Professionella penningtvättare (PML professional money launderers) spelar en allt större roll för den organiserade brottslighetens möjligheter att tillgodogöra sig sina brottsvinster. Detta framgår i Polismyndighetens rapport PML-aktörer – branscher, modus och kopplingar till kriminella nätverk. Ekobrottsmyndigheten (EBM) har bidragit till rapporten med uppgifter hämtade från vårt underrättelseflöde.
Rapporten visar att de kriminella nätverkens brottslighet över tid har blivit mer professionell och mer organiserad. Dessutom menar rapportförfattarna att utvecklingen gått mot mer rörliga nätverksstrukturer. I högre grad än tidigare köps olika delar av brottsuppläggen in som tjänst,. Professionella penningtvättare har då kommit att få stor betydelse. En professionell penningtvättare, så kallad PML-aktör, är en person som systematiskt tvättar pengar åt andra mot betalning.
I rapporten omnämns tre sorters PML-aktörer som bedöms vara särskilt viktiga att prioritera på grund av yrkesrollernas befogenheter inom finansiella och andra system. Det handlar om banktjänstemän, mäklare och advokater.
Banktjänstemän
En banktjänsteman kan på felaktiga grunder bevilja lån eller krediter, mot betalning. Kriminella nätverk betalar sedan av lånen med brottspengar. Nätverken kan få kontakt med bankinsidern genom en låneförmedlare som marknadsför tjänsten brett. De har också ett kontaktnät av målvakter som är villiga att ta lån i sitt namn.
Advokater
Sen tidigare är det också känt att advokater nyttjas av kriminella nätverk som ”brottskonsulter” och finanspolisen har sett att advokaters klientmedelskonton används för penningtvätt. Kontona har använts för transaktioner till och från högriskländer eller skatteparadis, exempelvis vid fastighetsköp. Det förekommer även transaktioner som betalas tillbaka till avsändaren kort inpå insättningen.
– Det är typiska riskindikatorer för penningtvätt. Vi tror att de mot betalning kan tänkas låta klienter nyttja klientmedelskonton eller andra penningströmmar, säger Lena Palmklint i ett pressmeddelande. Hon är chef för finanspolisen.
Trots det rapporteras mycket få advokater och advokatbyråer till finanspolisen. Advokatsamfundet, som utövar tillsyn, har ingen skyldighet att underrätta finanspolisen vid misstänkt penningtvätt eller terrorfinansiering, till skillnad från tillsynsmyndigheter.
– Den påfallande låga rapporteringen till finanspolisen från verksamhetsutövarna står inte i paritet med den höga risk som klientmedelskonton förknippas med, säger Lena Palmklint.
Mäklare
Även i fastighetsmäklarbranschen finns professionella penningtvättare som samarbetar med kriminella nätverk. Stora belopp kan tvättas genom att systematiskt köpa och sälja fastigheter, i såväl Sverige som utomlands, och det finns fastighetsmäklare som erbjuder penningtvättsupplägg. Transaktionerna i misstankerapporter med bäring på fastigheter uppgick till över 5 miljarder kronor 2022.
– Bankerna behöver bli bättre på att rapportera misstankar om att fastighetsmäklare agerar möjliggörare i en transaktion. Ett generellt problem är att det är svårare att upptäcka penningtvätt hos företagskunder jämfört med hos privatkunder, säger Lena Palmklint.
Bolagsbildare
Ur ett ekobrottsperspektiv finns en ytterligare yrkeskategori som bedöms som avgörande för möjligheten att bedriva penningtvätt genom bolag. Nämligen bolagsbildare och bolagsförmedlare.
– Vi delar Polismyndighetens bild kring PML-aktörer på det sätt som det beskrivs i rapporten och EBM har även bidragit till innehållet. I våra ärenden som rör grov ekonomisk brottslighet ser vi även att bolagsbildare och bolagsförmedlare är en central PML-aktör som möjliggör storskalig penningtvätt genom bolag, säger Manne Jönsson, polischef vid EBM.
Kriminella nätverk
Penningtvätt är en förutsättning för att kriminella nätverk ska kunna expandera och utveckla sin ekonomiska brottslighet. Allt fler kriminella nätverk använder bolag i olika penningtvättsupplägg. För att säkerställa en löpande tillgång på bolag som kan användas som brottsverktyg inom penningtvätt behövs bolagsbildare och bolagsförmedlare.
– Dessa oseriösa aktörer, som säljer och förmedlar bolag till kriminella nätverk och grupperingar, blir därmed viktiga aktörer. Bolagen används på ett mångfacetterat sätt och brottsligheten kan vara allt från mindre penningtvättsupplägg med till exempel omsättning av kontanter till upplägg som har kapacitet att omsätta miljarder, säger Manne Jönsson.
Falska individuppgifter
Dessutom används falska individuppgifter i stor skala kopplat till bolag för penningtvätt. Till exempel genom att brottsvinster betalas ut som lön till individer som enbart har en skenanställning i bolaget, ger individer tillgång till lån där i nästa steg brottsvinsterna tvättas genom avbetalningar. De falska lönerna och kontrolluppgifterna används även för att ge sken av en laglig inkomst.
Syftet med rapporten är att dels beskriva gemensamma nämnare för olika typer av PML-aktörer, avseende indikatorer, modus och trender, dels ge förslag på hur verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter än mer effektivt kan motverka problemet.
