Boknytt
Ultrasocial
John Gowdy
Cambridge University Press
Vi människor fixar nog inte klimatkrisen. Då går vår civilisation troligen under i miljökatastrofer, eldstormar, torka, orkaner, extremhetta, krig, miljonmigrationer och massvält. De få överlevande kanske tvingas att återgå till att på lång sikt bli enkla småskaliga jägare och samlare i byar i skogen.
Denna pessimistiska framtidsbild målas uppseendeväckande trovärdigt, och skrämmande intressant upp av den amerikanske ekonomiprofessorn John Gowdy. I sin bok ”Ultrasocial – The Evolution of Human Nature and the Quest for a Sustainable Future” drar han kunnigt sina argument från ekonomi, ekologi, miljö och evolutionsvetenskap.
I korthet: Det existerar en oöverkomlig motsättning mellan förstörande kapitalism och levande natur. Mellan evig tillväxt och en ändlig planet. Mellan den nyliberala globala ekonomin och skyddet av biosfären (alla livsformer). Mellan marknads-stats-systemet och individers och länders rätt till självbestämmande och självförverkligande.
Detta har sagts förr skriver författaren själv. Men hans egen tes (tanke) är att den internationella ekonomin har förvandlats till en självgående politisk-ekonomisk-ideologisk superorganism. Som har samlat på sig mer och mer makt och information, och blivit överlägsen människan i att ”fatta marknadsmässiga beslut”.
Skynet på allvar
Nästan som i Terminator-filmerna där maskinerna/datorerna – Skynet – med sin höga artificiella (konstgjorda) intelligens har oändligt mycket mer kunskap än vi människor. Och deras intelligens är hopkopplad och kollektiv – alla maskiner-datorer har tillgång till all kunskap.
Jämför med marknaden, börsen, som sägs fatta bättre beslut än vi människor. Och skulle vi människor gå vilse i vår valfrihet och göra fel val enligt marknaden, så straffas vi.
Säg som exempel att vi svenska medborgare skulle vilja återförstatliga skolorna. Det skulle inte marknaden gilla, och börsen skulle gå ner. Säg att Bolivia tar kontroll över sina gruvor. Då skulle marknaden hämnas genom att sänka malmpriserna.
Högern, de borgerliga partierna, nationalekonomerna och överklassen säger att ”Vad är problemet? Med marknadens hjälp har vi alla i Sverige blivit rikare och rikare?”.
Och just det är ju problemet, i Sverige och i hela världen! Vi kan inte fortsätta att använda allt mer energi och resurser för att producera och konsumera allt mer, och dessutom till en växande global befolkning. Då sågar vi av den gren vi sitter på alltmedan världsvärmen når allt högre rekordtemperaturer.
Sågar grenen vi sitter på
Sen är det också så att marknadsekonomi gynnar rika med stort kapital mer än vanliga arbetare med simpel lön. Ojämlikheten växer allt snabbare. Och hur demokratiskt är det att marknaden som mekanism bestämmer utvecklingen. Det ska ju vi Folket via Demokratin göra!
Men klimat-miljö-krisen är det största hotet mot mänsklighetens existens (därför pratar man om att vi upplever en ”existentiell kris”). På den politiska högerkanten säger man ofta optimistiskt att mer modernitet, mer marknad, och mer teknik kommer att lösa klimat-mijö-krisen, konstaterar John Gowdy.
Så rika eliter med högeråsikter vill förstås bevara marknads-kapitalismen. De lever ju gott på den. Men troligen inte deras barnbarn, eller alla vi andra vanliga arbetande löntagare.
Kanske vi människor (i mest de rika länderna) måste sänka vår levnads-nivå. Och det är lättare att bära om alla andra också får en sänkt materiell standard. Därför driver John Gowdy genom hela boken tesen att våra två största sammankopplade problem är den växande ojämlikheten och den ökande miljöförstörelsen (där klimatet förstås ingår).
Kampen om miljö-klimat står mellan majoriteten vetenskapsmän som presenterar fakta om vår civilisations resa mot kollaps. Och å andra sidan egoister som tänker ”efter mig syndafloden” bara jag klarar mig – tillsammans med klimatförnekare med påhittade alternativa nyheter.
Mad Max tar över
Så vad kan då vänta oss, om vi människor inte vänder skutan (räddar planeten). John Gowdy räknar upp: resursbrist, kärnvapenkrig, värre pandemier än Covid-19, finanskollaps, utrotning av djuren, rik elit barrikaderad i fort med svältande massor utanför murarna, tänkande robotar tar makten (mindre troligt…), staten försvinner, barbarer tar över (se Mad Max), jordbruket kan bara bedrivas i några få regioner, rika kustregioner översvämmas, vår civilisation går under som så många andra, försämrat klimat och därmed försvinner storskaligt jordbruk.
Och i slutändan långt fram i tiden kan vi tvingas att återvända till vårt ursprung som jägare-samlare i skog, kust och savann. Blåbärspaj och älggryta anyone?
John Gowdy är ingen ”ekofascist” som ser människans undergång som en välsignelse för planeten jorden. Han önskar bestämt att vi ska kämpa för nödvändiga maximalt 1,5 (2) graders temperaturhöjning. Men han tror inte att vi människor kommer att klara av detta livsnödvändiga mål.
Då kommer gradvis större delen av mänskligheten att dö ut, alltmedan industri, modernt jordbruk, fungerande städer, staten, lag ordning, och civilisationen, så som vi känner den, kollapsar bit för bit. Precis som i alla katastroffilmer om framtiden (och zombier) vi avnjuter på bio med popcorn och Coca-Cola i händerna (min kommentar).
Som Mayariket
Då tvingas vi på lång sikt att backa historien dryga 10.000 år (då organiserat jordbruk uppkom). Men det är trots allt varken slutet för mänskligheten eller planeten, betonar John Gowdy i slutet av sin annars så pessimistiska fakta-debatt-bok
Naturen kommer att tillfriskna, skogarna breda ut sig, utrotningshotade djur återhämta sig, städerna växa igen och täckas av grönska (precis som städerna i Mayariket man har börjat upptäcka under djungel-vegetationen i Guatemala och södra Mexico), det har hänt förr – min kommentar).
Utspridda grupper av nyblivna jägare-samlare kommer att ströva i vildmarkerna – i hållbar harmoni med naturen. Och samtidigt återknyter vi till vår ursprungliga förmoderna (med)mänsklighet, beskriver Gowdy som varit professor vid universitet i New York, (chef för avdelningen för ”ekologisk ekonomi”) samt i Leeds och Wien.
Och jägar-samlartillvaron är inget dåligt liv, menar författaren: fritt och självförverkligande, jämlikt och demokratiskt. Inte längre är vi maktlösa kuggar i det ”ultrasociala” globalekonomiska marknads-maskineriet.
Hans Norebrink, arbetarkugge
# ”Ultrasocial” hänvisar till att den moderna människans nyliberala globala marknad i samhällsstyrka kan jämföras med myrors och terminers supersocialitet. Vi är alla tre arter slavar under stacken.
Se en längre recensionsversion; ”Världsekonomin – en myrliknande superorganism”.
