Gruvorten som blev en skidort – Idre

Gruvorten som blev en skidort. Idre ligger i nordvästra Dalarna i OMrådet fionns Sverige sydligaste sameby som också heter Idre. Numera är området färmst känd för sina skidorter osm Idre och Grövelsjön. Men på 1960- och 1970-talet var den huvudsakliga näringen i omrpdet en helt annan, nämöigen gruvindustrin. I Vassbo strax söder om Iddre hittades 1948 en blymalmsfyndighet. Den började brytas år 1960 och stängdes 1982. Ytterligare en gruva öppnades i Grövesjön men även den stängdes i början av 1980-talet.

1960 hade Idre en befolkning på drygt 900 personer men 1970 hade dne minskat till cirka 650 trost gruvbrytningen. 1980 fanns det cirka 690 bofasgta i Idre och 1990 var antalet oförändrat trots att ortens största arbetsplatser, gruvorna i Idre och Grövelsjön stängts.

Anledningen till att befolkningen inte minskade på det sätt som kunnat ses i andra gruvorter är satsningen på turism. I andra jömförbara gruvorter som Laisvall där gruvan stängdes 2001 minskade befolkningen från 200 år 2000 till cirka 70 år 2015. Den är ännu mindre idag. Gruvsamhället Adak avfolkades helt och orter som Ställberg, Idkerberget, Grängesberg med flera förlorade större delen av sin befolkning. Men i Idre undveks denna utveckling.

Skidturism

1968 byggdes skidanläggningen Idre Fjäll. Det har med tiden utvecklats till dne fjärde största alpina skidorten i Sverige efter Åre, Sälen och Vemdalen. Ägare av anläggnimngen är Stiftelsen Idre Fjäll som grundades av Idre kommun och Friluftsfrämjandet. I närheten av Idre finns också skidanläggningarna Grövelfjäll, Himmelfjäll och Fjätervålen.

Idre fjäll

Idre fjäll 2011. Bild: Jørn Eriksson Licens: CC BY 2.0

Anläggningen i Grövelfjäll anlades 1965 och Fjätervålen fick sin först lifta år 1976 men anläggningen startades redan på 1960-talet. Huvudägare är byggbolaget Serneke men 500 lokalinvånare är också delägare. Grövelsjön är privatägt. Himmelfjäll är en en ganska ny anläggning som öppnade 2019, Anläggningen är privatägd av människor som inte är från bygden.

I jämförelse med Åre är det ett större lokalt ägande i Idre. Staten har inte heller spelat någon större roll för utvecklingen av Idre til en skidort. Däremot har lokalinvånare och kommun spelat en stor roll.

Den tidiga satsningen på turism gjorde medvetet med vetskap om att gruvan skulle stänga en vacker dag när malmen tagit slutt. Det var förutseende satsningar av lokalinvånare och kommun som medförde att Idre kunde förnidra avfolkning.

Genom en stadig utbyggande av skidanläggningar så har Idre idag en befolkning på cirka 650 invånare efter att perioden 1995-2015 haft en befolkning mellan 700 och 800. Befokningen har alltså minskat lite under senare år men inte minskat jämfört med 1970-talet. Detta kan jämföras med utveckligen i Särna som ligger söder om Idre.

Särna

Särna hade 1960 en befolkning på nästan 1 300 personer. 1970 hade den minskat till ungeför 1 100 och därför låg den också 1980. 1990 hade den bofasta befolkningen minskat till cirka 1 000, 200 var den cirka 800, 2010 ungefär 700 och 2020 under 700 för att idag ligga kvar på den nivån. Em stadig minskning under samma persioe som Idre kunnat behålla sin befolkning. Huvudnärigen i Särna är också turism men frånavron av möjligheter att anlägg en större skidort har inneburit att orten inte kunnat utvecklas på samma sätt som Idre.

Turism

Det är uppenbart att en storskalig satsning på skidturism i de fall en avfolkningsort ligger i fjällen på rimligt avständ från Stockholm (Idre, Sälen, Vemdalen) eller har exceptionellt bra kommunikationer som Åre och Duved gör det möjligt att hindra avfolkning i gelsbygder. Men orter utan samma gynnsamma förutsättningar kan inte göra det.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.