Identifierade hatbrott ökade 2011 men har minskat sedan 2008

Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrott ökade med 7 procent under 2011 jämfört med året innan, till drygt 5 490. Mest ökade hatbrott med antireligiösa motiv, 18 procent. Allmän plats var den vanligaste brottsplatsen i hatbrottsanmälningarna förra året, samtidigt som hatbrott på internet ökar. Det visar Hatbrottsstatistiken 2011 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.

Brå har identifierat drygt 5 490 anmälningar om hatbrott 2011. Av dessa bedömdes:

  • 72 procent (knappt 3 940 anmälningar) som främlingsfientliga/rasistiska.
  • 16 procent (drygt 850 anmälningar) som homofobiska, bifobiska eller heterofobiska.
  • 12 procent (drygt 650 anmälningar) som antireligiösa (islamofobiska, antisemitiska, kristofobiska och övriga antireligiösa).
  • 1 procent (drygt 50 anmälningar) som transfobiska.

Även om det totala antalet hatbrottsanmälningar har ökat under 2011 jämfört med 2010, så har de samtidigt minskat i samma utsträckning (7 procent) sedan 2008.

– I hatbrottsstatistiken för 2011 har vi för första gången gjort jämförelser några år tillbaka. Mellan 2008-2011 ser vi till exempel att de identifierade antireligiösa hatbrottsanmälningarna har ökat med 8 procent, medan antalet identifierade homofobiska hatbrott däremot har minskat med 20 procent under samma period, säger Fredrik Aspling, utredare på Brå.

Olaga hot vanligast

Överlag har de främlingsfientliga/rasistiska och homofobiska hatbrott en liknande fördelning avseende brottstyper. Huvuddelen utgörs av olaga hot och ofredande, våldsbrott och ärekränkning. Våldsbrott är dock vanligare vid homofobiska och afrofobiska hatbrott. Bögar, flator  och svarta utsätt alltså oftare för våld än vad andra som utsätts för hatbrott råkar ut för. Vid antireligiösa hatbrott är olaga hot och ofredande en stor brottskategori, men här är dessutom hets mot folkgrupp, skadegörelse och klotter vanligt. Romer utsätts främst för olaga diskriminering, nåt som man kan befara blir vanligare om butiksägare ges rätten att stänga av folk de misstänker för snatteri.

Det näst vanligaste brottet vid antisemitiska hatbrott efter olaga hot/ofredande är hets mot folkgrupp. I allmänhet är det uttalade nazister som ägnar sig åt hets mot folkgrupp. Lägst personuppklaring finns för kristofobiska och antisemitiska brott. Det beror säkerligen på att många av dessa brott handlar om skadegörelse och klotter.

Hatbrott begås på många olika platser där människor vistas i sin vardag.

– Jämfört med tidigare år har andelen hatbrott som begås i eller i nära anslutning till hemmet eller på arbetsplatsen minskat under 2011, säger Carina Djärv, utredare på Brå. Det betyder att allmänna platser som gator och torg blivit den i särklass vanligaste brottsplatsen i hatbrottsanmälningarna.

Två delar i hatbrottsstatistiken

Statistiken över hatbrottsanmälningar bygger på polisanmälningar som efter en särskild granskning av Brå bedömts som hatbrott. Även Brå:s nationella trygghetsundersökning (NTU) används som källa. Enligt den senaste NTU-mätningen, som avsåg utsatthet för under 2010, uppskattas cirka 81 000 personer (16-79 år) ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2010 och cirka 19 000 personer för homofobiska hatbrott.

Sammantaget kan man nog säga att hatbrottsstatistiken är problematisk. Jämfört med NTU har den exempelvis väldigt få identifierade anmälda fall (4 000 när det gäller främlingsfientliga brott och 800 när det gäller homofobiska brott). Den omfattar en rad subjektiva bedömningar av vad som är hatbrott. Den påverkas alltså av olika inblandade och bedömande personers fördomar, av deras bakgrund och av hur etablerad i samhället man är.

Det kan på goda grunder antas att en högre andel av de antisemitiska hatbrotten identifieras då offren för dem i allmänhet tillhör grupper i samhället som är väletablerade. Motsatsen gäller då offer för islamofobiska brott. De är sannolikt underrapporterade och sannolikt identifieras baar en del av dem. Många klassas säkert också som rent rasistiska hatbrott istället för islamofobiska hatbrott. Att antalet antisemitiska hatbrott och antalet islamofoba hatbrott inte skiljer sig speciellt mycket åt tyder också på att rapporteringen är skev.

När det gäller antisemitiska hatbrott finns det dessutom kraftiga förändringar från år till år så där finns det också andra saker som sannolikt påverkar. Mellan 2009 och 2010 minskade antalet antisemitiska hatbrott exempelvis betydligt mer än de ökade mellan 2010 och 2011.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Bengt

    ”Det kan på goda grunder antas att en högre andel av de antisemitiska
    hatbrotten identifieras då offren för dem i allmänhet tillhör grupper i
    samhället som är väletablerade. Motsatsen gäller då offer för
    islamofobiska brott”

    Det är fascinerande att ni vänsterextremister alltid försöker bagatellisera hatbrott mot judar. Ni är fixerade vid att kritisera Israel (som förtjänar kritik men är mindre dåligt än varje annat land i Mellanöstern när det gäller mänskliga rättigheter): Du sprider nazi-myten om att judar är ”väletablerade”. ”På goda grunder”. Utan någon hänvisning. Alltså dina fördomar. Ungefär som när sd-poltiiker på goda grunder hävdar att invandring medför ökad terroris, Men så har ni vänsterextremister också ofta samlats med högerextremister, du känner säkert till pakten mellan Sovjet och Tyskland 1939 men även senare ”mot sionismen” judars rätt till ett eget land. Du tillhör själv ett diktaturvurmande parti men har mage att låtsas värna mänskliga rättigheter. Att alla muslimska samfund (enligt islamologer vid Lunds universitet) är homofientliga tycker du säkert är en bagatell, det viktiga för dig är att muslimer oftare än andra, som dig, ogillar USA och Israel.

  • Kommentera gärna vad jag skrivit, men hitta inte på vad jag tycker. Skriv inte om USA eller Israel. Inlägget handlar inte om nåt av de länderna utan om Sverige. 

    Om ni har invändningar mot mitt resonemang om antisemitism och islamofobi, argumentera mot. Ni måste visa på varför mitt resonemang är fel. Varför är inte resonemanget korrekt? 

    Att jag skulle vara en antisemit eller förringa antisemitism är inga argument.  Det duger inte att rada upp förolämpningar eller fördomar om vänsterfolk. Det duger inte heller att pådyvla mig åsikter som jag inte har. Alla inlägg som på något sätt bryter mot mina kommentarsregler kommer att tas bort.

    http://blog.zaramis.se/kommentarsregler/

  • Pingback: Den svenska rasismen - hatbrott | Svensson()

  • Pingback: Högerextremister står för större delen av det politiska våldet | Svensson()