Rasismens ondska växer igen. För att bekämpa den måste vi känna till i vilka mörka skrymslen i vår hjärna monstret hämtar sin näring. Och tyvärr är det i en avart av vår egen mänskliga natur: i vårt medfödda gruppväsen, i vår i grunden goda socialitet. Men om vi lär oss mer om vår på gott och ont naturliga gruppnatur så blir det lättare att försvaga dess reaktionära (”onda”) sidor, och förstärka dess progressiva (”goda) sidor.
Människor delar snabbt in sig i grupper. Vi och Dom präglar såväl människan som andra sociala däggdjur. Ingrupp och Utgrupp. Och vi ser inte sälla mer positivt på den egna gruppen, och litar ofta mindre på andra grupper. Individer markerar på olika sätt sin ”vi-tillhörighet”, så en gräns mellan grupper bildas (se beteende-vetenskap och socialpsykologi). Psykologisk forskning visar att detta kan ske närmast automatiskt
Hjärnan ser snabbt och enkelt samband och mönster – även där de inte finns. Därför pratar forskarna om nationer som ”föreställda gemenskaper” och ”sociala konstruktioner”. När en nation skapas som ett gruppsykologiskt fenomen innebär det att en mental föreställning om tillhörighet uppstår – en ”påhittad” gemenskap.
Men väl på plats blir gruppen/etnin/nationen en social verklighet. Nationen finns rent mentalt och fysiskt inbäddad i hjärnan (som allt annat). Då blir den en social verklighet, som rent konkret materiellt finns i hjärnan hos gruppmedlemmarna.
Ofta uppstår nationer i två processer, en omedveten subjektiv, och en objektiv medveten. Exempelvis uppstod i tysktalande Europa en språklig vi-känsla när sociala kommunikationer på tyska växte. Medelklassintellektuella nationalister använde detta för att sprida tanken att de tyska majoritetsområdena utgjorde nationen Tyskland.
Redan Darwin
Redan Darwin tog upp frågan om mänskliga gruppers inre liv och relation till andra grupper. Såväl individer som grupper påverkas av evolutionen – individselektion och gruppselektion (urval). Det senare innebär att grupper som är mer anpassade till den givna miljön överlever mer än för miljön/naturen mindre lämpliga grupper (Observera dock att det finns olika forskaråsikter om gruppselektion).
Darwin tog också upp begreppet gruppaltruism (osjälviskhet i gruppen). Han menade att grupper med mycket altruism var bättre anpassade för att överleva och fortplanta sig vidare med sina gener – än mer själviska grupper. Ett argument för samarbetande socialism, före konkurrerande kapitalism – i varje fall i teorin…
Själv ser jag nationer med välfärd och folkhem som på nationell nivå mer gruppaltruistiska. De borde då vara i genomsnitt minde konfliktbenägna som jag förstår det…
Gruppbildningsfenomenet bör rimligen kunna användas för att skapa enade nationer även idag, antar jag. Om grupper politiskt medvetet blandas på jobbet, i bostadsområdet, på fritiden, under gemensamma högtider och traditioner, så bör detta kunna rasera gruppgränsen dem emellan och bilda ett nytt enat blandat folk.
Det har hänt förr. Germanerna invaderade det keltiska Gallien, och de två folken sammansmälte till ett nytt franskt folk som såg sig som ett ”urfolk”. Anglosaxare (och danskar) invaderade det keltiska England, varefter normanderna i sin tur invaderade det saxiska England. De är nu ett enat engelskt folk som ser sig som ett gammalt historiskt folk.
Blandade folk
Så gammsvenskar och nysvenskar, in-födda som in-vandrade svenskar bör kunna sammansmälta till ett ”nytt” enat folk. Med en delad blandad mångkultur, bestående mest av majoritetskulturen (svenskarna) och till en knapp fjärdedel av minoritetskulturernas kulturer (invandrarna). Ge det några generationer och det nya svenska blandfolket kommer att se sig som en historisk nation.
Egentligen har detta hela tiden detta skett automatiskt, även innan Sverige blev ett land kring år 1000. Vikingarna fick utländska impulser på sina resor, och tog med sig slavar hem. Staten Sverige bildades i kombinationen av de importerade tankarna kristendom och stark kungamakt.
Finnar svedde mark, vallonerna förbättrade gruvnäringen, judarna underlättade handeln, holländare handlade och byggde, fransmännen spred nya revolutionära tankar, engelsmän byggde industrier, tyskar kom med tekniska och kemiska uppfinningar, kineser sålde silke och porslin, nordamerikanarna förbättrade industrin.
Och allt eftersom försvenskades de utländska arbetarna och experterna. Idag fortsätter processen med resor, it, mat och musik från hela världen. Påverkan av andra kulturer.
