För en person som växer upp i en familj som lever på försörjningsstöd (socialbidrag) så ligger överrisken att begå brott på 6,1 gånger, dvs det är mer än 6 gånger vanligare att en sådan person kommer att begå brott än genomsnittet. Dålig utbildning innebär en överrisk på 4,1 gånger och dålig inkomst innebär en överrisk på 5,3 gånger. Att vara man ger en överrisk på 3,2 gånger.* Detta enligt Brå:s undersökning av brottsligheten bland utrikesfödda.
Överrisken för invandrare utan kompensation för ålder, kön och klass är 2,5 gånger. Det är samma överrisk som konstaterats vid samtliga tidigare publicerade undersökningar kring brottslighet och invandrare. Inget har förändrats den 1970-talet och är på samma som i. en undersökning publicerad 2005. Bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är överrisken 3,2 gånger.
Kompenseras för kön, ålder och klass minskar överrisken till 1,8 gånger för invandrare och till 1,7 gånger för inrikesfödda med med två utrikesfödda föräldrar. Den resterande överrisken att bli misstänkt för brott kan förklaras med rasism.
Rasism
Överrepresentationen vad det gäller brottslighet har minskat över tid för alla undersökta grupper. Överrisken för att bli misstänkt för brott har dock ökat för gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Det stärker tesen om rasism inom rättsväsendet och pekar sannolikt också på betydelsen av trångboddhet. När ungdomar tvingas hålla sig ute blir de utsatta för fler polisiära kontroller och därmed lättare misstänkta för brott. Att personer från Afrika oftare är misstänkta för brott än andra visar också att rasism kan spela en stor roll när det gäller att personer blir misstänkta för brott.
Det vanligaste brottet som upptäcks vid poliskontroller av individer på gatan är narkotikabrott. Andelen som misstänkts för narkotikabrott har ökat i samtliga undersökta befolkningsgrupper. Mest har det ökat i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Den gruppen har en större andel unga, en större andel fattiga och en större andel trångbodda än andra undersökta grupper. Risken för personkontroller är mycket högre i denna grupp än i andra.
Rasism spelar sannolikt en inte helt oväsentlig roll i detta men större betydelse har sannolikt att de unga i denna grupp oftare befinner sig utomhus än andra unga. Detta på grund av trångboddhet.
Att vara fattig, dvs arbetarklass, är den klart största anledningen till att någon blir misstänkt för brott.
Klass
1) De olika svårigheter det kan innebära att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land med främmande språk, miljö och i olika mån också en ny kultur. Bland dem som känner utanförskap och upplever att de har bristande livschanser, kan risken för brottsligt beteende öka.
2) Sociala faktorer som generellt sett ökar risken för brott, såsom låg utbildning och inkomst men även psykisk ohälsa, är vanligare bland utrikesfödda.
3) Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister i form av fördomar och negativ särbehandling, liksom diskriminering på arbetsmarknaden.
Rapporten lyfte också betydelsen av den etniska boendesegregationen, som riskerar att leda till en vi-och-dom-syn, som i sin tur kan försvåra integration och möjligheter att känna sig solidarisk med det övriga samhället, samt möjliga effekter av selektionsprocesser i anmälningsbenägenhet eller i polisens arbete, som kan leda till skillnader i sannolikheten för personer från olika grupper att registreras som misstänkta när de begår brott (Brå 2005).
Brå säger kort och gott att det handlar om rasism och klass. Minskade klassklyftor (ökad jämlikhet och minskad fattigdom), minskad segregation, minskad trångboddhet och lägre arbetslöshet är det som måste till för att åtgärda problemet. Vi måste få jämlikare skolor, överskott på bostäder och bättre vård av psykiskt sjuka. Sådana åtgärder kommer också att innebära minskad rasism.
I alla befolkningsgrupper har andelen som varit misstänkta för brott minskat de senaste 20 åren. Brottsligheten minskar med andra ord. Överrisken för personer med utländsk bakgrund att bli misstänkta för brott har samtidigt inte förändrats nämnvärt.
Läs mer:
- Allt färre misstänkta brottslingar
- Gängbrottsutredningen innebär ett steg i fel riktning
- Den ojämlika brottsligheten
- Rejält minskad brottslighet de senaste 50 åren
*) Andreas Magnusson i Magasinet Paragraf redovisar delvis andra siffror men han har gjort ett misstag. De högre siffror han redovisar på vissa punkter är från den undersökning Brå publicerade år 2005.