Minskande ungdomsbrottslighet och en vansinnig kriminalpolitik

Minskande ungdomsbrottslighet och en vansinnig kriminalpolitik. Svenska ungdomar har aldrig nånsin varit lika skötsamma som idag. Men Tidöregeringens politik bygger på en falsk berättelse om en våldsamt ökande ungdomsbrottslighet. Den måste enligt dem bemötas med hårdare tag och hårdare straff. Det är en politik som med all sannolikhet kommer att leda till en ökad brottslighet istället för minskad brottslighet. Att fängelsestraff inte minskar brottlsigheten är väl belagt i forskningen. Att det har än värre konsekvenser för ungdomar är också välbelagt:

Enligt regeringspolitiken ska barn och unga i tilltagande grad behandlas som vuxna såväl i straffutmätning som verkställighet. Detta sker trots att barn och äldre tonåringar inte är färdigutvecklade, inte kan bedöma konsekvenser av sina handlingar och inte kan motverka sin impulsivitet på samma sätt som vuxna.

Resultatet av fängelsestraff är på många sätt mycket destruktivt för ungdomar:

• Isolering i häkte och fängelse ger barn psykiska skador och en risk att utveckla en kriminell
  identitet.
• Frågan om barns ansvarighet, mognad och förmåga till konsekvensbedömningar är central
  i straffrätten men lämnas därhän i Tidöavtalet.
• Forskningen visar tydligt att en sänkt straffmyndighetsålder får negativa effekter på risken
  för återfall i brott.
• En sänkt straffmyndighetsålder skulle bryta mot vad som gäller i Norden i övrigt.

Dessutom gårde straffrättsliga ingreppen mot barn stick i stäv mot Barnkonventionen som är lag i Sverige. En sänkning av straffmyndighetsåldern är inte under några omständigheter förenlig med konventionen enligt FN:s expertgrupp Barnrättsrådet.

Skötsamma ungdomar

Samtidigt som regeringen på felaktiga grunder inför en kriminalpoitik mot unga som kommer att led till ökad brottslighet är sanningen att ungdomar av idag är skötsammare än nånsin. Samtidigt som breottsligheten minskat sen 1990-talet har ungdomsbrottsligheten minskat ännu mer. Det ser vi på att andelen lagförda ungdomar i förhållande till dettotala antalene lagförda minskat över tid.

Det är också så att ungdomars alkoholbruk minskat över tid samtidigt som narkotikabruket inte ökat. Sammantaget kan vi alltså säga att vi aldrig tidigare har haft så skötsamma ungdomar som idag.

Regeringens politik framstår skenet av att Sverige har extremt skötsamma ungdomar ses som helt vansinnig. Det problem de hävdar finns existerar inte i verkligheten. Dessutom är den politik de föreslår utan effekt på ungdomars brottslighet:

Tidöavtalet sätter stor tilltro till straffrättsliga reformer som huvudsakligt verktyg för att komma tillrätta med brottslighet bland barn och unga. Rimligheten i dessa förväntningar kan belysas med ett citat från Ungdomsreduktionsutredningens betänkande: ”Det finns inte något empiriskt eller erfarenhetsbaserat stöd för skärpta påföljder för unga lagöverträdare”. Utredningen drar slutsatsen efter en gedigen genomgång av kriminologisk, psykologisk och neurologiskforskning och straffrättsliga överväganden. Hårdare straff kan inte förväntas leda till minskad brottslighet.

Regeringen vill införa ungdomsfängelse men inte vård. Detta trost att de flesta ungdomar so begår brott har stora sociala och psykiska problem samt olika former av NPF-diagnoser eller begåvningshandikapp. För att åtgärda såna problem behövs vård pch förebyggande åtgärder. Regeringen vill ha straff men inte satsa på förebyggande arbete.

Hårdare straff ökar brottsligheten

Ju mer restriktiva och stängda ungdomsinstitutionerna blir, desto svårare blir det att genomföra effektiva relationsbaserade behandlingar. Detta visar flera svenska och internationella studier.

Forskning visar också att ökade restriktioner riskerar att höja nivåerna av konflikter och våld. Det hindrar utvecklingen av viktiga relationer som är avgörande för positiva behandlingsresultat. I en sluten institutionsmiljö ökar svårigheterna med att upprätthålla positiva externa kontakter med t.ex. familj och vänner. Sådana saker är viktiga för en framgångsrik rehabilitering.

Vidare kan isolering ha betydligt mer långvariga effekter på ungas psykiska hälsa än på vuxna.
Ungdomsåren är en kritisk period för utvecklingen av självbild och identitet. Erfarenheter i
fängelse påverkar hur unga ser på sig själva och sin plats i samhället. Det kan leda till en negativ självbild, en känsla av utanförskap och stärka utvecklingen av en kriminell identitet. Vilket ger mer brottslighet.

Sänkt straffmyndighetsålder ger ökad brottslighet

Sänkt straffmyndighetsålder skulle leder inte heller till minskad brottslighet. I Danmark infördes sänkt straffmyndighetsålder för att stödja regeringen. Resultatet blev ökad brottslighet bland 14-åringarna.

En studie från USA visar att risken för brottslighet ökade bland unga förstagångsarresterade om de behandlades inom det formella rättssystemet istället för inom ett informellt stödsystem.

I Skottland höjdes straffmyndighetsåldern markant utan att detta fick negativa konsekvenser för brottsligheten bland barn. Enligt de skotska forskarna kan en sänkt straffmyndighetsålder inet elda till minskade brottslighet de barn som begår grova våldsbrott är präglade av mycket svåra uppväxtförhållanden och är allvarligt traumatiserade.

Kort sagt. Regeringens och Tidöavtalets kriminalpolitik är vansinnig, kontraproduktiv och dyr.

Läs mer:

• Fängelsestraff är meningslöst – den vansinniga kriminalpolitiken
• Brottsligheten ökar inte och en vansinnig kriminalpolitik
• Fattigdom ligger bakom ungdomsbrottslighet
• Den svenska ungdomsbrottsligheten
• Ungdomsbrottsligheten blir allt mindre
• Minskad straffrabatt för unga dåligt för unga och för brottsligheten
• Barntorpeder är undantagen
• Allt fler unga döms för mord – orsaken är en korkad lagstiftning
• Dålig kriminalpolitik – fängelsestraff för unga
• Det är regeringen som skapat de minderåriga mördarna
• Varför de som skjuter och spränger blir allt yngre