustav Lindberg under firmanamnet Charles G. Lindberg & Son, men 1876 bildade Charles Felix Lindberg tillsammans med sjökaptenen och kusinen A.O. Andersson handelsbolaget Andersson & Lindberg i Göteborg, vilken i många år ansågs vara ett av stadens största köpmanshus. Detta drev omfattande export- och importaffär samt rederirörelse. Några år före sin död, närmare bestämt 1902, trädde Charles Felix Lindberg ur firman.
Den 1 april 1885 grundade Gustaf Werner tillsammans med en jämnårig kompanjon, Wilhelm Carlström, företaget Werner & Carlström för engrosförsäljning av textilvaror, främst garn av ylle och bomull. Werners kapitalinsats var cirka 20 000 kronor och då hade han fått hjälp av både systrar och sin moder. De första lokalerna hyrdes i Aug. Abrahamsson & Co:s hus vid Östra Larmgatan 16 i Göteborg. För att slippa importera färdiga garner började man snart att planera ett eget spinneri i Göteborg, och efter ingående förberedelser och studier i bland annat England, grundades 1896 Göteborgs Kamgarnsspinneri. Även Werner & Carlström omvandlades till aktiebolag 1898.
År 1905 köpte Gustaf Werner en betydande aktiepost i det välkända göteborgsföretaget Aug. Johansson, Mark & Co AB., som under den då rådande ekonomiska krisen drabbats av kapitalbrist. Genom detta förvärv fick AB Werner & Carlström kontrollen över bland andra Gårda Fabrikers AB och AB Lana Kamgarnsspinneri i Mölndal. Flera andra företag tillkom, däribland Fridkulla Fabrikers AB, Eric Anderssons AB och AB Herman Kürzel.
Vid Gustaf Werners död 1948 förvaltades gården av dödsboet. I huset bodde sommartid Werners gamla ogifta systrar Maria och Hilda Werner samt efter deras död andra släktingar. Göteborgs kommun köpte Billdals gård år 1963. I samband med övertagandet upprättades ett hyreskontrakt där den dåvarande hyresgästen fru Brita Norling gavs hyresrätt fram till sin död vilken inträffade 2001. Efter det stod huset tomt i många år och förföll allt mer. Men 2014 började fastigheten rustas upp av Higab.
En stor del av marken är idag utarrenderad till Billdals ridklubb som också arrenderar flera av ekonomibyggnaderna. Huvudbyggnaden förvaltas formellt av Kulturfastigheter AB (Higab) men står idag outnyttjad. På fastigheten finns även andra bevarade byggnader förutom huvudbyggnaden däribland trädgårdsmästarbostad, förvaltarbostad, stall, mejeri, magasin, arbetarbostäder och ishus:
F d bostäderna för de anställda ligger lite avsides bakom stallet. De inryms i två enkla envåningslängor av trä. Bostadshuset vid entrén från Billdals Allé (6) har varit arrendatorbostad och telefonstation. Det är i en våning med en glasad veranda och dekorativa snickeridetaljer. F d trädgårdsmästarebostaden är ett envåningshus med enklare fasader och intill finns grunden till växthuset kvar. Värdefulla inslag i parkens södra del är tre små byggnader som tidigare var ishus, frukthus och dass samt en liten välvd bro.
Billdals gård. Bild: Higab
Läs också:
- Göteborgsområdets pampiga hus – Tjolöholm
- Göteborgsområdets pampiga hus – Villa Kastenhof
- Göteborgs pampiga hus – Stora Torp
- Göteborgs pampiga hus – Överås
- Göteborgs pampiga hus – Dicksonska palatset
