Dysfunktionella förorter är ett av problemen när det gäller den svenska gängbrottsligheten. Det är jämförbart med brittiska och US-amerikanska ”projects”. Problematiken med dysfunktionella förorter har orsakats av modernistisk stadsplanering med funktionsuppdelning och av modernistisk arkitektur som leder till fula områden och fula hus. Att funktionsuppdelning har betydelsse för hur ett område fungerar fattar nog de flesta. Att även utseende, skönhet och fulhet har betydelse för hur det blir kanske är mindre uppenbart.
Men utseende och skönhet har betydelse. När bostadsbristen byggts bort kunde många människor helt plötsligt välja bostad helt fritt. De valde då bort de modernistiska miljonprogramsområdena till förmån för bostäder i vackrare hus i vackrare områden. Delar av de modernistiska miljonprogramsområdena valdes bort.
Men inte bara utseendet har betydelse. Stora hus med många lägenheter utan avgränsade halvprivata områden innebar att den social kontrollen försvårades. Från 10:e våningen fanns ingen möjlighet att ha koll på barnen so därmed kunde leva sina liv i avskildhet från de vuxna. I sådan miljöer kunde destruktiva beteenden, mobbning och utfrysning fritt härja utan att vuxna kunde lägg sig i. Det var inte bara i höghusområdena som sådant uppstod utan även i miljonprogrammets villamattor. Där bodde dock i allmänhet familjer med färre personliga och social problem vilket hade en mildrande effekt på utvecklingen. Redan i slutet på 1970-talet dominerade invandrare i de senast byggda och fattigaste modernistiska förorterna. De sociala problemen var omfattande kriminella gäng fanns på många håll om än inte i samma omfattning som idag.
I Hammarkullen i Göteborg fanns familjen Magnusson som var ett kriminellt nätverk av samma typ som det som idag finns kring släkten Ali Khan, i Stenungsund, en ny tätort helt dominerad av modernismen fanns minst två kriminella nätverk med lite olika inriktning och dessutom fiendskap. I Edsberg i Sollentuna fanns det släktbaserade kriminella nätverk, Yildiz, som än idag är starka i stadsdelen.
Funktionsuppdelningen gjord att arbete som sådant inte var närvarande i vardagen. Fäderna jobbade ofta längre bort än mödrarna vilket gjorde frånvarande fäder till en realitet. Utvecklingen har varit likadan i hela Norden men Sverige har mycket flera modernistiska stadsdelar och drabbades mycket hårdare av 1960-talets och efterföljande årtiondens stadsförstörelse än andra nordiska länder. Sverige hade också större klassklyftor och dessutom har de växt mer i Sverige än i övriga nordiska länder.
Sverige har också haft ett högre barnafödande och större invandring än andra nordiska länder. Invandrare, oavsett invandringsorsak, är ofta unga och det är i allmänhet lite fler män bland invandrare än i befolkningen som helhet. Unga människor innebär fler barn. Kombinationen icke-fungerande bostadsområden och många unga män resulterar i problem.
Helt klart är att en viktig åtgärd mot gängbrottsligheten i Sverige är att miljonprogrammets modernistiska förorter måste konstruera om, förtätas och få inflyttning med bättre social och/eller ekonomiskt kapital. Hur det senare kan fungera kan åskådliggöras med norra Bergsjön i Göteborg.
Bergsjön har länge varit en av Göteborgs fattigaste förorter och de social problemen på 1970-talet var omfattande. Siriusgatan i södra delen av stadsdelen var Sveriges mest brottsbelastade område på 1970-talet och 1980-talet. Läget har sen dess gradvis försämrats och i Bergsjön fick ett kriminellt nätverk fäste mycket tidigt, nämligen Original Gangsters (OG) redan på 1990-talet. Där fanns dock också tydliga rörelser åt andra håll.
1980 invides Kollektivhuset Stacken på Teleskopgatan i norra Bergsjön. I detta hus flyttade välmående medelklassbor in. Det kan sägas ha varit en slags gentrifiering av stadsdelen även om motivet var att kunna fylla tomma lägenheter med människor. När fastighetsägaren (Göteborgshem-Poseidon) år 2000 ville sälja huset köpte det av de boende i huset. Ungefär i denna veva började också nya medelklassungdomar flytta in i ett närliggande område som kallas Berget, dvs Tycho Brahes gata. Detta område kom snabbt att domineras av unga personer från medelklassen med rollspelsintressen. Rollspelsnördar helt enkelt.
Snart drog detta till sig intresse från en grupp väldigt unga kriminella som ännu inte dragits in i det kriminella nätverket i stadsdelen som vid tillfället dominerade av två bröder från en kurdiska familj. Gångvägen och trappans från spårvagnshållpatsen vid Teleskopgatan och upp till Astronomgatan och Tycho Brahes gata var skymd av stor buskage med mera. De unga kriminella inriktade sig på att råna de unga svenska som bosatt sig på Berget och kunde gör detta då buskagen och den bristande insynen från omgivningen mot gångvägen och trappan gjorde detta enkelt.
De unga som flytta in på berget organiserade sig och krävde åtgärder från kommunen och bostadsbolaget.
De bildade en förening för att driva sina krav. Föreningen fick namnet Initiativ: Trygg Trappa syftet var att försöka få till stånd en varaktig förändring av närmiljön kring Trappan mellan Teleskopgatans hållplats och Tycho Brahes-, Astronom- och Keplers Gata för att få ett slut på den otrygghet som den våg av personrån som inträffat på platsen medfört.
De boende upplevde att antalet väpnade personrån i Trappan ökade lavinartat under hösten 2011. Den otrygghet detta skapade ville gruppen få ett slut på.
De formulerade en rad krav och agerade själva för att öka sin säkerhet:
Lamporna, vilka bolaget Svevia på ansvar av Trafikkontoret underhåller, ska lysa under de mörka timmarna. Idag saboteras lamporna av ungdomsgäng. Röjningen kring och invid Trappan ska tas ytterligare ett steg, för att göra platsen mer överskådlig.
Vi kräver en dialog med Trafikkontoret kring:
1. Bättre belysning, som ej går att sabotera lika lätt som de nuvarande.
2. Mer belysning kring skogspartiet där rånarna gömt sig, och nere kring lekplatserna.
3. Ytterligare röjning, så att platsen går att överblicka.Vi kommer minst fram till 2011-12-14 att sitta i Trappan för att dra uppmärksamhet till problemet och för att folk ska känna sig trygga i Trappan. Vi bjuder på kaffe och samtalar där rånen sker vecka efter vecka. Kom och prata med oss. Målet är att få till en dialog med de ansvariga kring de åtgärder som vi ser behövs, och att med så långvarig närvaro som möjligt i Trappan göra en tydlig markering att trappan är vår. Vi bor här och behöver den.
De uppnådde ganska snabbt framgångar. en del framgångar. Trafikkontoret bytte ut belysningen så att den inte kunde saboteras lika lätt och en grupp skapades för att utveckla och förbättra hela miljön i området kring trappan från Teleskopgatans hållplats och upp till Tycho Brahes gata (Berget), Astronomgatan och Keplers Gata. Resultatet av det arbete blev omfattande röjningar av buskage och nya lågväxande planteringar samt att gångbanor flyttades från skog till gata. Polisen och andra myndigheter agerade också mot de unga rånarna.
Åtgärderna ledde till att rånen upphörde och att tryggheten ökade. Speciellt upplevde de somaliska kvinnorna som bodde på Astronomgatan att situationen förändrades till det bättre. Dessa förbättringar hade inte kunnat genomföras om in den svenska gruppen med stort socialt kapital bott i området. Dels på grund av rasism och klassförakt inom olika myndigheter, dels på grund av de somalier som vann mest på åtgärderna inte hade vetat vart de skulle vända sig.
Det hela visar att partiel gentrifiering kan ha positiva effekter på många sätt. Detta dock bara om den genomförs på ett vettigt sätt och det inte skapas isolerade enklaver med egna hållplatser och mötesställen. De som bor på berget ärt inte ekonomiskt rikare än de som bor i omgivande områden. Men de och de som bor i kollektivhuset har ett större social kapital och de utsätts inte för rasism när de söker hjälp eller kräver förändringar. Den största befolkningsgruppen i Bergsjön är personer födda i Sverige (cirka 40%) men bland dem inkluderas ju också barn till invandrare, den grupp som har högst brottslighet. Näst största gruppen är somalier (cirka 8%). Somalier och svenskar bor främst i västra Bergsjön (där norra Bergsjön ingår) medan östra Bergsjön domineras av svenskar, irakier (många av dem är kurder) och somalier.
De unga rånarna kunde dock inte räddas. De kom senare att ingår i det kriminella nätverket i stadsdelen och i det som kom att kallas den yngre falangen som gjorde uppror mot bröderna som värvat dem till verksamheten. Detta ledde till en omfattande konflikt med flera våldsdåd och mord som dock slutade med att bröderna lämnade stadsdelen. Noterbart är dock att somalier eller barn till somalier sällan ingår i de kriminella nätverken i Bergsjön på det sätt som de gör i Biskopsgården). Orsaken till detta är okänd.
Inflyttningen av människor med bättre socialt kapital har påverkat delar av Bergsjön men inte hela stadsdelen. Det hela har inte varit någon medveten handling av någon utan en konsekvens av att svenska ungdomar i behov av en bostad hittat ett bostadsbolag som främst hyr ut till svenskar men helst inte till några andra. Ibland går det att få en bostad omedelbart om bolaget kontaktas och personen som vill hyra är svensk. Onekligen handlar det om ett bolag med en rasistisk praktiken men det tycks i detta fall till stor del ha positiva effekter.
En medveten politik för att öka antalet människor med högre socialt och ekonomiskt kapital i ett område måste gåt till på annat sätt. Det krävs rivningar, ombyggnader, omfattande nybyggnation av villor, radhus och bostadsrätter. Vräkning av personer och familjer som ingår i kriminella nätverk, ombyggnad av stadsdelarna med skapande av slutna gårdar som dessutom är mindre och ett gatumönster i form av kvarter med många genomfartsgator och infartsgator. Stadsdelarna bör inte omges av grönområden åt all håll utan bör var sammanbyggda. Det måste finnas flera infarter till områdena och stadsdelarna för annars kan det bli som i Cabrini Green i Chicago. För att det ska vara möjligt att vräka personer måste det finnas andra bostäder de kan flytta till. Bostadsbristen måste alltså byggas bort.
Läs mer:
- Byggande i Hammarkullen permanentar sociala problem och brottslighet
- Göteborgs fattigaste områden
- Gängland Göteborg – Bergsjön
- Yimby Göteborg om hur Hammarkullen kan förbättras
- Vad krävs för att Bergsjön ska bli bättre?
- Tätare stad ger ökad trygghet
