Finanspolisens analys av penningtvätt i samband med bedrägerier bekräftar bilden att många av aktörerna bakom bedrägerierna också har kopplingar till narkotika- och våldsbrottslighet. Brottsvinster investeras i narkotika och de stora beloppen från bedrägerier leder till konflikter inom och mellan kriminella nätverk
Omkring var femte penningtvättsrapport som skickas in till Finanspolisen rör misstankar om att pengarna kommer från bedrägeri. Bedrägerier är också den vanligaste typen av brottslig verksamhet som förekommer i fällande domar vid penningtvättsbrott. Att bedrägerier är överrepresenterade i domarna beror på att det ofta är enkelt att styrka att pengarna kommer från brott eftersom det går att se mellan vilka kontohavare en överföring har skett.
En genomgång av rapporterna visar att det finns strukturella skillnader mellan de kriminella aktörerna bakom olika typer av bedrägerier i fråga om ekonomisk kapacitet, organisationsförmåga och tillgång till våldskapital. Underlaget bekräftar bilden att det ofta handlar om multikriminella aktörer och att det är stor risk att bedrägerivinsterna återinvesteras i annan allvarlig brottslighet.
Brottsvinsternas omfattning skiljer sig också åt liksom i vilken utsträckning penningtvätten upptäcks och rapporteras till Finanspolisen. Både mörkertal och den faktiska omfattningen bedöms vara särskilt stor för moms- och välfärdsbedrägerierna. Trots ett fåtal misstankerapporter om momsbedrägerier summerade de rapporterade beloppen till flera hundra miljoner kronor under 2020.
Moms- och välfärdsbedrägerier utgör störst hot ur ett brottsvinstperspektiv
Baserat på resultatet av analysen har Finanspolisen gjort en bedömning av hotnivån för de olika bedrägerityperna ur ett brottsvinstperspektiv. I bedömningen görs ingen värdering av bedrägeriernas konsekvenser eller vilka som drabbas. Jämförelsen bygger enbart på en skattning av brottsvinsternas omfattning, de kriminella aktörernas förmåga och risken att pengarna återinvesteras i grov och organiserad brottslighet.
Ur det perspektivet utgör moms- och välfärdsbedrägerierna det största hotet. Dessa bedrägerier genererar miljardbelopp årligen som kan återinvesteras i annan allvarlig brottslighet. Aktörerna har hög ekonomisk och organisatorisk förmåga och tydliga kopplingar till grov organiserad brottslighet.
Så kallade BEC-bedrägerier (Business E-mail Compromise, ofta kallat Nigeriabrev) utgör också ett betydande hot mot bakgrund av den stora omfattningen och organisatörernas koppling till kriminella nätverk. Misstankar om BEC-bedrägerier står för en väsentlig del av rapporterna till Finanspolisen.
Även för låne- och vishingbedrägerier är hotnivån betydande, men av olika skäl. Lånebedrägerierna summerar till relativt stora belopp och möjliggör för grovt kriminella att tillgodogöra sig brottsvinster genom ägande av bland annat fastigheter. Bedrägerierna skapar dessutom incitament för att rekrytera möjliggörare, som insiders på banker.
Vishingbedrägerierna genererar relativt sett mindre belopp men är den bedrägerityp där störst andel misstankerapporterade personer har samband med annan brottslighet och till kriminella nätverk. Vinster från vishingbedrägerierna bedöms vara en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten i Sverige och det finns tecken på att unga i utsatta områden utnyttjas som målvakter.
Mörkertal
Både den faktiska omfattningen och mörkertalet bedöms vara särskilt stort för moms- och välfärdsbedrägerierna. Trots ett fåtal rapporter om momsbedrägerier summerar dessa transaktioner till mycket stora belopp, drygt 400 miljoner kronor på ett år. Vad gäller välfärdsbedrägerier är rapporteringen närmast obefintlig och omfattningen bedöms vara många gånger större än vad statistiken visar. I den statliga utredningen om utbetalningar från välfärdssystemen bedömdes de avsiktligt felaktiga utbetalningarna uppgå till i storleksordningen 10 miljarder kronor årligen.
I kategorin social manipulation märks BEC-bedrägerierna som genererar flest rapporter om misstänkta målvakter och summerar till stora belopp. Här är det värt att notera att BECrapporteringen nästan uteslutande rör bedrägerier mot företag i andra länder men där penningtvätten sker i Sverige. Vinster från BEC-bedrägerier som drabbar svenska företag tvättas i stället utomlands och eventuella rapporter skickas till Finanspolisens motsvarigheter internationellt.
Staplarna avseende BEC i diagrammen ovan speglar därför omfattningen av den misstänkta penningtvätten, inte bedrägerierna, i Sverige. Rapporterna om vishingbedrägerier är visserligen flest till antalet men här handlar det om betydligt mindre belopp som rapporteras,
Mörkertalet i rapporteringen om bedrägerier med social manipulation bedöms vara litet jämfört med moms- och välfärdsbedrägerierna, särskilt för BEC- och vishingbedrägerier där en förhållandevis stor del sannolikt upptäcks och rapporteras.
Vid romans- och investeringsbedrägerier finns däremot ett visst mörkertal eftersom det kan vara så att den som utsätts antingen inte är medveten om detta eller avstår från att anmäla. Romansbedrägerierna upptäcks oftast av banken som reagerar på avvikande transaktioner på kundens konton.
Rapporteringen om lånebedrägerier indikerar att omfattningen är mindre jämfört med kategorierna ovan men här finns troligen ett relativt stort mörkertal. Polisens underrättelser visar att lånebedrägerier används systematiskt inom organiserad brottslighet och att problematiken är mer utbredd än vad som framkommer i rapporteringen.
Annonsbedrägerierna är den bedrägerityp som omsätter lägst belopp. Antalet rapporter är visserligen högt men det handlar om små summor per rapport. Mörkertalet är sannolikt litet då den som drabbas upptäcker bedrägeriet relativt omgående och benägenheten att rapportera bedöms vara hög.
Åtgärder som kan minska riskerna
För att minska det hot som brottsvinsterna från bedrägerier utgör behöver ett antal sårbarheter täppas till. Det handlar om att stärka bankers och andra verksamhetsutövares förmåga att upptäcka och förhindra bedrägerierna innan de sker, men också om ökad kontroll hos utbetalande myndigheter i samband med moms- och välfärdsbedrägerier.
Exempel på sådana sårbarhetsreducerande åtgärder är:
- Systematisk övervakning av transaktioner på skattekonton med avseende på penningtvättsrisker – från både Skatteverkets och bankernas sida.
- Högre grad av kundanpassning i övervakningen av transaktioner på företagskonton.
- Teknisk lösning hos bankerna för att upptäcka och förhindra BEC-bedrägerier innan transaktionerna genomförs.
- Stärkt kontroll av identitet och löneunderlag i samband med kreditgivning för att minska risken för lånebedrägerier.
Läs mer om bedrägeri och bedrägerier:
- Gängskjutningar har kopplingar till bedrägerier
- Bedrägeribrott ofta kopplade till organiserad brottslighet
- Flera skjutningar i Stockholm kopplade till bedrägeri
