”Den höga inflationen påverkar matpriserna”, sa nyligen en reporter i ett nyhetsprogram utan att någon verkade reagera. Som om inflation var ett naturfenomen som drabbat oss utifrån och påverkade än det ena och än det andra. Inflation är bara ett kortord för ”ökning av den allmänna prisnivån”, alltså en sammanvägning av alla prishöjningar som sker. Där är matpriserna naturligtvis en stor del, större ju lägre inkomst man har och det är bland annat prisökningarna på mat som är inflation.
Vinster
Oavsett de exakta mekanismerna bakom dagens inflation beror en stor del av den på att företagen skyddar sina vinster genom att lasta över problemen på konsumenterna. Dessutom har många passat på att göra en extra hacka med ”inflationen” som argument. När energipriserna ökade var de flesta företag, från tillverkningsindustri till minsta kafé, snabba med att höja priserna oavsett hur mycket de påverkades. Störst möjlighet att göra det har de stora företag som dominerar sina marknader.
I USA rapporterar Wall Street Journal att de 500 största företagen har höjt sina priser med 20 procent mer än vad den genomsnittliga prisökningen varit och alltså lagt på en rejäl vinstmarginal. Enligt Economic Policy Institute i Washington beror 54 procent av prisökningarna i USA på företagens vinster och bara 8 procent på ökade lönekostnader.
Energipriser
Att dyrare energi leder till högre priser på nödvändighetsvaror är ingen naturlag, åtminstone för den som inte anser att företagens vinster är heliga. De höga energipriserna innebär naturligtvis att energibolagen har sett sina redan höga vinster öka till fantasinivåer under 2022.
Men i stället för att lasta över de ökade energipriserna på kunderna vore det möjligt att sänka de vinster som sedan länge ligger på historiskt höga nivåer. Det skulle innebära att lönernas andel av produktionen ökade på vinstens bekostnad. En andel som har minskat dramatiskt sedan slutet av 70-talet, både i Sverige och resten av världen – ett resultat av ökad arbets- löshet, svagare fackföreningar och en spekulationsekonomi som omfördelat tillgångar från arbete till kapital.
Nu är detta självklart inget som kommer att ske av sig självt, det är upp till fackföreningarna att tvinga fram en sådan utveckling i kommande avtalsförhandlingar. Eftersom löner beskattas betydligt högre än vinster skulle en omfördelning från vinst till lön dessutom innebära ett kraftigt tillskott till den offentliga sektorn och göra det möjligt att både förbättra arbetsvillkoren för dem som arbetar där och bromsa ned- skärningarna. Något som ofta är samma sak.
Lars Henriksson
Tidigare publicerat i tidningen Internationalen.
