Partyknarkande är betydelselöst för gängen och våldet

Partyknarkande är betydelselöst för gängen och våldet. Jag skrev tidigare om en befängd artikel i Arbetet om Arkitekturupproret. Det är tyvärr inte den enda helt bisarra och felaktiga artikel som Arbetet publicerat under senare tid. Utan Payam Moula har också skrivit en helt knäpp artikel om partyknarkande som uppenbart är byggd på en dålig kunskap om narkotika liksom om brottsligheten i Sverige. Det är en artikel som är basera då fördomar, lögner och okunnighet.

Låt oss för det första konstatera att det finns ingen som i det moderna Sverige blrivt miljardär på grund av droghandel vilket Payam Moula i princip antyder i början av sin artikel. Det går helt enkelt inte såvida inte personen på nåt obegripligt sätt lyckas lämna det kriminella livet och investera sina pengar i helt legitima företag.

De flesta som handlar med droger tjänar inga stora pengar. Utan det är egentligen bara de i toppen av gängen som tjönar några större pengar på det. Och inte heller de blir rika.

Det finns ett existerande gäng i Sverige som handlat med narkotika sen 1970-talet. Turebergsnätverket. De bodde då på Malmvägen i Sollentuna där de fortfarande bor kvar. De har inte blivit rika och inte flyttat sig socialt eller ens fysiskt. De har inte fått nån förändrad status och inte uppnått nån egentlig framgång.

Moulas skriverier bygger helt enkelt på en verklighet som inte finns och hans siffror om hur mycket en gatulangare tjänar är påhittade. De återger hur mycket pengar det möjligtvis går att dra in. Och det går inte att dra in så mycket pengar konstant heller. Det återger inte vad en gatulangare faktiskt tjänar i slutändan.

Partyknarkande

Sedan till partyknarkandet. Partyknarkande är en mycket liten del av narkotikamarknaden och det handlar i stort sett bara om kokain och ecstasy. Det är droger som använs vid fest och i kokainet fall i stort sett alltid ihop med alkohol. Men kokain och ecstasy står för en liten del av narotikahandeln.

Partyknarkande är betydelselöst för gängen och våldet i det stora hela. Konflikterna beror inte i första hand på det. Det handlar helt enkelt inte om sådana värden att det skulle var huvudorsaken. Forskningen visar istället att det huvudsakligen handlar om makt, heder, personliga förhållanden, upplevda oförrätter, hämnd och liknande.

Narkotikahandel

Cannabis står för cirka 50% av narkotikahandeln i värde och ännu mer om vi pratar om bruket. Cannabis används inte vid partyknarkande utan används främst av människor i svaga socioekonomiska förhållanden. Det gäller också amfetamin som är den näst mest använda narkotikan. Omsättningsmässigt drar amfetamin in lika mycket pengar som kokain.  Det handlar då framförallt om lugnande preparat.

Samtidigt vet vi också att narkotika står för en liten del av de kriminellas inkomster. Svartarbet, byggfiffel, bidragsbrott och bedrägerier är betydligt viktigare inkomstkällor. Det är vad gängen tjänar sina stora pengar på. Inte på narkotika.

Det verkar inte heller finnas någon koppling mellan cannabis och gängvåld. Men det finns en viss koppling mellan kokain och gängvåld. Framförallt beror det förmodligen på att narkotikhandeln rent ekonomiskt har en liten betydelse för gängen även om det är centralt vad det gäller rekrytering och att upprätthålla gängstrukturer och makt i en del lokala områden.

Våld och straff

Payam Moula vill att narkotika ska leda till ännu högre straff och att alla som brukar eller rmissbrukar narkotika ska spärras in i fängelse. Detta för att Sverige enligt honom lider av en våldsepidemi och narkotikan är orsaken. Detta är inte sant på något plan. Våldet i Sverige är lägre än det varit på länge och det har minskat stadigt sen 1990-talet. Sverige har lika lite våld som resten av västra Europa och det innebär att våldsnivån i Sverige är bland de lägsta i hela världen.

Avkriminalisera, avprivatisera och återreglera

Dessutom vet vi utifrån forskningen och verkligheten att det inte går att straffa bort bruk av droger. För att minska drogbruket handlar det om att förändra kulturella normer och att erbjuda missbrukare vård. Att spärra in folk i fängelse för att de lider av en missbrukssjukdom övergav vi för länge sen när det gäller alkohol och vi borde gå samma väg när det gäller narkotika. Bruket och missbruket  av alkohol har också mycket riktigt minskat i samhälle sen lång tid tillbaka. Det är dags att använda oss av samma politik när det gäller narkotika. Istället för att bruk av narkotika och missbruk ska vara ett brott bör narkotika istället avkriminaliseras.

Vi vet också att det inte går att straffa bort social misär, fattigdom och de andra faktorer som gör att unga dras till kriminalitete som ett sätt att tjäna pengar. Det som behövs är istället vettiga alternatvi och möjligheter i det vanliga samhället. Jobb, tillräckligt med pengar, fritidssysselsättningar, bättre boendeförhållanden och liknande saker. Dessutom kan vi lätt minska gängens möjligheter att tjäna pengar genom att avprivatisera och återreglera. Endast genom såna åtgärder kan vi stoppa rekryteringen till gängen och minska gängen inkomster. Att spärra in folk i fängelse ökar istället gängens möjligheter att rekrytera.

Kort sagt har alltså Payam Moula skrivit en artikel som inte byggder på forskning och vetenksap, Den har inte heller någon koppling till verkligheten. Han har utifrån en falsk verklighetsbild, felaktiga antaganden och okunskap formulerat en politik för en ökande brottslighet och kraftigt ökade kostnader i kriminalvården. Hans artikel är en befängd uppräkning av felaktigheter, och påhitt.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.