Det är många gamla som dör av covid-19 på äldreboenden. Men enligt uppgifter från socialstyrelsen så har det inte dött speciellt många fler i år än andra år på särskilda boenden för äldre. Under perioden januari till april i år har det dött 11 000 personer på äldreboenden, 2019 dog 10 000 personer under samma period:
– Om vi nu säger att vi inte lyckats skydda våra äldre på äldreboenden då är det snarlikt varje år i så fall, säger Thomas Lindén som är chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.
På särskilda boenden har det i år dött lite över 11 000 personer under perioden januari till april. Under samma period 2019 var det knappt 10 000 personer som dog, enligt Thomas Lindén.
[…]
– Man kan också uttrycka det att av 100 personer över 70 som bor på särskilt boende är det två som dött av covid-19. Men man målar upp att det i princip är en dödsdom att ha sina äldre på äldreboende.
På de flesta äldreboenden finns det inte några covid-19-smittade alls och inga i många finns inte en enda smittad på äldreboenden.
Kort och krasst uttryckt innebär siffrorna att de som i år dött av covid-19 skulle ha dött av nåt annat om inte covid-19 fanns.
Socialstyrelsen har också sammanställt ganska omfattande statistik rörande personer 70 år och äldre som har bekräftats smittade eller avlidit av covid-19 och hur många av dem som har insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende. Den första januari 2020 hade drygt 190 000 personer 70 år och äldre hemtjänst och drygt 79 000 bodde på särskilt boende.
Siffrorna visar att av totalt 19 430 bekräftat smittade med covid-19 i Sverige den 28 april var knappt 40 procent 70 år och äldre.
Ser man till antalet avlidna baserat på inkomna dödsorsaksintyg fram till den 28 april var 90 procent 70 år och äldre, vilket motsvarade 1 877 personer.
– Av dessa bodde 50 procent, 948 personer, i särskilt boende, medan 26 procent hade hemtjänst. Tittar man i gruppen 85 år och äldre är andelen med socialtjänstinsatser större, säger Henrik Lysell, chef för statistikenheten, i ett pressmeddelande.
Från de inkomna dödsorsaksintygen avseende covid-19 har Socialstyrelsen sammanställt siffror över var någonstans personer 70 år och äldre har avlidit. Drygt hälften av alla som var 70 år och äldre avled i särskilt boende under perioden januari till april 2020.
– För åldersgruppen 70–84 år var sjukhus den vanligaste platsen för dödsfallet, medan för den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, var det särskilt boende. Generellt är de som bor på särskilt boende i dag ofta personer med mycket små medicinska marginaler vilket kan vara en anledning till att många avlider på boendet. Eftersom dessa är en särskilt skör grupp, blir det extra viktigt att arbeta för att smitta inte ska sprida sig på boendena, säger Mona Heurgren, avdelningschef för register och statistik.
I Sverige är det sen länge så att de flesta som dör gör det på äldreboenden, särskilda boenden för äldre som det formellt heter. Så har det varit sen nedskärningar och privatiseringar tog fart på 1990-talet enligt en artikel från 2014 med den obehagliga titeln Dödsplats Sverige:
För cirka tio år sedan publicerade Socialstyrelsen en studie där en enskild kommun valdes ut. Man studerade alla över 64 år som avlidit mellan åren 1997 och 2003. Det visade sig att av de drygt 1 000 avlidna var andelen som avlidit på sjukhus tämligen konstant under tidsperioden, runt 30 procent. Andelen avlidna i särskilt boende ökade från 32 till 52 procent, och de som avled i det egna hemmet minskade från 34 procent 1997 till 15 procent 2003. En anledning till förändringen troddes vara att, till följd av färre platser i särskilda boenden, var de som bodde där både äldre och sjukare under den senare delen av tidsperioden. Det har gått tio år sedan den här studien presenterades. Tror vi att det ser ungefär likadant ut idag, det vill säga att de flesta faktiskt dör inom kommunala boendeformer exempelvis i vård – och omsorgsboenden?
I en senare studie över andelen avlidna över 64 år på sjukhus respektive utanför sjukhus för åren 1987-2005 fann man liknande resultat. Andelen som avled utanför sjukhus steg från knappt 30 till 60 procent. Denna förändring gällde framförallt de allra äldsta. Detta var sannolikt en avsedd effekt av den så kallade Ädelreformen (1992) då man delade upp ansvaret för vården av de äldre mellan landstingen och kommunerna. Men under samma period skedde även andra förändringar som kan ha påverkat utvecklingen, till exempel att antalet sjukhussängar minskade med nästan hälften mellan 1992 och 2003.
