Narkotikahandeln i Sverige

Den svenska narkotikamarknaden omsätter årligen stora belopp. I rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988-2021 från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) görs skattningar av den årliga ekonomiska omsättningen av narkotika i Sverige. De substanser som ingår i beräkningarna är hasch, marijuana, kokain, amfetamin, heroin, ecstasy och narkotikaklassade läkemedel. Eftersom narkotikamarknaden är illegal är det dock svårt att fastställa omsättningens storlek med någon större säkerhet.

Med utgångspunkt från två olika antaganden om transittrafikens storlek samt beslagseffektiviteten hos tull och polis, har den genomsnittliga årliga omsättningen perioden 2017–2021 för ovan nämnda narkotikasorter skattats till totalt mellan 4,5 och 11,3 miljarder kronor. Det bör framhållas att beräkningarna är osäkra eftersom flera ingångsvärden är okända och därför behövt uppskattas. För att undvika onödiga överdrifter har rapportens skattningar varit av återhållsam natur.

För att sätta beloppen i perspektiv kan det nämnas att de motsvarar mellan 11 och 27 procent av Systembolagets årsomsättning (inklusive moms) för samma tidsperiod. Det bör i sammanhanget också påpekas att omsättning inte är detsamma som vinst. För att bestämma vinsten måste kostnader dras av för inköp, transport, lagring, förpackning, distribution, mängdrabatter, säljarersättning, penningtvätt, med mera.

I beräkningen av omsättningen av narkotika i Sverige inklusive transittrafik till övriga Norden så används två olika beräkningssätt. När det gäller första beräkningssättet antas det att transittrafik respektive beslagsnivåer utgör 20 procent vardera och i den andra varianten antas det att dessa andelar utgör 10 procent. Som utgångspunkter för beräkningarna använd alltså de beslag som görs samt de prisundersökningar som CAN genomföra regelbundet- Det handlar om extremt osäkra beräkningar.

Omsättning per narkotikaslag

Omsättningsmässigt står cannabis (hasch och marijuana) för 40% och kokain för 21% vilket innebär att det därmed har gått om amfetamin när det gäller omsättning i kronor. Det är dock fortfarande så att det används mer amfetamin än kokain i Sverige. Amfetamin står för 18% av omsättningen, narkotikaklassade läkemedel för 14%, heroin för 4% och ecstasy (MDMA) för 3%.

Andra uppskattningar

En försiktig skattning av EMCDDA och Europol (2019) angav narkotikaomsättningen i EU (inkl. Norge och Turkiet) till 30 miljarder euro 2017. Satt i relation till Sveriges befolkningsandel och förutsatt att narkotikaförbrukningen och prisläget är på EU:s genomsnittsnivå skulle Sveriges omsättning rent statistiskt uppgå till knappt 5 miljarder kronor. Detta värde ligger nära omsättningsberäkningen med ”tjugoprocentsantagandet” (knappt 4 miljarder).

NOA (2021) har publicerat en skattning av den mängd narkotika som importerades med hjälp av kommunikationsverktyget EncroChat 2020. Denna beräkning utgör en bruttoskattning utan några beslagsavdrag. Med utgångspunkt från information gällande de 84 mest centrala aktörerna under våren beräknades 100–150 ton narkotika ha importerats med hjälp av EncroChat under 2020. Hasch stod för 52%, marijuana 22%, kokain 12%, amfetamin 11% och övrigt 3%. Denna mängd skattades ha ett försäljningsvärde på 10–15 miljarder kronor, det vill säga ha ett värde om 100 kronor per gram. Detta är av ungefär samma storleksordning som ”tioprocentsantagandet” (cirka 11 miljarder). Denna beräkning överskattar dock omsättningen då ingen avräkning görs för beslagtagen narkotika eller transittrafik.

Överdrivna omsättningssiffror

Beslagen av cannabis, amfetamin, kokain och läkemedel var dessutom förhöjda under åren 2020–21 jämfört med 2017–19. Detta sannolikt som en följd av transportproblematik i samband med pandemirestriktioner, men också till följd av förbättrat underrättelsearbete tack vare att krypterad chattrafik tillgängliggjordes (EncroChat, SkyECC och ANOM). En systematiskt ökad beslagseffektivitet för dessa substanser de senaste åren kan alltså ha påverkat beräkningsunderlaget och genererat högre omsättningsskattningar än vad som egentligen är verkligheten.

Det är viktigt att nämna att hela de insmugglade narkotikapartierna inte säljs till det maximala gatupriset. Dels förekommer mängdrabatter, dels förekommer att vissa mängder försvinner i naturabetalningar, inte minst till slutkundsförsäljarna. Detta innebär att den beräknade omsättningen ovan i själva verket borde skrivas ned en del.

Alkohol

Låt oss också jämföra med hur mycket alkoholhandeln omsätter. Perioden 2017–2021 var Systembolagets årsomsättning i genomsnitt drygt 40 miljarder kronor (inklusive moms). I relation till dessa alkoholinköp utgjorde omsättningen för narkotikasorterna som redovisas i tabell E mellan 11 och 27 procent. All alkohol inhandlas inte via Systembolaget. Med utgångspunkt från dess årsomsättning respektive monitormätningarnas bestämning av olika alkoholkällors storlek (Trolldal, 2022) skattas de totala alkoholinköpen i Sverige perioden 2017–2021 ha uppgått till närmare 80 miljarder kronor årligen (inklusive oregistrerade källor). I relation till denna summa skulle omsättningen för de narkotikasorter som analyserats i denna rapport då uppgå till omkring en tiondel (mellan 6 och 14 procent).

Narkotikabruk

I svenska frågeundersökningar uppger cirka 4 procent av deltagande 17–64-åringar att de använt cannabis under senaste 12 månaderna (se Folkhälsomyndigheten, 2022 resp. Sundin (red), 2022). Detta motsvarar cirka 250 000 personer. Om de ovan beräknade cannabisvolymerna fördelas på dessa årskonsumenter skulle det innebära en genomsnittlig användning om mellan 5–13 gram cannabis i månaden. Eftersom det saknas tillförlitliga konsumtionsdata för olika narkotikasorter i Sverige är det dessvärre svårt att validera resultaten genom denna typ av beräkningar.

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!