Baskraft behövs inte för att balansera vindkraft och solenergi

Traditionellt har baskraftverk, som kol- och kärnkraftverk, betraktats som nödvändiga för att säkerställa en stabil och jämn elektricitetstillförsel i elnäten. Kraftverken har levererat en konstant mängd elektricitet, oavsett efterfrågan, vilket har kompletterats med snabbare rörlig reservkraft för att hantera variationer. Baskraft behövs inte för att balansera vindkraft och solenergi.

Tyska forskare har i en undersökning visat att fossila kraftverk eller kärnkrafttverk inte längre är nödvändiga för att balansera ett elnät som domineras av vindkraft och solenergi. Denna insikt bygger på moderna system där energilagring och flexibilitet spelar en avgörande roll.

Med den ökade andelen vindkraft och solenergi i elnätet har det uppstått en diskussion om hur man kan balansera de intermittenta produktionsmönstren från dessa källor utan att vara beroende av baskraftverk. Kombinationen av vindkraft, solenergi och energilagringsteknologier kan enligt flera stuider uppfylla el- och värmebehov utan någon hjälp från baskraftverk.

Sverige är ännu mer lyckligt lottat i detta hänseende på grund av vattenkraften med sina stora dammar. Vattenkraftsdammarna är ett mycket användbart sätt laga energi och vattenkraften fungerar mycket bra för att balansera vindkrfat och solenergi. Kombinerat med batterilager, vätgaslagring etc så behövs det därmed ingen dyr kärnkraft.

Ett exempel är storskalig batterilagring som försörjt Kaliforniens 40 miljoner invånare med elektricitet de senaste månaderna och som kan lagra överskottsproduktion och leverera elektricitet när efterfrågan överstiger den omedelbara produktionen. Dessutom har smarta elnät med dynamisk laststyrning gjort det möjligt att optimera konsumtionen i realtid. Vilket är något som ytterligare minskar behovet av traditionella baskraftverk.

Lagring av el

Ett konkret projekt som belyser detta är integrationen av solenergi och lagring i flera europeiska elnät. I dessa system balanseras variationer i solinstrålning med högeffektiva litiumjonbatterier. Vid tider av låg solproduktion kompenserar batterierna genom att leverera lagrad elektricitet, medan perioder av överskott används för att ladda batterierna. Liknande initiativ har även testats med vindkraft, där avancerad prognosteknik används för att planera produktionen och minimera obalanser i systemet.

Den senaste teknologiska utvecklingen gör det möjligt att använda dessa lösningar i storskaliga energisystem. Flera nya projekt visar att elnät kan drivas uteslutande med vindkraft och solenergi under långa perioder. Detta tack vare energilagring och efterfrågeflexibilitet. Något som utmanar tidigare antaganden om baskraftens roll i framtidens elnät.

Skiftet till fossilfri och miljövänlig energi innebär att framtidens elnät kan baseras på helt fritt tillgängliga energikällor som vind och solljus. Det minskar beroendet av fossila bränslen och kärnkraft. Det är i sin tur avgörande för att uppnå klimatmålen. Dessutom öppnar det för ett mer decentraliserat och robust elsystem. Något som gynnar både miljön och samhället.

Texten i huvudsak från Growsverige.se. Redigerad, omarbetad och försedd med nya underrubriker.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.