Sverige, svenskhet och den svenska nationen har aldrig stått stilla, aldrig varit rent svensk. Och tur det! Annars hade vi fortfarande varit ett fattigt u-land i Europas utkant. ”Det svenska”, som kultur, traditioner, mentalitet, livsstil har hela tiden förändrats, ofta förbättrats, genom alla importerade tankar och människor. Tack och lov för invandrarna!
Det jag förespråkar är att denna progressiva utvecklingsprocess bör fortsätta. Att inhemska svenskar och deras kultur, som alltid hittills, kontinuerligt ska blandas med utländska invandrare och deras kulturer. Till en ständigt ny blandad svenskhet. Ren kultur är stillastående kultur. Bevara Sverige ständigt blandat!
Färgblind nation
Vi bör därför, anser jag, ena nationen över etnokulturella barriärer, skapa en färgblind nation för alla i Sverige. Vi ska alla vara likvärdiga svenskar oavsett vår etniska bakgrund. På den blandkulturella grunden kan en bättre nation, en bättre demokrati, en bättre välfärd, ett bättre folkhem skapas. Och en bättre socialism byggas.
Det viktiga är att vi människor, som av naturen sociala varelser, behöver en fungerande grupp-samhälle-nation. Att den är rent svensk är oviktigt, det viktiga är att den enar de människor som bor i Sverige. Att vi bildar en mångkulturellt ihopblandad enad nation!
Nationalismens grundtanke är genial: Nationen ska sammanfalla med Staten i Nationalstaten. Då får vi vi-gemenskaper med solidariskt demokratiskt medbestämmande över oss själva. Men det kräver att majoritet och minoritet växer samman till ett folk, en nation, utan diskriminerade andraklassens medborgare.
Mera klasskamp
Nationen som demokratisk ”vi-skapande” global samhällsmodell är en social ingenjörskonst som kan borga för inre och yttre fred. Med etnisk splittring borta ur bilden kan vi koncentrera oss på den primära viktiga klassfrågan.
Se vad en av världens ledande socialvetenskapare, Harvard-professorn Robert Putnam (2007), säger om etnisk splittring: Den minskar tilliten i samhället, minskar engagemanget i samhället, och minskar den sociala gemenskaps-känslan. Mångkulturella Los Angeles ligger exempelvis lågt vad gäller tillit mellan människor.
Och med nationalismen ”inbäddad” i samhälle, och ”oskadliggjord” ligger vägen öppnare för en klasslös jämlik värld av socialistiska syskonnationer. Nationalistiska i form, socialistiska i innehåll.
Nationalismen är som sagt grundad i 75 miljoner år av socialt gruppliv hos våra mänskliga och djuriska däggdjurs-förfäder. Socialismen däremot kommer från stenålderns jämlikhetsrevolution, när de intelligenta, språkliga och beväpnade jägarna-samlarna kastade av sig alfadjurens diktatur och införde en slags klasslös urkommunistisk direktdemokrati i världen.
Det uråldriga sociala grupptänkets djupa ålder, rötter och bakgrund är en trolig förklaring till nationens styrka. Vid sidan av människans, själviska ojämlikt hierarkiska sida (hon har en osjälvisk sida också) ser jag den reaktionära sidan av nationalismen (den har en progressiv jämlik sida också) som den potentiellt djupast liggande ”motståndsfickan” till socialismen.
Sedan har vänstern förstås 12 000 år av klassamhälle, feodalism och kapitalism att övervinna. Men lika lång tid har jägarsamlarsamhällenas jämlika arv levt kvar generation efter generation. För att då och då flamma upp i folkliga uppror.
”Inbäddad nationalism”
Arbetarrörelsen har kommit halvvägs i kampen för att oskadliggöra, ”bädda in”, använda, och alliera sig med nationalismen. Detta genom principen om nationernas (och etniernas) rätt till nationellt självbestämmande.
Nu gäller det att gå vidare och återerövra nationalismen från högern. Då måste vänstern ta till sig den nya evolutionära forskningen om människans natur. Hon är och förbli en social gruppvarelse (bra), men i begränsade grupper (dåligt). Därav följer konflikter mellan grupper, etnier, nationer.
Därför måste socialismen acceptera att den vackra drömmen och dogmen om internationalism får tonas ner. Vänstern bör alltid i princip vara internationalistisk, men i praktisk politik bör det vara nationen som gäller. Via vänsternationalism som innebär att vi redan idag helhjärtat bör arbeta för vår svenska nation (även om den styrs borgerligt). Och driva den vänsterut…
Sen gäller det att börja riva klyftorna mellan gammsvensk och nysvensk. Några snabba tankar att avvisa eller spinna vidare på: Värnplikt 1 år, frivilligt mer, för alla – militär eller civil. Rätt och plikt till samhälleligt arbete vid arbetslöshet. Förstärkt svenskundervisning. Bygg, riv, flytta för blandade orter och bostadsområden som integrerar åldrar, klasser och nya och gamla svenskar.
Offentliga likvärdiga skolor som integrerar inhemska och utländska elever. Krafttag mot utnyttjande av utländsk arbetskraft. Kvotering på arbetsmarknaden om det behövs för att ge nysvenskar en ärlig chans. Hårda tag mot rasistiska och sexistiska brott – och obligatoriska studiebesök i Auschwitz.
Massiva sociala insatser för de unga barn som tidigt visar asociala tendenser. Rätt och uppmuntran till pensionärer att jobba vidare i bristyrken. Jämlikare löner. Inflytande på jobbet. Starkare lokal demokrati. Neutrala andaktsrum på alla större arbetsplatser. Repmånader för militär och civil samhällstjänst, obligatoriska för alla, för att bli en bättre samhällsmedborgare, och lära mer om det samhälle man demokratiskt ska styra. Mer direkt medborgar-engagemang i olika former. Inga fantasilöner till politiker. Etcertera.
Olika historia
Om vi finge politiska flyktingar från 1600-talet skulle de veta lite om Demokrati, samt om individuella, sociala, juridiska, kvinnliga, ungas, ja allas Mänskliga rättigheter. Samt om de kommer som flyktingar från exempelvis dagens Mellanöstern.
Detta har alltså inget i sig rasistiskt att göra med svenskhet eller inte. Bara att historien har tagit olika vändningar i olika områden av världen. Därför kommer inte sällan flyktingar och invandrare till Sverige med bristfälliga kunskaper om, och acceptans av, Demokrati och Mänskliga rättigheter.
Det måste då ha en fyllig plats i samhälls-informationen för nya svenskar. Och skolan bör utvidga temat i diskussion med alla elever. Brott mot de mänskliga rättigheterna är en individskillnad och en kulturskillnad, som vi aldrig någonsin kan acceptera. Demokrati och alla människors lika värde är ett civiliserat samhälles grundval – viktigare än kultur.
Blanda högtider
En annan kulturskillnad vi dock kan och bör förändra för att visa goodwill för våra nya svenska medborgare, och demonstrera att vi menar allvar med att acceptera dem som likvärdiga ”riktiga svenskar” gäller våra svenska högtider. De bör blandas upp med invandrarnas högtider.
Det är kärnan i mitt förslag att blanda ”ur-svensk” och ”ny-svensk” kultur i proportion till andel i befolkningen, gammsvenskt 75 procent, nysvenskt 25 procent. Plus förstås traditioner från finnar, samer, romer och judar.
Detta är i princip inget nytt. Våra ”svenska” traditioner kommer mestadels utomlands ifrån, och ses nu som svenska. Skillnaden nu är att vi medvetet via demokratisk social ingenjörskonst (istället för att affärslivet ovanifrån driver fram typ Halloween-firande) bör lägga till nya utomlands ifrån kommande traditioner – tillsammans med våra egna.
Idag har våra högtider asa-hedniska katolsk-protestantiska rötter. Och troligen kom den nordeuropeiska asatron även den utifrån, liksom kristendomen. Men idag är få asatroende. Och bara 7 procent av svenskarna aktiva kristna.
Fler tror på ”en högre makt” (som undertecknad). Andra är kulturkristna och använder kyrkan vid dop, konfirmation, bröllop och begravning. Våra högtider har för flertalet förlorat sitt religiösa innehåll och blivit svenska traditioner.
Helprivatisera kyrkan
Det är bra. Religion ska vara en individuell privatsak, inte kopplat staten eller ”svenskhet”. Om en muslim eller buddhist ska ses som lika svensk som en kristen. Liksom en ateist eller agnostiker.
Sverige anses som en av världens mest sekulariserade länder. Och staten ska vara sekulär, neutral inför religionen.
Därför ska förstås inte den evangelisk-lutherska ”Svenska kyrkan” ha en särställning. Varför heter kyrkan ”svenska” – är inte alla andra religiösa samfund i Sverige också svenska? Varför sköter de kyrkogårdarna? Varför måste kungen vara lutheran? Varför finns en speciell lag för Svenska kyrkan, där staten ställer olika krav på den? Varför ska Svenska kyrkan äga de kyrkobyggnader som hela svenska folket under århundraden har fått betala för med sitt slit? Varför är det Svenska kyrkan som ställer upp och tröstar vid stora katastrofer – bör det inte vara kommunen i samarbete med olika religiösa samfund?
