Kravallerna i England är inte politik

Det förekommer ibland i media att man påstår att det finns två förhållningssätt till kravallerna i England. Det ena skulle då vara att det handlar om kriminalitet och sådant bekämpas med mer polis och hårda tag, det andra förhållningssättet skulle var att det handlar om en politisk protest mot dåliga förhållanden. Jag menar att allt detta är fel, både de två förhållningssätten liksom påståendet att det skulle var de enda sätten att förhålla sig till upploppen i London och andra brittiska städer.

Att det handlar om kriminalitet är delvis rätt. Handlingarna under upploppen är i allmänhet brottsliga handlingar, såväl våldet mot poliser, skadegörelsen och plundringen. Men orsaken till detta är inte att de inblandade personerna som begår de brottsliga handlingarna är patologiska brottslingar, kriminella av genetiska orsaker eller gangsters. De flesta som deltar i kravaller är helt vanliga människor, du och jag och vår barn och barnbarn. Så har det varit i de brittiska kravallerna också. Bland dessa vanliga personer finns en del kriminella, en del brottslingar och säkerligen en del psykiskt sjuka eller störda. Så visst handlar det om kriminalitet.

Lösningen på det problemet är dock inte hårdare tag eller mer repression. Inte mer poliser och militära insatser. Det kan var en lösning på kort sikt, för att få stopp på pågående plundring och kravaller. Men det är ingen lösning i det långa loppet. För långsiktiga lösningar kräver att man tar itu med orsakerna till att upplopp och kravaller uppstår. För att göra det måste man först analysera och förstå varför kravaller uppstår och vad som är orsaken.

Jag har under många år arbetat med sådan här frågeställningar i samband med toppmötesdemonstrationer och vänsteraktiviteter. I de sammanhangen har jag läst mängder med litteratur och samtalat med en stor mängd poliser. Grundorsakerna till kravaller är i princip aldrig att det handlar om idioter, kriminella element, patologisk brottslingar eller nåt liknande. Det finns i stort sett alltid en rationell förklaring, politisk eller social. I fallet med kravallerna i England är förklaringen en omfattande frustration, arbetslöshet, hopplöshet och bristande framtidstro. Sådant kan få människor att reagera mycket våldsamt när de finner en orsak eller det händer något som utlöser en reaktion. Polisens mord på en ung man var den utlösande orsaken denna gång. Det handlar inte om att man skyller på detta, att man skaffar sig ett skäl eller nåt liknande för kravaller och upplopp är inget som folk tänker ut. Det sker, men kan förstås provoceras fram med medvetna eller omedvetna provokationer. Mordet på Mark Duggan var i praktiken en sådan provokation som blev till en avtryckare, en utlösare för en mängd känslor som ledde till upplopp och plundring.

I denna förklaring och försök till analys (som ju inte bli fullständig i det aktuella fallet om man inte undersöker de inblandades egna känslor, tankar och attityder) som visar på sociala orsaker bakom upploppen i Storbritannien finns också förklaringen till varför repression, mer kontroll osv inte kan lösa problemen. Helt enkelt därför att den typen av åtgärder inte angriper problemen utan bara problemens synliga del, symptomen, yttringarna på sjukdomen.

Denna sjukdom heter ojämlikhet  och är resultatet av decenniers nedskärnings- och åtstramningspolitik med omfördelning av tillgångar från fattiga till rika. Det är den skeva fördelningen av samhällets resurser som måste angripas för att kravaller och upplopp ska kunna undvikas. För ökar man jämlikheten tar man bort de materiella grunderna till frustrationen, missnöjet och hopplösheten.

Även om protesterna har sociala grundorsaker och lösningarna är politiska så är inte kravallerna några politiska handlingar. Kravaller och upplopp kan inte leda fram till lösningar på problem. Möjligtvis kan de göra oss uppmärksamma på att problem finns, men alltför ofta leder upplopp bara till ändå hårdare förtryck och kontroll. Något som motverkar verkliga politiska lösningar på problemen. Istället för att gå den repressionsvägen för att försöka lösa problem som inte kan lösas på det viset måste politiken läggas om. Sociala problem kan bara lösas med politiska lösningar och i detta fall innebär det att politiken måste riktas in på ökad jämlikhet. Vi kan ta kravaller och upplopp som en väckarklocka på att en massa saker är fel och faktiskt försöka åtgärda det som är fel istället för att angripa symptomen.

Samtidigt ska vi komma ihåg att om människor i svåra omständigheter vill ha förändring och rättvisa, mer jämlikhet, lägre arbetslöshet osv då duger det inte bara att ställa till med upplopp med jämna mellanrum. Inte heller duger det till att lita på att andra ska göra jobbet och fixa problemen. Det kommer inte att ske. Man måste själva ta tag i sin situation, se till att organisera sig tillsammans med andra i samma situation och kollektiv, organiserat kräva förbättringar samt se till att förbättringar genomförs. Att politiken läggs om. Organisering och långsiktigt arbete på att förändra politiken är det politisk svaret på orättvisor. Upplopp är de desperatas känslomässiga reaktion och inte politik. Det är motsatsen till politik.

Kravaller och upplopp är inte bra. De tyder på att samhället gått mycket fel. De tyder på att politiken misslyckats, att vi som vill ha en annan värld har misslyckats. Vi har har misslyckats med att visa på att det finns hopp, att det finns andra lösningar på problemen än de nyliberala. Desperation är resultatet av hopplöshet. Politik är en konsekvens av missnöje med det rådande tillsammans med hopp om nåt bättre. Politik är organisering, kollektivt medvetet agerande. Kravaller är hopplöshetens signum. Kravaller är individualism och nihilism. Upplopp innebär ingen lösning, de skapar inga lösningar. Politisk organisering är missnöje parat med hopp. Politisk handling kan skapa lösningar.

Kravallerna i England är alltså kriminalitet inte politik, men har bara politiska lösningar. Orsakerna till kravallerna är sociala, inte att folk är brottslingar eller idioter, sociala problem kan inte lösas med hårdare tag. Utan bara med politik.

Intressant?
Läs mer: Fria, Motkraft, DK, Röda Malmö,
Borgarmedia: GP, DN1, 2, 3, SVD1, 2, 3, 4, AB1, 2, EX1, 2, 3, SVT, VA, AV1, 2, E24,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements