Fengersfors – en papegoja i granskogen

Fengersfors är en gammal bruksort i Dalsland där Lisefors järnbruk nalandes på 1700-talet. Järnbruket lades ner 1884 men två år innan dess anlades ett träsliperi, dvs en pappersmassafabrik av den dåvarande bruksägaren Christopher Sahlin. 1892 grundades ett bolag för att anlägga ett kemiskt pappersbruk.

Efter ett flertal konkurser övertogs verksamheten av direktör Johan Fenger-Krog från Göteborg, vilken 1901 bildade Fengersfors Bruks AB och samtidigt lät ändra ortens namn till Fengersfors. Pappersbruket eldhärjades 1906, men återuppbyggdes direkt. År 1913 introducerade företaget oceanpappret, ett fukttåligt papper med mellanlägg av asfalt och ogenomträngligt för fukt. I slutet av 1940-talet installerade Fengersfors bruk som första sulfatfabrik i världen en kokprocess för kontinuerlig drift. År 1969 köptes bruket av AB Enderlein & Co. Pappersbruket lades ned 1978.

Mellan 1970 och 1995 minskade befolkningen kraftigt i orten men därefter har minskningen avtagit något men det är fortsatt en befolkningsminskning. Idag finns det drygt 300 invånare i Fengersfors.

Numera har en mängd småföretag och konstnärer samt konstnärskollektivet Not Quite tagit över som hyresgäster i brukslokalerna. Not Quite bildades 2003 och har bidragit till att stabilisera befolkningsnedgången efter brukets nedläggning.Not Quite har också ett smarbete med konstskolan i Steneby.

Fengersfors har blivit Dalslands tredje mest besökta turistmål efter akvedukten i Håverud och Baldersnäs. Det är ett exempel på en ort som överlever genom ökad turism. Detta genom satsning på kultur, konst och arrangemang. Samtidigr har detta inte kunnat få befolkningutvecklingen att vända vilket tyder på att det krävs verksamheter året runt för att en nedåtgående trend för befolkningen ska kunna vändas. Sommarturism som i Fengersfors räcker inte.

Fengersfors bruk

Idag är Fengersfors bruk både ett industriminne, dvs ett industrihistortiskt museum, och ett konstcentrum. Drivande vad det gäller det senare är konstnärskollektivet Not Quite. De driver en verksamhet som ger möjligheter för konstnärer och hantverkare av skilda slag att sina ateljéer och verkstäder i det gamla bruket och sen 2021 också i Strands snickeri. Kollektivet driver också konsthallar, galleri, butik och café i det gamla bruket.

Not Quite som är en ekonomisk förening har cirka 70 medlemmar, varav ett 40-tal lever i eller i närheten av Fengersfors. Dessutom finns en ideell förening med samma namn som fungerar som en traditionellt konstförening. Ideella arbetsgrupper med olika intresseområden finns också , t ex butiksgruppen som sköter butikens utformning, utegruppen som ansvarar för utemiljö, olika verkstadsgrupper, festkommittégruppen osv. Verksamheten leds av en ledningsgruppen som består av fem 10-procentiga tjänster med huvudfokus på utställningar, projekt, administration, marknadsföring, butik, medlemskap och internationella relationer.  Styrelsen i den ekonomiska föreningen utser ledningsgruppen. Föreningen mott är en papegoja i granskogen.

Det mesta tycks välorganiserat och väluttänkt. Fengersfors skiljer sig därvidlag ganska kraftigt från exempelvis Uddebo. Men också från Skattungbyn.

I Fengersfors finns dessutom en kommunal förskola och fritidshem. Där finns också ett behandlingshem för barn och familjer som tidigare var en barnkoloni och innan dess en herrgård. Mitt i samhället finns även en lanthandel som förutom livsmedel erbjuder ombudsservice.

Fengersfors ligger i Fröskogs socken som har en fin kyrka. Det finns också ett organsierat utvecklingsråd för Fröskog och Fengersfors med en hemsida som dock inte är färdig ännu.

Läs mer:

• Glesbygdsort som vänt utvecklingen – Uddebo
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Kaxås
• Glesbygdsort som kämpar för att överleva – Rörö
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Furudal
• Glesbygdsort med kraftig tillväxt – Brännö
• Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn
• Vindbyarna i Malå – Lainejaur, Springliden och Mörttjärn
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Flatön/Malö
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Rörö
• Om västkustöar som överlever trots dåliga odds – Kosteröarna
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Dyrön
• Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Lyr
• Utvecklingen i övergivna samhällen och byar
• Intressant om Uddebo i DN