Roland Poirier Magnusson har skrivit en recension i GP av en bok som handlar om nånting som Poirier Magnusson inte har någon som helst kunskap om. Gängbrottslighet. I recensionen visar det sig att han inte heller har nån kunskap om svensk historia. Vilket är oerhört nonchalant för historiska fakta är lätta att kolla upp.
Den bok han recenserat är Klanerna av Jan Persson och Johannes Wahlström. Problemet med okunskapen visar sig snabbt. Jag har nämligen också läst boken och den har en grundläggande tes. Att familjedominerade kriminella nätverk kontrollerar all brottslighet i Sverige.
Men i boken framläggs inte enda bevis för detta. För det går inte att belägga. Det är nämligen inte så. De fallstudier som görs är totalt okontrollerbara då alla personer och familjer har fiktiva namn. De konkreta brott som nämns i boken är därmed inget annat än fantasier. Det är en slags noveller om brott som kan vara sanna men lika gärna kan vara helt påhittade. Poirier Magnusson tar dem som sanning. Detta då han inte har några möjligheter att kritiskt läsa boken då han saknar all kunskap om ämnet.
Kusinäktenskap
Sen för Poirier Magnusson fram ett antal helt befängda påståenden i recension, Exempelvis att kusinäktenskap skulle vara grundbulten i de kriminella familjernas och släkternas kriminella imperium. Vilket saknar koppling till verkligheten inom de kriminella nätverken och gängen i Sverige. Dessutom ska det hela enligt honom ha varit förbjudet i Sverige sen den kristna tron gjorde sitt intåg i Sverige.
Faktum är att det är tillåtet och alltid varit tillåtet. Men mellan 1686 och 1820-talet krävdes dock kungens tillstånd och de var under den tiden vanligast inom adeln. Sen 1844 är det helt lagligt med kusinäktenskap. Faktiskt kan också halvsyskon få gifta sig efter att ha fått tillstånd av myndigheterna.
Härskarklanerna
Sen påstår Poirier Magnusson att det faktum att 5 generationer Wallenberg styrt över familjens företagsimperium inte alls har med att de är släkt med varandra att göra. Det är ju uppenbart ett helt felaktigt påstående för hela deras företagsimperium är ju uppbyggt på ett sådant sätt att släktens och familjens makt garanteras. Med hjälp av familjeinstitutioner groomas och utbildas de ättlingar som makthavarna i släkten vill ska ta över.
I familjen Bonnier går det till på samma sätt och där finns det till och med ett avtal som reglerar hur makten och posterna ska fördelas inom släkten. Det Poirier Magnusson påstår om detta är inget annat än gallimattias.
Mexiko
Sen flummar han in på Mexiko som överhuvudtaget inte nämns i boken. Situationen i Mexiko som är ett av de land som har högst brottslighet i världen har dessutom ingen som helst likhet med Sverige som är att av de land som har lägst brottslighet i världen. Mexiko är inte heller ett land där släktbaserade kriminella nätverk dominerar när det gäller gängbrottslighet. De spelar faktiskt ingen roll alls.
Fantasier
Faktum är att det finns inget i den falska beskrivningen av den svenska brottsligheten i boken Klanerna som stämmer med hur det ser ut i Mexico. Ingenting. Boken är en fantasiprodukt utan verklighetskontakt men det förstår inte Poirier Magnusson på grund av att han är totalt renons på kunskap om brottslighet, gängbrottslighet, mexikanska drogkarteller och svenska gangstergäng.
Hans recension är är därför också en fantasiprodukt utan bärighet vad det gäller boken eller utan koppling till verkligheten. Det är en extremt usel recension av en usel bok. Dubbelfel. Recensionen borde inte ha publicerats.
Läs mer:
- Organiserad brottslighet i Sverige
- Mycket intressant om brottslighet
- Våldet har minskat mycket kraftigt sett över lång tid
