Det är inget fel med vinstdriven omställning

Det är inget fel med vinstdriven omställning. I en artikel I Arbetaren som jag tvyärr inte kan läsa i sin helhet verkar det som om Arne Müller motsätter sig klimaomställning om den är vinstdriven. Men jag kan inte se att det skulle vara nåt fel på vinstdriven omställning eller en omställning där marknadskrfater spelar en stor roll. Det är ju omställningen som är det viktiga, inte hur den görs.

Dessutom måste ju också projekt som styrs av staten i förlängningen gå med ekonomiskt överskott för att de ska vara genomförbara. Subventioner från myndigheter eller genom att delägare eller anställda inte tar ut lön är iofs ett sätt att få ekonomin att gå ihop med allt kan inte subventioneras av mydnigheter eller av de anställda genom gratis arbete.

Batterifabrik

I den bit av artikeln som jag kan läsa tar Arne Müller upp tre så kallade omställningsprojek. Northvolt, Hybrit och utvinningen av sällsynta jordartsmetaller i en fabrik i Luleå. Northvolt var en batterifrabrik dä rdet redan fårn början var klarat att projektet sakande tillräckligt kapitalstarka investerare. När de sen misslyckades med att få fram funktiondsdugliga batterier och bilindustrin drog tillbaka sina betsällningar så gick det förstås omkull. Det är sånt som kan hända.

Järnsvamp

Produktion av järnsvamp som Hybrit handlar om är däremot en välkänd process som funnits lika länge som vi tillverkat stål och järn på andra sätt. På 1950-talet fanns det många järnsvampverk i Sverige men numera finns det bara ett. I Höganäs där också det första moderna järnsvampverket byggdes. Det handlar alltås om en mogen teknik som är väl beprövad.

Det som är nytt i Hybrit är hur vätgasen som behövs för produktionen tillverkas. I äldre järnsvampverk gjordes med hjälp av kol eller natursgas och så är det fortfarande i Höganäs. I Hybrit-projektet är det meningen att vätgasen ska framställas ur luft med hjälp av elektricitet. Att det projektet skulle drabbas av samma problem som Northvolt förefaller osannolikt. Men LKAB har bromsat projektet då LKAB av ekonomiska skäl skjutit investeringarna på framtiden. En orsak är att det är svårt att få tag på den mängd el som skulle behövas.

Stegra

Stegra

Däremot går det andra storskaliga projekter med järnsvamptillverkning vidare. Förut hette detta H2 Green Steel men numera heter det aktuella företaget Stegra. De bygger en anläggning i Boden som ska producera 7 miljoner ton stål från järnsvamp som i sint ur görs från järnmalm. Anläggningen ska som färdig bestå av en vätgasfabrik, en järnsvampfabrik och ett stålverk. Malm får projektet från LKAB och andra leverantörer i Norrbotten. Det finns idag inga tecken på att projektet saknar kapital utan en mängd kapitalstarka investerare står bakom projektet.

Fosfater

Det tredje projektet är egentligen en fabrik för att tillverka fosfatgödsel där LKAB också ska utvinna sällsynta jordartmetaller. Fosfatproduktionen kommer att motsvara 5 gånger Sveriges behov vilket innebär att importen av fosfater från andra länder som Marocko, Västsahara, Kina och Ryssland kan minska kraftigt. Produktionen av sällsynta jordartsmetaller motsvarar 30 procent av dagens import till EU. Dessutom kommer projektet att producera hela Sveriges behov av gips och stora mängder fluorprodukter.

Den här typen av projekt kräver stora investeringar och kunskap. Det spelar därvidlag ingen rol omd eär sttaliga eller privata. Alla projekt behöver gå med ett positivt ekonomiskt resultat när de väl är igång och det spelar därvidlag ingen roll vem som äger ett projekt eller ett företag, staten, de anställda eller kapitalister. Och ibland misslyckas det. Det gäller också oavsett ägarform. Stålverk 80 var ett statligt projekt som gick åt skogen. Northvolt var ett privat projket som kraschade. Att vinstintrssen styr eller inte styr spelar ingen roll.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

För att kommentera med ett inlägg på din egen webbsajt skriv en URL till artikeln på din sajt. Artikeln ska innehålla en länk till denna post. Ditt svar kommer sen att synas på denna sida (efter att den modererats). För att uppdatera ett svar så radera din post och skriv in postens URL igen (Läs mer)