Förekomsten av psykisk ohälsa och samsjuklighet är mycket högre bland kriminalvårdsklienter än bland befolkningen generellt. Både i Sverige och i andra länder. Detta gäller särskilt depression, missbruk, personlighetssyndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Psykisk ohälsa och diagnoser
Psykisk ohälsa innefattar olika typer av symptom och diagnoser som påverkar välbefinnandet och vardagen på olika sätt. Det kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som psykos eller bipolär sjukdom. Psykisk ohälsa är därmed svårdefinierat och avgränsas på olika sätt i olika studier. Psykiatriska sjukdomar och tillstånd är psykisk ohälsa som innebär en nedsättning av psykisk funktionsförmåga vilka uppfyller kraven på en psykiatrisk diagnos.
För psykiatriska tillstånd och annan psykisk ohälsa förekommer ofta en samsjuklighet. Att en person lider av flera tillstånd samtidigt, till exempel ADHD, depression och substansmissbruk, gör det svårt att ställa rätt diagnos och därmed ge rätt behandling. Missbruk och psykisk ohälsa är två separata men invecklade tillstånd. Något som gör det svårt att skilja det ena från det andra. Psykisk ohälsa kan vara svårt att skilja från effekter av missbruk. Många studier om psykisk ohälsa hos kriminalvårdsklienter innefattar därför missbruk. Eftersom missbruk är en känd riskfaktor för brottslighet är det ibland viktigt att särskilja missbruk från annan typ av psykisk ohälsa.
De starkaste riskfaktorerna för återfall i brott (t.ex. tidigare brottslighet) delas av de med och utan psykisk ohälsa. Personer med ADHD, antisocialt personlighetssyndrom, psykopati samt en samsjuklighet av psykisk ohälsa innefattande missbruk återfaller i större utsträckning i brott än andra. I övrigt uppvisar psykisk ohälsa ett svagt samband med återfall i brott.
Svenska fångar, diagnoser och psykisk ohälsa
Kriminalvårdens statistiksektion genomförde 2013 en kartläggning över 2 142 av Kriminalvårdens fångar. Kartläggningen visade att en knapp tredjedel av fångarna hade varit i kontakt med den öppna psykiatrin. Fem procent hade vårdats inom den slutna psykiatriska vården inom de tre år som föregick den aktuella påföljden. Nästan hälften, 46 procent, av fångarna i kartläggningen hade fått en diagnos för psykiska sjukdomar eller beteendesyndrom under sin tid i Kriminalvården. Var tionde fånge hade fått diagnosen ADHD. 21 procent hade fått missbruksrelaterade psykiska diagnoser. Detta efter att själva sökt vård under sin tid i Kriminalvården.
Självmord
En internationell jämförelse har visat att förekomsten av självmord (suicid) bland svenska anstaltsklienter var 5,7 gånger högre för män och 6 gånger högre för kvinnor. Detta jämfört med den generella befolkningen under perioden 2003-2007. Sett till storleken på anstaltspopulationen var självmord vanligare i Sverige än i tio av de andra studerade länderna (bara Danmark hade fler självmord).
ADHD
Förekomsten av ADHD är betydligt högre bland kriminalvårdsklienter än normalbefolkningen. Kriminalvården bedömer att cirka 25 procent av de intagna har ADHD. Uppskattningen av förekomsten av ADHD är i linje med internationell forskning där det kommit fram att ADHD är tio gånger vanligare bland vuxna intagna (26,2%) jämfört med befolkningen i sim helhet.
Psykiatriska diagnoser
En svensk registerstudie undersökte psykiatriska diagnoser hos alla som dömts för mord, dråp, mordförsök eller försök till dråp i Sverige från 1988 till 2001. Studien hittade diagnostisk information för drygt 80 procent av gruppen på 2 005 personer. Av dessa personer hade 90 procent en psykiatrisk diagnos varav en av fem uppfyllde kriterier för psykotiska störningar. Nio procent hade schizofreni. Tjugofyra procent av lagöverträdarna med registeruppgifter hade missbruk som huvuddiagnos och 14 procent hade en huvuddiagnos som avsåg personlighetsstörning.
En studie om förekomst av borderline personlighetssyndrom hos män inom frivården i Stockholm visade att en femtedel av deltagarna (109 klienter) bedömdes ha borderline personlighetssyndrom. Även i denna grupp var samsjukligheten stor. Deltagarna med borderline rapporterade betydligt högre nivåer av ångest-, depressions- och ADHD-symptom jämfört med deltagarna utan borderlinesyndrom.
De vanligaste psykiatriska diagnoserna hos männen med borderline var antisocialt personlighetssyndrom, depression samt substans- och alkoholberoende.
Psykopati
En flerårig studie om psykopati genomförd av Karolinska Institutet samlade in data på sju klass-I anstalter (de hårdaste fängelserna) i Sverige under 2015-2017. Studien rekryterade 201 manliga deltagare med svenskfödda föräldrar. Därefter testades bland annat förekomsten av psykopati hos deltagarna utifrån Psychopathy Checklist revised (PCL-R). Andelen deltagare som hade 30 poäng eller högre (enligt nordamerikanska gränsvärdet för psykopati) var 11 procent. Enligt det europeiska gränsvärdet på 26 var andelen 32 procent. Psykopati anses förekomma i ungefär en procent av normalbefolkningen.
Kriminalvårdsklienter med psykopati rapporterar också annan sjuklighet. Den nämnda studien fann en stor samsjuklighet med ADHD. I en annan studie av 207 personer dömda för brott (92 % män) med psykopati och substansmissbruk rapporterade deltagarna flera andra psykiatriska symptom. Efter 18 års ålder hade de flesta deltagarna känt sig deprimerade, oroliga, nedstämda eller nervösa större delen av dagen (79 %). Över hälften (55 %) hade haft hallucinationer. Ungefär hälften (49 %) hade försökt ta sitt liv.
Läs mer:
- Orsaker till brottslighet och vad som kan göras åt saken
- Förklaringar, orsaker och åtgärder mot brottslighet
- Självklart har klass betydelse för brottslighet
- Orsaker till gängbrottslighet
