Pengarna i den svenska narkotikahandeln

Att uppskatta hur mycket den svenska narkotikahandeln omsätter är mycket svårt. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är en av de organisationer som försöker. De utgår från de beslag som polisen och tullen gör och det gatupris (konsumentpris) som de genom undersökningar fått fram. De beräknar att polisen och tullen sammanlag beslagtar 10% eller 20% av all narkotika.

Då beräkningar utifrån 10%-alternativet stämmer bättre med de beräkningar polisen (NOA) gjort utifrån det som avslöjats genom avlyssningen av Encrochat så använder jag mig av det alternativet. Det ger en betydligt högre omsättning än det andra alternativet. NOA:s beräkningar är dock eventuellt en överskattning av narkotikahandeln.

Försiktiga beräkningar som EMCDDA och Europol gjorde 2019 stämmer väl med CAN:s 20%-alternativ. Det mesta tyder dock på att det är en kraftig underskattning.

Nedanstående siffror är beräknade genomsnitt per år för perioden 2018-2022 enligt 10%-alternativet.

Årlig omsättning för narkotikahandeln, i miljoner kronor 
  1. Hasch, 3 482
  2. Kokain, 2 822
  3. Amfetamin, 2 468
  4. Läkemedel, 2 155 (illegal handel med narkotikaklassade läkemedel)
  5. Marijuana, 1 728
  6. Heroin, 425
  7. Ecstasy, 323 (MDMA)

48% av omsättningen i narkotikahandeln utgörs av cannabis. Totalt omsätter narkotikahandeln i Sverige cirka 13 miljarder per år oräknat den narkotika som smugglas via Sverige till andra länder. Högre beräkningar av omsättningen inkluderar ofta transittrafiken. Det är inte helt fel då svenska kriminella nätverk numera dominerar införseln av narkotika till Norge och också hanterar en stor del av införseln till Finland. Även en del försäljning till Danmark sker.

Vinsterna på narkotikahandeln i Sverige beräknas ligga på 1-3 miljarder. Detta ska jämföras med 60 miljarder på svartjobb, 11-27 miljarder på välfärdsbrottslighet, 15-20 miljarder på byggfusk, 5 miljarder på krogfusk och 5 miljarder på momsfiffel.

Årlig konsumtion, kg
  1. Hasch, 31 042
  2. Marijuana, 13 913
  3. Amfetamin, 10 896
  4. Kokain, 2 887
  5. Heroin, 442
Årlig konsumtion, antal tabletter
  1. Ecstasy, 2 041
  2. Läkemedel, 40 216
Konsumentpris (gatupris) kronor per gram
  1. Kokain, 977
  2. Heroin, 962
  3. Amfetamin, 226
  4. Marijuana, 124
  5. Hasch, 112
Konsumentpris (gatupris) kronor per tablett
  1. Ecstasy, 158
  2. Läkemedel, 54

Amfetamin är den drog som används mest efter cannabis (hasch och marijuana). Kokain betingar dock ett så högt pris att den är ekonomiskt viktigare för langarnas inkomster, oavsett om de är grossister eller detaljister (gatuförsäljare). En telefon med ett kundregister på kokainköpare är därför mycket värdefull.

Cannabis

Cannabis säljs i allmänhet direkt till konsument i områden där langarna hör hemma. Antalet langare är många fler och antalet smugglingsvägar många. Det finns också inhemskt producerad marijuana men huvuddelen av det hasch som säljs är importerat (dvs insmugglat). Hasch säljs av alla typer av kriminella gäng och dessutom av en mängd frilansare och mindre kompisgäng. Svenska kriminella nätverk importerar ofta cannabis direkt från Marocko, ibland via Spanien. Förtjänsterna (vinsterna) är förhållandevis små.

Den cannabis som importeras till Europa produceras främst i Marocko. Mindre kvantiteter kommer också från Libanon, Syrien, Afghanistan och Pakistan. Importvägarna är många och en stor del går via lastbilstrafiken genom Europa. En del kan då har först ha smugglats till Spanien med båt. En del kan säkert också transporteras via containertrafiken eller i laster med frukt, byggmaterial eller råvaror. Mycket smugglas också mer personer som tar mindre mängder med sig mellan olika länder och i posten.

Kokain

Kokain säljs via telefon till medelklass och överklasskunder i rika stadsdelar där langarna inte hör hemma. Det gör att kundregistren i de så kallade knarklurarna är mycket viktiga för kokainhandeln. Vinsterna i kokainhanteringen är förmodligen också förhållandevis större än i annan narkotikahandel. Konkurrensen om de stora vinsterna är troligen en del av det som orsakar det omfattande våldet inom och mellan gatugängen i Sverige.

Huvuddelen av kokainet verkar hanteras av de så kallade gatugängen som ofta är baserade i nån viss stadsdel. Men några stora gäng verkar kontrollera en stor del av importen till Sverige. Sverige har också blivit ett av de större transitländerna för kokain i Europa. Inte bara för Norge och Finland utan även för Danmark, Tyskland, Polen och Baltikum. Det betyder också att beslagen av kokain ökat kraftigt i Sverige.

Kokain produceras främst i Colombia men även i Peru, Ecuador och Brasilien. Uförselhamnarna är samma hamnar som också är exporthamnar för bananer som exempelvis Guayaquil (Ecuador), Cartagena, Santa Marta, Buenaventura, Turbo, Puerto Limon (Costa Rica), eller exporthamnar för kaffe som Santos, Salvador, Vila do Condé och Paranagua i Brasilien och Villeta (Paraguay). Under senare har också allt mer gått via hamnar i Mexico.

Europa

Kokainet transporteras i huvudsak till Europa i containertrafiken och det mesta kommer in i Antwerpen (Belgien) och Rotterdam (Nederländerna) där det ofta packas om för vidare transport på en mängd sätt. Mer och mer kommer också in till frukthamnen i Helsingborg. Omlastning till lastbilar och annat sker ofta i Nederländerna. Mindre mängder kommer till Spanien (Valencia, Algeciras, Vigo), Italien (Livorno), Portugal (Sines), Tyskland (Hamburg) och Frankrike (Marseille). Vidaretransporten sker även den i huvudsak i containrar.

I Nederländerna och Belgien hamnar kokainet i samma område där också huvuddelen av Europas amfetamin och ecstasy produceras.

Importen av kokain till Antwerpen och Rotterdam har resulterat i ett omfattande våld med koppling till den så kallade Mocro-maffian som också har svenska kontakter. Svenska gäng har också direkt koppling till olika kriminella grupperingar genom sin närvaro i Spanien, däribland till Kinahan-kartellen som är en del av den irländska maffian.

Förmodligen är de viktigaste importhamnarna(orterna) i Norden de svenska hamnarna Helsingborg (dit banantransporterna går), Göteborg (Nordens största containerhamn), Malmö (främst via lastbilstrafiken över bron) och Trelleborg (via lastbilstrafiken som kommer med färjorna). En del av det kokain som kommer till Sverige ska vidare till Norge och Finland. Till Danmark förs det med lastbilar via Tyskland eller Sverige. Smuggling via containrar kräver i allmänhet att hamnarbetare deltar i narkotikahanteringen.

Heroin

Det finns också smuggling av kokain till Sverige via västra Balkan. Av tradition har kriminella nätverk från västra Balkan en stark förankring i Sverige. Dessa gäng har länge dominerat heroinsmugglingen till Sverige. Ett släktbaserat kriminellt nätverk med ursprung i Turkiet och baserat i Stockholmsområdet hade under lång tid också en dominerande roll i smugglingen av heroin till Sverige.

Förr kom heroinet från Turkiet och Sydostasien men numera kommer det från Afghanistan. Det smugglas via Balkanrutten till Europa och Sverige. En stor del av heroinet som förs in i Sverige ska vidare till Norge där heroinbruket är större än i Sverige. En del ska säkerligen också till Finland.

Amfetamin

Amfetamin verkar i Sverige och Norden främst hanteras av kriminella mc-gäng och nätverk av kriminella med helsvensk bakgrund samt nätverk med bakgrund i Polen och Baltikum. Gatugängen tycks också importera en del amfetamin ihop med kokainimporten från samma leverantörer i Nederländerna. Ecstasy (MDMA) tycks huvudsakligen hanteras av frilansare som inte ingår i kriminella gäng men också av de gäng som hanterar och säljer amfetamin.

Amfetamin produceras huvudsakligen i Nederländerna och Belgien. De kemikalier som behövs som exempelvis BMK importeras framförallt från Kina. Produktionen orsakar stora mängder giftigt kemiskt avfall som dumpas i naturen och orsakar miljöproblem. Tillsammans med Belgien och Nederländerna är Tyskland centrum för distributionen ut över Europa och resten av världen. Förutom Europa är den stora marknaden för amfetamin länderna på den arabiska halvön). Amfetamin och ecstasy smugglas sannolikt i huvudsak i lastbilstrafiken till Sverige.

Förutom produktionen i Nederländerna och Belgien finns det också en smuggeltrafik från Libanon och Syrien med captagon som därefter exporteras vidare till den arabiska halvön (Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Bahrain, Qatar, Kuwait). Denna trafik går via Balkanländerna,

En del av tillverkningen av amfetamin sker numera också på plats i Sverige. De polska och baltiska nätverken har också egna leverantörer och producenter av amfetamin i de östra delarna av Europa (Polen, Tjeckien, Slovakien). I dessa områden används ofta en mellanprodukt, amfetaminolja, som råvara. Amfetaminolja tillverkas främst i Nederländerna och Belgien. Där finns också en stor del av produktionen av metamfetamin.

Läkemedel

När det gäller illegal försäljning av läkemedel hanteras de av många aktörer. Smärtstillande läkemedel, opioider, säljs ofta av samma grupperingar som också säljer cannabis. Lugnande tabletter, främst benzodiazepiner, har delvis amfetaminbrukarna som kunder och säljs därför av samma langare som också säljer amfetamin.

De vanligaste opioiderna är tramadol, oxikodon (Oxycontin) och buprenorfin. Det sistnämnda används vid substitionsbehandling av heroinmissbrukare. Fentanyl förekommer inte längre på den illegala svenska narkotikamarknaden. De vanligaste benzodiazepinerna är alprazolam (Alprazolam, Xanor och Ksalol) och klonazepam.

Ritalin och Elvanse som är amfetaminliknande preparat förekommer också. De används som ADHD-mediciner och på den illegala marknaden säljs de till amfetaminmissbrukare.

Huvuddelen av alla läkemedel som säljs på illegala marknaden smugglas till Sverige. Tramadol från länder som Tjeckien, Ungern och Slovakien. Det tillverkas främst i Kina och Indien.

Läs mer: