Motsättning mellan klimat och tillväxt?

En omställning av samhället till ett mer klimatvänligt samhälle kräver omfattande investeringar. Investeringarna behöver ske på en lång rad områden, kollektivtrafik och transporter, energi, solenergi, vindkraft, ståltillverkning, gruvbrytning, förändrad biltillverkning, jordbruk och skogsbruk. Investeringarna handlar om så stora belopp att det oundvikligen innebär ekonomisk tillväxt. Det finns alltså ingen motsättning mellan ekonomisk tillväxt och klimatomställning.

Maten

Omställningen av samhället är dessutom mycket mer omfattande än vad vi tror och kräver mycket mer. Så här skriver jordbrukaren och debattören Gunnar Rundgren:

Det är klart att vi kan tillverka fossilfri konstgödsel, elbilar och fossilfritt stål. Elbilen har mer än hundra år på nacken och den första kommersiella tillverkningen av konstgödsel i början på nittonhundratalet var fossilfri. Innan det svenska stålet blev beroende av importerat fossil stenkol tillverkades det med fossilfritt träkol.

[…]

Utöver de direkta nackdelarna med olika förnyelsebara energislag diskuteras knappt alls hur omställningen kommer att förändra samhället i stort.

[…]

Fossilfri konstgödsel kommer att vara 2-3 gånger dyrare än den fossila. Hur man bedriver lantbruk och de relativa priserna på olika lantbruksprodukter kommer då att förändras. Det kommer också leda till minskad specialisering i lantbruket och minskad global handel med livsmedelsprodukter. Dessa kommer i sin tur leda till betydligt större prisökningar än själva kostnaden för den fossilfria konstgödseln. För att klara livsmedelsförsörjningen kommer det att krävas återcirkulation av näringsämnen från stad till land, med ombyggda avloppssystem, sannolikt också att megastäder med 20 miljoner människor minskar sin befolkning.

Han menar att det kommer att leda till minska tillväxt. Men det är helt enkelt inte sant då det leder till ökad sysselsättning vilket ekonomisk tillväxt. På samma sätt krävs omfattande investeringar för att bygga om samhället till ett kretsloppssamhälle och för att skapa tillverkning ev exempelvis fossilfri konstgödsel. Hans resonemang haltar.

Bristvaror

Haltar gör även resonemanget som förs fram av en vänsterpartist, Sture Antonsson från Simrishamn, i Flamman. Deras resonemang är dessutom baserat på felaktiga premisser då de påstår följande:

Vi utrotar 200 arter varje dag. Världs­haven är till stor del utfiskade. Fosfor kommer snart att vara en bristvara inom jordbruket. Bristen på vatten kommer att få ofattbara konsekvenser. Vi är väldigt illa ute.

Att världshaven skulle vara utfiskade är inget annat än dumheter. I Nordatlanten har biomassan ökat under de senaste decennierna och ingen generell utfiskning finns nån annan stans än i delar av Asien. Överfisket i världen minskar också för närvarande

Fosfor kommer att bli ett problem om det ska komma från brytning av fosfater. Lösningen på det är som Gunnar Rundgren skriver att satsa på ett kretsloppssamhälle. Återvinning och återanvändning är ett måste både i jordbruket och på andra håll. Det kräver investeringar. Men det leder också till minskad råvaruförbrukning. Utan minskad ekonomi på grund av de omfattande investeringar som krävs. En del av anledningen till det är att det innebär ökad sysselsättning.

Vatten

Brist på vatten finns i vissa delar av världen bland annat för att människan envisas med att försöka bo i öknar. För att ändra det krävs omfattande investeringar så att städer i öknar kan tömmas och rivas. I andra delar av världen beror det på att vi smutsar ner och förgiftar vattnet. För att åtgärda det krävs bl.a. investeringar i rening och ny teknik.

I andra delar av världen beror det på konstbevattning. Vi i odlar helt enkelt många grödor på helt fel platser. Men det går att ändra. Livsmedel måste produceras lokalt och konsumtionen av livsmedel måste anpassas till det som produceras lokalt. Livsmedel ska inte skeppas kors och tvärs över jordklotet.

Det är möjligt att vi är illa ute. Men det finns onekligen saker vi kan göra. Åtgärder som genom att de kräver omfattande investeringar leder till ekonomisk tillväxt.

Mer solenergi ger större säkerhet i elleveranserna då solenergi med fördel kan produceras där el förbrukas. Mer vindkraft ihop med mer solenergi ger ökad tillgång på el vilket gör det möjligt med kraftigt utbyggd eldriven kollektivtrafik och med en total övergång till elbilar. Det allra viktigaste är att få bort användningen av fossila bränslen för transporter och elproduktion.

Vätgas

Mer el ger möjligheter att producera vätgas från vatten. Vätgas kan ersätta fossila bränslen där eldrift inte är möjlig. Det ger också möjlighet att bl.a. producera fossilfritt stål. När vätgasen förbränns produceras dessutom vatten som kan tas tillvara eller helt enkel släppas ut i naturen.

Vätgas kan också fungera som batteri genom att överskottsel kan lagras som vätgas och sedan användas när det behövs för att producera el vid underskottsituationer på grund av dåligt väder (ingen sol eller ingen vind). Vidare är det möjligt att med vätgas som råvara tillsammans med koldioxid tillverka en mängd kolväten som sen kan användas som bränslen där eldrift inte är möjlig som sjöfart och flyg. Sådan bränslen använder lika mycket koldioxid som de produceras. Dessa bränslen kallas elektrobränslen och tillverkningen kräver mycket el.

Dessutom kan vätgas användas som grundråvara för tillverkning av många olika produkter däribland ammoniak. Ammoniak är sen råvara för konstgödsel (kvävegödsel).

Allt detta kräver omfattande investeringar och innebär en klimat- och miljövänlig omställning av samhället samtidigt som det ger ekonomisk tillväxt.

Det är alltså inte med nödvändighet en motsättning mellan tillväxt och klimatåtgärder. Samtidigt måste tillväxt vara en bisak och inte ett mål. Att minska koldioxidutsläppen och stoppa den av människan orsakade uppvärmningen av jorden måste vara det primära målet. Offentliga investeringar är sanaolikt enda sättet som det är genomförbart på. Det betyder att det knappast går att lösa klimatproblemen inom ett samhälle som styrs av en vinstmaximerande kapitalism.

Läs mer:

• Vad kan göras för klimatet?
• Vänsterpartiet vill vinna väljare från SD och soffan
• Vad kan göras för ökad jämlikhet?
• Klimatfrågan måste tonas ner för att vinna nya väljare