Och varför ska våra officiella högtider reflektera just vårt hedna-kristna religiösa arv? Dels är svenskarna till stor del personligen sekulära. Dels ska staten av princip vara sekulär. Ingen svensk medborgare ska känna att deras privata tro diskrimineras, att de som nya svenskar med annan tro är andra klassens medborgare. Däremot har förstås alla svenska medborgare ett kristet kulturarv, på samma sätt som alla egyptier har ett muslimskt kulturarv.
Sekulärt & Religiöst
Men alla traditioner och högtider, bör förstås sekulariseras, avkristnas, ”avreligioniseras” för att passa alla, oavsett rötter. Sedan kan de religiösa sköta sina specifikt religiösa högtider själva när de vill, i sina privata former. Och ha rätt att ta ut semesterdagar om de måste fira på ett specifikt datum.
Fast enade-för alla-högtider sammanlänkar samhället. Specifika högtider för olika etniska-religiösa grupperingar splittrar samhället (som i USA). Bäst ha högtider som alla deltar i, plus att de religiösa har sina egna. Svensk kultur bör vara enande, sekulär och blandkulturell.
Flertalet svenskar har en ljummen inställning till religion. Vad spelar det då för roll vad de traditioner man firar har för religiös bakgrund? Eller att de ligger på exakt de datum som de gör idag?
Vi kan enligt mitt förslag behålla våra högtider på samma datum eller tid, som midsommar, jul, nyår, påsk. Och fira som vi brukar. Men som sagt lägga på invandrar- och minoritets-traditioner. Jag föreslår dock ytterligare ett steg för debatt eller avslag:
Fyra årstidshögtider; vår, sommar, höst, vinter – som ju är gemensamma för alla. Kopplade till: Vårdagjämningen första vårmånaden i mars. Sommarsolståndet/midsommar första sommarmånaden i juni. Höstdagjämningen första höstmånaden i september. Vintersolståndet/ jul/nyår första vintermånaden i december.
Höstkarneval
Kanske förskjuta julen närmare nyår för en ordentlig hopslagen vinterledighet med utspridd biltrafik, och mindre stress att hinna besöka folk. Med Lucia (”Ljusia)” inkluderad, som par med tomten (”Tomte”) – med anknytning till husgårdstomten och älvorna. Midsommarafton blir officiellt den Nationaldag den i praktiken är.
Mitt förslag till ny höstledighet: Placera på gränsen augusti-september för att fungera som förlängt sommarslut. En festival/karneval på temat svenska vikingars goda möten i världen. I princip som den festliga Hammarkullefestivalen i Göteborg.
Olika grupper kan presentera sig. Utklädda vikingar (med skepp), gamla landets dans, kläder och musik, och där kan även ingå gammsvenskar. Samer, romer, hembygdsfirare och folkdansare kan presentera sina traditioner.
Olika kulturer visar upp sig. Tillsammans blir de såväl en blandad mångkulturell fest, som en hyllning till hela vår planet, och dess olika folk. De första nationalisterna såg varje nation som en vacker blomma, som tillsammans blev en vacker trädgård. Precis det tänk jag föreslår för Sverige:
En enad svensk nation med ihopblandade mångkulturella traditioner, som dels speglar alla nya och gamla svenskars lika hemortsrätt i vårt gemensamma land Sverige, dels visar på vårt nationella hyllande av en internationell värld av fria och jämlika nationer.
Hans Norebrink, nationell och internationell arbetare.
Kommentarer
# Observera att mitt förslag har en miniminivå (blanda in invandrar-traditioner i svenska traditioner), och ett maxförslag (ersätt dagens religiösa helgdagar med nya sekulära och blandat mångkulturella). Vidare detaljförslag för ett blandat multikulturellt Sverige lämnar jag över till typ svenska och utländska hembygds- och kulturföreningar – och liknande.
# Den nyliberala globaliseringen urholkar den nationella demokratin – den i praktiken högsta demokratinivå vi har. Även här kan en positiv nation/nationalism gynna demokrati och nationellt oberoende. Se vidare skriften ”Progressiv nationalism i en global tid” (Arena idé, 2022) av Ingemar Lindberg:
”Det handlar alltså om globaliseringens inverkan på nationalstaten och på demokratin. Resonemanget leder över till ett försvar för demokratin genom en progressiv eller framåtblickande nationalism…återerövra nationalismen från extremhögern”.
Läs också:
- Blandkulturellt Sverige – del 1
- Blandkulturellt Sverige – del 2
- Om blandkulturellt Sverige – del 3
- Blandkulturellt Sverige – del 4
