Efter att nya penningtvättslagstiftningen trädde i kraft kontaktades Ola Jönsson av sin bank. De begärde förklaringar för 170 transaktioner, varav många gick till svenska medier, innan de avslutade kundrelationen. “Om en tidningsprenumeration på Arbetaren har fått varningsklockorna att ringa på banken, då är det något väldigt fel på varningsklockorna”, säger tidningen Arbetarens tillförordnade chefredaktör Annie Hellquist.
Ola Jönsson visar upp en tio sidor lång lista på banktransaktioner som Länsförsäkringar begärt att han ska redogöra för. Ögonen rör sig mot de som är inringade. Det är runt tjugo insättningar som har skett sedan 2017 till en nederländsk författare och journalist som är känd för att bevaka frågor som berör Kurdistan.
Ovanför listan står ”beskriv utförligt syftet med listade transaktioner…”.
Ola skakar på huvudet när han inser att jag missförstått sammanställningen.
– Nej, det är inte bara de rödmarkerade. Jag ringade bara in dem för att visa transaktionerna för journalisten i Nederländerna, det är alltså alla transaktioner som banken ville att jag skulle redovisa, säger Ola Jönsson.
Tidningar och vänsterorganisationer
De översta transaktionerna är till ETC SOL, därefter ETC BYGGLÅN och ETC SOLPARK. Det är tidningskoncernen ETC:s aktiebolag där man kan investera pengar i vad de själva beskriver som hållbart sparande.
Längre ner i listan har banken begärt ut förklaringar för flera år av prenumerationsinsättningar på 59 kronor i månaden till tidningen Arbetaren. Här finns även liknande insättningar till den brittiska socialistinriktade bokförlaget Pluto Books och en liknande i USA, AK Press.
Förutom ett tiotal olika mer eller mindre kända journalistiska produkter har Länsförsäkringar också begärt ut förklaringar på insättningar på totalt 400 kronor till den svensk-kurdiska biståndsorganisationen Röda Solen och ett antal transaktioner till dess tyska förgrening. Bland andra föreningar finns även Alla kvinnors hus, som arbetar mot våld i hemmet, och Nätverket ingen människa är illegal.
Små transaktioner
De flesta transaktioner är små. Det rör sig om hundralappar hit eller dit.
– Som du ser finns det en röd tråd. De begärde knappast ut någon transaktion som jag gjort till Spotify, säger Ola Jönsson.
Han ler försynt och betonar röd tråd extra tydligt för att indikera att transaktionslistan verkar spegla hans politiska hemvist.
Beaktat datumen som kommer huller om buller flera år bak i tiden så har Länsförsäkringar lagt ner ett gediget arbete på att sammanställa listan på runt 170 transaktioner. Som Ola Jönsson säger så finns det “en tydlig röd tråd“.
Kraven om utökad kundkännedom kom i början på februari. En månad tidigare hade den nya penningtvättslagen trätt i kraft, vilket innebär att bankerna har ett utökat lagkrav att motverka penningtvätt och terrorfinansiering.
Drabbar föreningslivet
Blankspot har tidigare granskat hur lagen drabbar föreningslivet. Flera föreningar har fått sina bankkonton avstängda när de arbetat i vad som kan betraktas som högriskländer och andra nekas göra transaktioner när nödhjälp ska komma fram.
Förtroendevalda i dessa föreningar har också drabbats. Bankerna har begärt ut kundkännedomsrapporter som de utpekade försökt att besvara, men beslutet att avsluta kundrelationer upplever de redan är taget.
Ola Jönsson är dock till skillnad från de andra vare sig föreningsaktiv eller aktivist. Han beskriver sig själv som en vanlig person som intresserar sig för politik.
– Jag har ett vanligt jobb. Mitt sätt att bidra till frågor jag tycker är viktiga är genom att ge pengar. I övrigt är jag bara samhällsintresserad, säger Ola Jönsson.
Efter att ha tvingats byta bank har han slutat att bidra till föreningar som han sympatiserar med och han har också avslutat flera av sina medieprenumerationer.
– Det är för besvärligt att byta bank och… vad vet jag… innebär den nya lagstiftningen att andra banker kan agera likadant, frågar Ola Jönsson.
Frågan är försiktigt ställd, men den bär på en allvarlig andemening. Innebär lagstiftningen att bankerna har rätt att begära ut kundkännedomsundersökningar baserat på kundernas åsikter?
Pressfrihet
Både förenings- och pressfrihet är skyddat enligt den svenska grundlagen. Det innebär givetvis inte att vare sig föreningar eller tidningar ska tillåtas bidra till penningtvätt och terrorfinansiering, men är åtgärderna från banken rimliga?
Ola Jönsson beskriver utpekandet av hans prenumerationer och transaktioner till media som ett misstänkliggörande inte bara mot honom, utan även mot medierna.
Arbetaren och ETC-koncernen tar emot presstöd och är väletablerade aktörer i mediesverige. Trots det är det just dessa som pekas ut, snarare än andra prenumerationstjänster.
När vi kontaktar Länsförsäkringar med frågor om varför de har rödlistat ett antal medier och hur de ser på dilemmat att pressfrihet är grundlagsskyddat besvarar de inte frågan.
I stället hänvisar bankens presstjänst till den nya penningtvättslagen.
“Penningtvättslagen ställer hårda krav på banker och finansiella institut vad gäller att förstå och känna våra kunder. Där ingår bland annat att bankerna måste ställa frågor till kunden för att exempelvis förstå syftet med en transaktion.
Banksekretess gör att jag inte kan ge dig något annat svar”.
Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea har givit nästintill identiska svar i våra tidigare granskningar.
Penningtvättslagstiftningen
Flera av bankerna har fått böter från Finansinspektion för bristfällig hantering gentemot penningtvättslagen, vilket kan ses som en del av förklaringen till åtstramningarna. I december 2022 bötfälldes Länsförsäkringar med 90 miljoner kronor.
Enligt konsumentupplysningssidan Konsumenternas har alla som bor inom EU rätt till en betalkontolösning. Däremot finns det en klausul: om användandet av bankkonton skulle strida mot penningtvättslagen kan banken avsluta konton.
Nedstängning kan göras om banken anser att kunden brutit mot de avtal som man ingått i. Däremot finns det hittills inga juridiska fall där saken prövats mot den uppdaterade penningtvättslagen som trädde i kraft den 1 januari i år.
När drabbade vi talat med hört av sig till bankernas egna ombudsmän för kundrelationer har de, enligt dem själva, fått jakande eller korta svar. Det har varit lättare och billigare att byta bank i stället för att testa saken rättsligt, där kostnaderna kan skena iväg.
Är det verkligen meningen att penningtvättslagstiftningen ska tolkas så här?
Finansinspektionen
Finansinspektionen besvarar inte heller inte den specifika frågan, utan ger ett generellt svar om bankernas befogenheter.
”Vi kan inte kommentera en banks agerande i ett enskilt fall. I allmänhet gäller att en bank enligt lag inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse om den inte har tillräcklig information om kunden för att kunna hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Vilka åtgärder som krävs i det enskilda fallet är i stor utsträckning upp till banken att avgöra utifrån den risk som är förknippad med bankens verksamhet och omständigheterna kring den specifika kunden.”
Yttrandefrihet
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som har skrivit flera debattartiklar om den nya lagen, säger till Blankspot att bankernas agerande kan tolkas som stötande.
– Det framstår som direkt stötande om en bank vill ha en förklaring till en transaktion på några hundralappar till en tidning som Arbetaren eller andra medier. Om det skulle utgöra grunden för att neka en person att vara kund har banken använt lagen på ett sätt som inte var tänkt av lagstiftaren, säger Nils Funcke.
Han fortsätter med att resonera att ett stort tolkningsutrymme av nya lagar kan innebära att banker blir extra försiktiga vilket kan skapa problem för enskilda individer.
Terrrorlagstiftning
– Den nya terrorlagen som straffbelägger den som främjar eller understödjer en terrororganisation uppfyller inte kravet på att lagar ska vara förutsebara. Här finns ett stort tolkningsutrymme, inte bara vad som ses som en terrororganisation utan också vilka gärningar som är straffbara. Risken är att bankerna blir än mer försiktiga vilket kan skapa problem för enskilda hederliga kunder som i fallet med Ola Jönsson som ni beskriver i er artikel, säger Nils Funcke.
Med det sagt menar han att grundfrågan om bankernas ansvar för att stoppa penningtvätt eller terrorfinansiering är viktig.
– Självklart ska bankerna inte bidra till att tvätta pengar eller göra överföringar till terrororganisationer. Självklart är det också så att bankerna är fria att välja vilka de vill ha som kunder, säger Nils Funcke.
Slutligen säger han att en banks krympande riskaptit, hur stora risker bankerna är villiga att ta, kan göra att hela branschen tar efter.
– Börjar en bank ta ut en alltför långtgående säkerhetsmarginal finns risk att fler följer efter, säger Nils Funcke.
Arbetaren
När vi informerar tidningen Arbetarens tillförordnade chefredaktör Annie Hellquist om fynden blir hon upprörd.
– Arbetaren har i över hundra år granskat maktrelationer på arbetsmarknaden, vi följer det medieetiska systemet och tar emot presstöd. Om en tidningsprenumeration på Arbetaren har fått varningsklockorna att ringa på banken, då är det något väldigt fel på varningsklockorna, säger Annie Hellquist.
Vidare ifrågasätter hon om människor ska behöva vara rädda för att stötta en tidning som Arbetaren.
– Det är otroligt allvarligt att våra prenumeranter och i förlängningen vi som tidning misstänkliggörs på det här sättet. Ska folk vara rädda att förlora sina bankkonton för att de tecknar en prenumeration på en tidning, frågar Annie Hellquist.
Hon ser agerandet från Länsförsäkringar som ett illavarslande tecken i tiden.
– Sammantaget är det ju ett ifrågasättande av solidaritet. Vi är många som någon gång har gjort insättningar till Ingen människa är illegal, kvinnojourer och hjälporganisationer. Det är ett väldigt illavarslande tecken i tiden att det är något som har börjat misstänkliggöras i bankers tolkningar av penningtvättslagen, säger Annie Hellquist.
ETC
Även ETC-koncernens VD Johan Ehrenberg reagerar starkt på informationen om att ETC:s aktiebolag varit med på listan över ifrågasatta transaktioner.
– Jag är förvånad. Jag har aldrig hört talas om att en bank gör så här. Och jag har jobbat rätt länge med finansiering på det här sättet. Det har vi gjort sedan 1979. Agerandet från banken är mycket märkligt, säger Johan Ehrenberg.
Han tolkar det som ett ifrågasättande av en vanlig verksamhet.
– Att en bank ska stoppa investeringar är ju obegripligt. Vi bygger hyreshus och människor sparar genom att investera i projekten. Banken stoppar ju människor från att göra det här. Det här handlar inte om penningtvätt. Det handlar om att banken stoppar projekt som de inte gillar, säger Johan Ehrenberg.
Politiskt agerande
Han menar även att Länsförsäkringar agerar politiskt genom sina krav.
– Bankerna agerar politiskt genom att stoppa människor från att överföra pengar till våra bolag. Det vi gör är att vi utmanar bankerna. Vi har dessa projekt för att bankerna inte gör sitt jobb.
Hur reaktionerna påverkar kunder som Ola Jönsson är svårt att säga. Det som är säkert är att det är svårt att agera mot bankerna. Bankerna hänvisar till lagstiftningen och Finansinspektionen hänvisar till bankernas eget handlingsutrymme. I kläm står kunderna med få medel att försvara sig mot nedstängningar av bankkonton.
Ola Jönsson menar att han besvarade kundkännedomsförfrågan både utförligt och inom efterfrågad tid.
– Men de hade sannolikt redan bestämt sig. Mitt konto stängdes ner med kort varsel, säger Ola Jönsson.
Rasmus Canbäck
Tidigare publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE
Läs också:
- Akutbistånd hotas av att banker stänger föreningars konton
- Swedbank stänger ner kurdisk förenings bankkonto
- Ännu en kurdisk organisation har blivit av med sitt bankkonto
- Betalade för att läsa svenska vänstertidningar – då stängde banken kontot
- Efter Blankspots granskning: V kräver svar av ministern
- Ali Esbati: ”Det här är en fråga för riksdag och regering”
