Det här med bostadspolitiken

Trångboddhet och bostadsbrist har konsekvenser för såväl välfärd som segregation, brottslighet och flyktingpolitik. Det leder till ökad segregation då det nästan är omöjligt att flytta till bättre boende om en inte har några pengar. Något som leder till att fattiga ansamlas i vissa områden medan de som har det lite bättre kan flytta därifrån.

Nya invandrare hamnar i de områden där de fattigaste bor och i ett segregerat boende från start vilket försämrar deras möjligheter att komma in i samhället. I dessa områden blir det också ofta trångbott, familjerna har dåligt med pengar och därför är lägenheterna ofta för små för deras egentliga behov. Trångboddhet leder till att ungdomar, framförallt unga män, söker sig bort från hemmet på fitiiden. De hänger istället på gator och torg. Det är då lättare att i sällskap med andra unga män begå småbrott. Det är i det läget lätta att rekrytera dem till kriminella gäng, speciellt då många av dem har uppfattningen att de aldrig kommer att få ett jobb, eftersom deras föräldrar ju ofta går utan jobb.

Om det fanns ordentligt med bostäder skulle det vara en del av lösningen på de problem jag nämnt. Naturligtvis ingen totallösning, men en liten bit av lösningarna på de problemen. Det behövs alltså fler bostäder och därmed mer byggande. Framförallt behöver det byggas bostäder för folk med lite pengar. Det betyder hyresrätter. För att det ska kunna bli så är det bra att veta vilka problem som finns.

Idag är det mycket mer lönsamt för byggbolag och fastighetsägare att bygga bostadsrätter. Detta då de får tillbaka de satsade pengarna direkt, medan de om de bygger hyresrätter kan ta uppemot 30 år vilket leder till sämre lönsamhet på grund av räntebetalningar etc. Förr löstes detta dilemma med räntesubventioner till byggande av hyresrätter. Dessa subventioner tog den borgerliga regeringen bort och försämrade därmed bostadsbyggandet rejält.

Ett annat problem är myndigheternas extrema detaljstyrning som gör det dyrt och besvärligt att bygga hus. Den lagstiftning som finns gör det svårt och dyrt att bygga, vilket minskar till och med byggandet av villor. Planeringsprocessen är också ett problem. Den tar evighet och planerna sätter ofta käppar i hjulet, Byggbolag tilldelas ofta inte mark, de behöver inte betala för den på en marknad. Ständiga överklaganden leder till extremt lång tid mellan tanke och färdigbyggda hus. En förenklad planprocess vore rimligt, men däremot måste självklart var det ska byggas och vad det ska byggas vara föremål för en demokratiskt process, men det hela måste förenklas och byggbolags möjlighet att tilldelas mark avskaffas. Vilka som får överklaga och hur de får göra det måste dessutom begränsas. Detaljstyrningen måste tas bort och samhället ska bara stå för den övergripande planeringen och styrningen i demokratisk ordning. Resten får vara upp till byggare, och fastighetsägare. Vidare bör nån form av subventioner införas så att fler hyresrätter kan byggas utan att byggare och fastighetsägare får ekonomiska problem.

Att göra allt till föremål för en marknad skulle inte innebära fler bostäder eller mer byggande. Istället skulle det ledande till en situation som är exakt likt dagens. Brist på bostäder gör det nämligen lönsammre för fastighetsägare och byggbolag. Hyrorna och priserna kan då rivas upp. En ren marknadslösning på bostadsområdet är inte ett alternativ. Ett exempel på hur det kan gå är uppluckringen av reglerna på andrahandsmarkanden till förmån för marknadsstyrning. Detta har lett till kraftig ökade hyror på andrahandsmarknaden, en självklar utveckling vid en brist på bostäder och helt förutsägbar. En helt fri marknad på bostadsområdet skulle leda till samma sak och göra et ännu svårare för folk utan pengar.

För att skapa mindre segregation och bättre kollektivtrafik i en stad som Göteborg behövs också ett byggande som gör staden tätare och mer ihopbyggd. De tomma områden som omger delar av centrala staden måste bebyggas. Det gäller Mölndalsåns dalgång där det faktisk just nu byggs rejält med bostäder, det gäller Gullbergsvass och Hultmans holme där det ju också finns planer på byggen i framtiden liksom det finns i Frihamnen och på Backaplan. Men hela vägen mellan Hjällbo och Gamlestaden borde det också byggas bostäder och de borde varit bostäder och småindustrier på den mark som just nu upptas av den gigantiska och överdimensionerad motorvägskorsningen Röde Orm.

Mer bostäder skulle också kunna byggas centralt om motorvägstrafikleder som motorvägarna genom stan (E6, E45, E20, R40), Dag Hammarsköldsleden, Lundbyleden, Oscarsleden, Västerleden med flera gjordes om till boulevarder. Detta skulle i sin tur göra det möjligt med bättre kollektivtrafik vilket sen skulle ge en god spiral. Bättre kollektivtrafik-färre bilar-enklare att förtäta staden-bättre kollektivtrafik-färre bilar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads