Flera faktorer påverkade marknadsutvecklingen för djurprodukter, animalieprodukter, 2019, bland annat en fortsatt förändring av konsumenternas efterfrågan, den svaga svenska kronan, svinpest i Kina och kvardröjande effekter av torkan 2018. Detta enligt en rapport från Jordbruksverket.
En ökad andel av köttet och äggen som konsumerades i Sverige också var också producerade i Sverige. Att den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter inte ökat som den gjort för kött och ägg, tyder enligt Jordbruksverket på att mejeriföretagen har svårare än kött- och äggföretagen att öka försäljningen genom att lyfta svenska mervärden.
I ett längre perspektiv har förbrukningen av kött stigit samtidigt som den svenska marknadsandelen sjunkit. De senaste åren har dock kurvorna vänt och närmar sig varandra igen. Vi äter mindre kött samtidigt som en större andel är svenskt.
– Konsumenterna fortsätter att reagera på rön om matproduktionens påverkan på klimat och miljö och vi är måna om vår hälsa. Djuretik är viktigt för många konsumenter. Men vi är också pigga på att testa mat som är trendig. Just nu är det hett med vego och det finns konsumenter som därför väljer att byta ut animalieprodukter mot växtbaserat. Den här gruppen kan också återgå till tidigare kostvanor, eller haka på någon ny mattrend. Konsumentundersökningar pekar på fortsatt intresse för både vegetarisk och svensk mat, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.
Sammantaget minskade förbrukningen av kött 2019 med 2,3 procent eller 2,0 kg till 81,9 kg/capita, vilket är i nivå med förbrukningen 2004. Variationen mellan köttslagen är dock stor. Minskningen var störst för griskött och förbrukningen ligger nu på samma nivå som mitten av 1980-talet. Förbrukningen av matfågel ökade. Vi åt något mindre ägg men förbrukningen har ändå ökat stadigt under flera decennier. För mejeriprodukter varierade utvecklingen, vi konsumerade lite mer ost och smör men mindre mjölk och yoghurt.
Sedan EU-inträdet har framför allt mjölk- och grisköttsproduktionen haft en vikande trend. Produktionen av matfågel, får- och lammkött och ägg har samtidigt ökat. Produktionen av nötkött är idag nästan lika stor som 1995, dock med ett skifte från färre nötkreatur av mjölkras till fler av köttras. Räknat i vikt har en ökad produktion av matfågel vägt upp för de minskningar som skett för griskött och idag är produktionen av de fyra största köttslagen totalt ungefär lika stor som 1995.
För kött totalt steg den svenska marknadsandelen till 68 procent 2019, vilket kan jämföras med 99 procent 1994 och bottennivån på 61 procent 2013. Andelen svenska ägg av vår förbrukning steg till 97,5 procent 2019 och det är den högsta nivån sedan slutet av 1990-talet. Vid en omräkning av samtliga mejeriprodukter till mjölkekvivalenter hamnar den svenska marknadsandelen på 70,4 procent, det är en minskning jämfört med 2018 och även fortsättning på en långvarig trend med sjunkande svensk marknadsandel i mejerisektorn.
Jag tror dock att analysen som Åsa Lannhard Öberg från Jordbruksverket gör är delvis felaktig. En av orsakerna till ökad köttkonsumtion är sannolikt också en ökad andel invandrare. Kött är och har varit vanligare mat i många av de länder som invandrare kommer ifrån än i Sverige. Ytterligare ett tecken på detta ärt att konsumtionen av fläskkött minskat under samma tid som konsumtionen av annat kött ökat. Detta trots att fläskkött normalt är billigare än nötkött och dessutom nyttigare och i allmänhet också klimatvänligare. Personer från muslimska länder har ingen vana att äta fläskkött. Att mjölkkonsumtionen minskar är också ett tecken på att den ökade andelen invandrare spelar roll för de ändrade konsumtionsmönstren när det gäller djurprodukter. De flesta vuxna människor med bakgrund i andra delar av världen kan inte dricka mjölk som vuxna. Men naturligtvis är trenden mot ökat antal vegetarianer och veganer också något som påverkar förändringarna när det gäller kött- och mjölkkonsumtion.
