I ETC ställer en person en fråga om miljövänligt fjärrvärme. Johan Ehrenberg ger ett ganska rimligt svar men det är otillräckligt och också delvis vilsledande. För det första så är den mest miljö- och klimatvänliga fjärrvärmen återvunnen överskottsvärme (återvunnen spillvärme) från industriprocesser, avlopp och rökgaser. Återvinningen sker med värmepumpar och värmeväxlare. Detta berör Ehrenberg inte alls.
Spillvärme
I Göteborg svarar sådan återvunnen värme för 54% av fjärrvärmen. För Lysekil står återvunnen värme för all fjärrvärme och i Stenungsund för nästan all fjärrvärme. När det gäller Stenungsund finns det dessutom resurser som inte utnyttjas. I Sverige som helhet stod återvunnen värme för 26,6% av fjärrvärmen år 2020.
Göteborg återanvänder den mesta värmen som är möjlig att återvinna. I Sverige som helhet finns det däremot sannolikt stora outnyttjade resurser i form av överskottsvärme från industrier av olika slag. Men överskottsvärme utnyttjas på många håll.
Biobränsle
Johan Ehrenberg nämner framförallt den nationellt största källan för fjärrvärme, biobränslen. De stod för 41,3% av all fjärrvärme i Sverige år 2020. Men som vanligt låtsas han som om biobränsle avverkas i syfte att blir bränsle. Men i verkligheten handlar det huvudsakligen om avfall från skogsindustrin som om det inte eldades skulle läggas på hög för att förmultna. Något som ger lika stora utsläpp av växthusgaser som att elda upp det. Att inte elda upp det är slöseri med resurser utan att vi får mindre utsläpp av växthusgaser.
Ehrenberg nämner dock också en enligt honom bättre metod att hantera sådant avfall, pyrolys. Det låter på honom som om pyrolys inte skulle producera några växthusgaser. Men det är inte sant. Pyrolys ger växthusgaser såväl som en del annat:
Pyrolys bryter ner inkommande material och producerar många olika ämnen – flyktiga gaser, oljor i gasform som kan kondenseras och en fast återstod. De flyktiga gaser som avgår består främst av vattenånga, kolmonoxid, metan och andra lättare kolväten samt även tyngre organiska föreningar. De tyngre organiska föreningarna kan ofta kondenseras och brukar då kallas tjäror eller pyrolysoljor. Den fasta återstoden består av en hög viktandel kol och kallas ibland koks. Oftast kan alla dessa komponenter utnyttjas som bränslen eller råmaterial. De flyktiga gaserna kan brännas, medan pyrolysoljorna antingen kan brännas eller utnyttjas på annat sätt. Den fasta återstoden kan brännas eller utnyttjas i processer där rent kol används, till exempel metallurgiska processer.
Den fasta återstoden är biokol som kan användas som jordförbättring eller till förbränning. Oavsett vilket ger det också upphov till utsläpp av växthusgaser. Pyrolys är med andra ord ingen lösning.
Sopor
Vidare kritiserar Johan Ehrenberg avfallsförbränningen som står för 27,1% av all fjärrvärme i Sverige (26% i Göteborg). Han glömmer dock att nämna att om soporna inte bränns måste de läggas på soptippar vilket är sämre för miljön (mikroplastpartiklar och gifter sprids) och ger upphov till lika stora utsläpp av växthusgaser över tid utan att vi använder det på något vettigt sätt. Det enda som kan minska dessa utsläpp är att vi producerar mindre sopor men så länge vi producerar sopor är det enda vettiga att använda energin som de innehåller.
Värmepumpar
Slutligen nämner Johan Ehrenberg bergvärmepumpar. Något som väldigt många villor använder för sin uppvärmning. Alla värmepumpar kräver dock tillskott av el. Det är alltså bara klimatvänligt om det använder el som inte producerats av fossila bränslen. Nästan all el som används och produceras i Sverige är dock fossilfri (mellan 96 och 100%) så det är ett klimatvänligt alternativ. Några riktigt storskaliga bergvärmepumpar den typen finns dock inte i Sverige idag, men i Göteborg utreds möjligheterna till en sådan anläggning. Däremot finns ganska stora anläggningar för enstaka större byggnader.
PS. Pyrolys har använts sen urminnes tider för att framställa träkol och tjära. Senare har det använts för att göra koks och stadsgas av kol såväl som olja av oljeskiffer.
