Under 2023 ökade antalet utdömda fängelsemånader med 25 procent jämfört med året innan. Det har blivit fler och längre fängelsestraff. En kraftig ökning av antalet lagföringsbeslut om mord har också skett. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerat.
Under 2023 ökade antalet utdömda fängelsemånader med 25 procent jämför med året innan. Detta samtidigt som antalet har fördubblats på tio år. Den kraftiga ökningen beror delviss på att antalet fängelsedomar ökat under perioden. Men också på att de utdömda straffen blivit längre.
Under 2023 dömde tingsrätterna till fängelse i 14 096 domslut. Det är en ökning med 12 procent jämfört med 2022. Jämfört med 2014 har antalet fängelsedomar totalt sett ökat med 27 procent. Den genomsnittliga strafftiden har ökat med 61 procent under samma period. Från 8,8 månader till 14,2 månader.
– Vi ser att antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, började öka redan 2017, och att uppgången var extra kraftig under 2023. Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts de senaste åren, säger Oskar Lindström, i ett pressmeddelande. Han är statistiker på Brå.
Lindströms uttalande är dock bara en del av sanningen. Utredningarna med hjälp av bevis från knäckta chattjänster som Encrochat, ANOM och SkyECC har också lett till en stor del av ökningen av antalet fängelsestraff och längden på desamma. Efter att dessa ärenden och rättegångar nu i stort sett är avklarade kommer antalet fällande domar att minska jämfört med 2022 och 2023. Att skjutningarna också minskat i antal kommer också att leda till färre rättegångar och domar samt färre straffade.
Antal personer i fängelse
I Brå:s kriminalvårdstatistik framgår det också att antalet personer som avtjänar sitt straff i fängelset har ökat kraftigt. Den 1 oktober 2023 var det 6 985 personer som hade en pågående fängelseverkställighet. Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma tidpunkt året innan och 62 procent jämfört med 2014.
Mord och dråp
Under 2023 ökade antalet lagföringsbeslut om mord, inklusive ofullständiga brottsformer såsom försök och förberedelse samt medverkansformer såsom medhjälp till brott. Jämfört med året innan ökade antalet lagföringsbeslut om mord med 95 beslut, eller 44 procent. Jämfört med 2014 har antalet lagföringsbeslut ökat med 198 beslut, eller 178 procent.
Samtidigt som antalet personer som lagförts för mord har ökat kraftigt, har utvecklingen över lagföringsbeslut om dråp gått åt andra hållet. Antalet lagföringsbeslut med dråp som huvudbrott minskade med 23 beslut, eller 92 procent, jämfört med 2014. En orsak till denna utveckling med fler mord och färre dråp är att skjutningar i gängmiljöer ökat medan annat dödligt våld minskat.
Läs mer:
- Polisen skjuter ihjäl allt fler
- Att Sverige tappat greppet om våldsutvecklingen är dumheter
- Utsatthet för brott – invandrare mer utsatta
- Skjutvapenvåldets utveckling de senaste 30 åren
- Dödligt våld i Sverige sedan 1960
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Skärpningen av faktisk strafftid har pågått länge. Förhållandet idag är att livstidsstraff, efter ansökan som först kan göras efter 12 år, i genomsnitt omvandlas till 25 års fängelse vilket innebär en faktisk strafftid på dryga 16 år. Lägsta möjliga omvandling av straffet är 18 år vilket ger en faktisk strafftid på 12 år.
Under perioden 1965-1974 var den genomsnittliga strafftiden efter omvandling i genomsnitt 14 år, då det dessutom var vanligt med halvtidsfrigivning blev faktisk strafftid 7 år vilket är mindre än hälften jämfört med dagens situation.
Lägg till detta en skärpning av regelverket 1992 innebärande att det blev väsentligt svårare att döma till rättspsykiatrisk vård.
Det vi ser är en ständigt pågående glidning mot längre och strängare straff, en glidning som sammanfaller med den samhällsförändring, i vidare mening, som så sakteliga tog fart redan i slutet av 1970-talet.
Fast enligt statistiken låg den ganska still fram till 2017.
Nja, men diagrammet börjar 2014. Ett diagram som börjat på 1975 tror jag hade visat något annat.
Det kan du ju tro. Jag tror du har fel. Ingen av oss vet. Ska se som jag kan leta reda på äldre statistik.
Min ”tro” eller vi kan kalla det hypotes har ditt ursprung i två faktorer.
Den ena är att det var vanligare att domstolarna dömde till rättspsykiatrisk vård för grova våldsbrott. Här skärptes, vilket jag nämner, regelverket 1992, att detta inte skulle gjort något avtryck finner jag osannolikt.
Den andra är att den tidsbestämda strafflängden vid omvandling av livstidsstraff, vilket jag också nämner, är längre idag än den var ett halvsekel tillbaka. Härtill kommer att halvtidsfrigivning tillämpades. Rent matematiskt har jag svårt att se något annat än att siffrorna bör ha påverkats.
Men visst det kanske finns andra faktorer som påverkar åt ett annat håll men tills dess jag ser dessa håller jag fast vid min hypotes.
Brå undersökte genomsnittliga strafftider åren 2000-2015 för vissa brott. Det visar att strafftiderna mord och grova bedrägerier ökade men för allt annat var det oförändrat eller minskade strafftider.
https://bra.se/download/18.3f29640714dde2233b1f0cf0/1439887180980/2015_Utd%C3%B6mda%20strafftider.pdf
Det är intressanta siffror som väl är i linje med mina funderingar. Lite förenklat och kortfattat är min bild att den traditionella synen på straff, som ett uttryck för vedergällning och avskräckning, redan om än i begränsad omfattning började ifrågasättas. Detta var början på en utveckling som höll i sig åtminstone fram till 1970-talet eller något längre där rehabilitering och vård blev allt viktigare.
Sedan händer något då pendel igen svänger mot vedergällning och avskräckning. Valrörelsen 2022 visade på att denna utveckling då nått långt då i princip alla pläderade för hårdare straff något som nu genom lagändring på lagändring görs till verklighet.
En del i utvecklingen är reglerna för villkorlig frigivning, dessa infördes så tidigt som 1906. Det exakta realiserandet har skiftat men i princip har det byggt på frigivning after två tredjedelar av strafftiden ibland villkorat med att en minimistrafftid först skall avtjänas.
Så sent som 1983 gick förändrades principen då frigivning efter halva strafftiden blev norm. Kritiken lät inte vänta på sig, 10 år senare återställdes de tidigare reglerna för straff som understeg 24 månader medan halvtidsfrigivningen behölls för längre strafftider Sverige från frigivning då två tredjedelar av straffet avtjänats till halvtidsfrigivning. 1999 ändrades lagstiftningen åter, till två tredjedelsfrigivning för samtliga.
En annan del i utvecklingen är den tidigare nämnda regelskärpningen 1992 som minskade möjligheterna att döma till rättspsykiatrisk vård. Min egen ståndpunkt är att de flesta som begår mycket grova brott som t.ex. mord och våldtäkt i mycket högre grad borde komma ifråga för vårdinsatser. Jag kan inte se annat att de som med berått mod begår grova våldsbrott också är behäftade med olika former av störningar. Störningar som psykiatrin borde vara mycket mer förmögna att hantera än kriminalvården.
Frågan är hur länge utvecklingen mot hårdare straff kommer att pågå. Från flera håll framförs krav på avskaffande av två tredjedelsfrigivningen och ibland hörs även krav på införande av livstidsstraff utan möjlighet till benådning, en straffområdet som tillämpas bl.a. i USA där det förvisso blivit ett vanligare alternativ till dödsstraffet.
Å andra sidan finns det ju krav på att eget innehav och eget bruk av narkotika skulle avkriminaliseras. Det skulle innebära många färre i fängelserna men samtidigt längre fängelsestraff i snitt
Så är det förstås men det spelar mindre roll så länge vi vet vad statistiken avser och hur den är uppbyggd. Att blanda statistiken från missbrukare och mördare skapar enbart förvirring. Bättre då att studera fängelsestraffets nyttjande och förändring över tid för varje brottskategorier.