Boknytt
Jodå, Gud spelar tärning
Jan Blomgren
Santérus förlag
Kvarkar, slump och gud
Newtons berömda fallande äpple drogs inte bara mot jorden, utan jorden drogs av gravitationen även mot äpplet!
Det var en överraskande nyhet för mig i den kristne professorn i kärnfysik Jan Blomgrens 200-sidorsbok ”Jodå, Gud spelar tärning – slump och struktur i vetenskapens nya världsbild”.
Newton och 1600-talets naturvetenskapliga revolution gav en mekanisk världsbild där allt var orsak och verkan, och allt alltså var deterministiskt förutbestämt. Gud blev som en urmakare som startade klockan, och sedan lämnade skapelsen i fred.
Med Darwin behövdes inte ens gud längre som skapare, det skötte evolutionen. Men sedan dess har vi på 1900-talet fått den nya fysiken, med relativitetsteori, rum-tiden, partikelfysik, kvarkar, kaosteori, slump, kvantmekanik etcetera.
Det visar sig att i den lilla subatomära världen (den som bygger upp atomer) så råder andra ”regler” än i vår mellanvärld (kosmos är den stora världen). Det finns ingen säker orsak och verkan, vilket fick Einstein att protestera: ”Gud spelar inte tärning”.
Främmande naturlagar
Jo, det gör hen. Samma experiment kan ge olika resultat. I den subatomära världens mikrokosmos vet man alltså inte alltid vad som kommer att hända. Det är sannolikheter, slumpmässigheter och kaos. De ”regler” för materia och energi vi är vana vid är annorlunda än i vår mänskliga mellanvärld.
Den lilla världens icke-determinism (ingen automatisk orsak och verkan) har fått många att tänka att ”då har vi ju fri vilja” (konstigt nog tas dock inte friaviljan-diskussionen upp i boken, en miss).
Andra sa stopp, den subatomära världen existerar för sig och har andra ”regler” än i vår värld. Men det visade sig att de hade fel. Den lilla kvark-världen bakom atomerna dyker även upp hos oss och påverkar även vår egen mittemellan-värld!
Ja, exempelvis slumpmässigt utstrålade radioaktiva partiklar från ”subatomvärlden” kan påverka våra gener så att vi får mutationer, en av drivkrafterna bakom själva evolutionen.
Radioaktiv evolution
Det här gör att en eventuell gud via dessa slumphändelser indirekt skulle kunna ingripa aktivt i människans värld – utan att det märks. Därmed kan vi varken bevisa att gud finns eller inte.
Han kan verka i det fördolda via den subatomära världens slumpmässighet som dyker upp i vår ”lagomvärld”, förklarar författaren.
Många skriver om den nya fysiken. Denna bok är lika bra som andra, lite trög i början, spännande ofta, svårläst ibland. Sedan är det religiösa resonemanget intressant, liksom att boken är skriven av en frireligiös kärnfysiker.
Han väljer att tro utan bevis. Det gör jag med. En andlig kosmisk kraft verkar för mig troligare som alltings upphov än att en slumphändelse i tomma intet drog igång universum med en Big Bang.
Konstigt nog verkar allting i universum vara konstruerat så att vi människor kan uppstå som intelligent liv – ”ett gudomligt syfte” anar författaren. Men varför är då resten av universum så funtat att chansen för ytterligare intelligens liv i kosmos är minimal, som Jan Blomgren tydligt visar?
Ur intet eller av gud?
Religion är och bör vara en privat personlig sak. Då inget (ännu…) går att bevisa om gud finns eller inte, är den ateistiska propaganda som vissa naturvetare och ”den reellt existerande socialismen” ägnar/ägnade sig åt ganska meningslös.
Religionen kan ibland motivera människor till goda handlingar (bra), ibland till onda (dåligt). Men religiösa fundamentalister med obevisade religiösa trosuppfattningar har ingen rätt att tvinga sig på människor.
Det är spännande att läsa om våra mellanvärlds-forskare, och deras kartläggning av den lilla subatomära världen under oss, och den stora universumvärlden ovanför oss.
Det väcker existentiella frågor om meningen med allt. Men själv tror jag inte som författaren att en eventuell gud behöver utnyttja vissa underliga universella ”regler för alltet” för att nå oss människor, om hen så skulle önska (gud har inget kön påpekas i fotnoterna).
Är man gud kan en nog göra lite som en vill…Den judisk-kristna-muslimska gud/allah i alla fall. Nordiska, hinduiska och buddhistiska gudar har lite mindre att säga till om…
Och trots att jag själv tror helt ovetenskapligt på en slags högre makt i universum, så begriper jag inte hur denna påstådda gud kunde stå bredvid och se exempelvis Förintelsen utan att ingripa (via radioaktiva subatomära partiklar eller inte).
Människan viktigare än gud
I slutändan har vi människor bara oss själva, miljön, klimatet, och planeten att ta hand om – oavsett alla våra olika religiösa, ateistiska eller agnostiska uppfattningar om människans plats och uppgift i universum.
Vi lär knappast få svar på dessa frågor, och vi får fortsätta att spekulera och tro utan bevis. Frågorna är intressanta, men det är mänskligheten på den här planeten här och nu vi bör engagera oss i och för.
Och för att få med oss och aktivera människor i kampen för vår och planetens överlevnad så bör vi ena oss över alla religiösa gränser. Och den vänster jag identifierar mig med bör lämna de sista kvarvarande resterna av förlegad ateism. Bli helt neutral i andliga frågor.
Inte minst för att vi alla kommer att dö så funderar många människor över existentiella frågor som meningen med livet. Så religiös tro kommer alltid att finnas tror jag – även i en tänkt socialistisk värld. Amen.
Hans Norebrink
Fotnoter
# Varför är konkurrerande individer beredda att samarbeta med icke-släktingar, undrar författaren, det för ju inte deras gener vidare. Men samarbete kan ju gynna både två individer och två grupper, vilket gör att allas genspridning blir effektivare, lägger jag till här. Just i denna fråga verkar inte författaren ha full koll.
För genom vårt symboliska tänkande kan vi också skapa nationer, som vi upplever som en slags ” Den föreställda gemenskapen” (en bok) av avlägsna släktingar. Då gynnar kollektivt samarbete alla i nationen. Exempelvis Darwin trodde på gruppselektion – samarbetande grupper gör alla individers egna genspridning effektivare än om de bara hade individkonkurrerat.
# Med reservation för att jag kanske inte har förstått allt i boken. Jag är ju bara en simpel ”mellanvärldsvarelse” – evolutionärt skapad att förstå den egna ”lagomvärlden” – inte att begripa ”atomlillvärlden” och ”kosmosstorvärlden”.
