Skyll inte ostimporten på konsumenterna

Bara en fjärdedel av osten som svenskarna äter är svensk. Men skyll inte på konsumenterna, den svenska mjölken räcker inte till för att producera mer ost. Det är bara om en ökad efterfrågan av svenska mejeriprodukter också kan reflektera i högre producentpriser till bonden som det i sin tur kan leda till en ökad produktion. Så fungerar inte den mejerimarknaden idag. Men skyll inte ostimporten på konsumenterna.

Jag ser flera påståenden om att situationen för svensk mjölkproduktion skulle vara dålig för att konsumenterna inte köper svenska mejeriprodukter och i synnerhet svensk ost. Svensk ost har bara 40% marknadsandel enligt Jordbruksverkets sätt att räkna. I själva verket har den svenska osten bara 24% marknadsandel om man räknar bort exporten (jo vi exporterar förvånansvärt mycket ost också), dvs av den ost som svenskarna faktiskt konsumerar är det bara en fjärdedel som är producerad i Sverige. Så ja, det är verkligen illa.

Men, jag tycker att det är felaktigt att påstå att detta skulle vara ett resultat av att svenska konsumenter ratar svensk ost. Ser man till mejerimarknaden i stort så bestäms mjölkproduktionens storlek på det stora hela av hur lönsamt det är att producera mjölk i Sverige.

Arla

Eftersom marknadsledaren, Arla, tillämpar samma pris för sina leverantörer i alla länder finns det egentligen inget ”svenskt” producentpris för mjölk. Arlas pris till leverantörerna bestäms i sin tur i stort av världsmarknadspriserna på mjölk. Detta har lett till en sjunkande mjölkproduktion i Sverige, och har egentligen väldigt litet att göra med konsumenternas efterfrågan.

En tredjedel av all importerad ost kommer från Danmark. Av vad jag kan förstå är det Arla självt som står för större delen den importen. (Nästan all annan mejeriimport är från andra EU-länder, så detta är ingen historia om att EU:s bönder blir utkonkurrerade av andra länder, tvärtom så ”dumpar” EU länderna mejeriprodukter i andra länder).

Samtidigt exporterar Arla mycket stora mängder mjölkpulver från Sverige, motsvarande cirka 15-20% av den svenska mjölkproduktionen. Mjölkpulver är en odifferentierad bulkvara som säljs på världsmarknaden. Att Arla exporterar så stora mängder från Sverige beror på att man har en fabrik för mjölkpulver i Sverige (vilket i sin tur kanske beror på att Sverige har haft väldigt låga energipriser?). Att Arla importerar dansk ost till Sverige beror på att det finns någon industriell dansk fördel i detta och att den svenska mjölken inte räcker till för att producera mer ost. De 90 000 ton mjölkpulver som exporteras skulle räcka för att kompensera all import av ost.

Ostkonsumtion

Ostkonsumtionen per capita har mer än fördubblats sedan 1960-talet. En stor del av den ökade ostkonsumtionen består av matlagningsost och salladsostar av typer som vi historiskt sett inte använt – eller producerar – i Sverige komplicerar bilden litet grand, men förändrar inte det grundläggande resonemanget.

Det är bara om en ökad efterfrågan av svenska mejeriprodukter också kan reflektera i högre producentpriser till bonden som det i sin tur kan leda till en ökad produktion. Men så fungerar inte den stora mejerimarknaden idag (för gårdsmejerier och andra nischföretag kan det dock vara så idag). Mjölkbönderna borde skälla på det stora mejeriet istället för på konsumenterna.

Detta är också ytterligare ett skäl för varför resonemanget om att att ”låta marknaden betala för att korna skall få beta” bara är en dimridå.

*

Situationen är egentligen liknande för svenskt nötkött, med undantaget att det faktiskt finns ett betydande merpris på svenskt nötkött. Allt svenskt nötkött blir sålt och att det importeras utländskt nötkött beror inte på att konsumenterna väljer bort det svenska. I själva verket är det mest på restauranger och det kött som finns i olika processade livsmedel som inte är svenskt.

Gunnar Rundgren

Ursprungligen publicerat på Trädgården Jorden